A Cautionary Tale: Black Women, Criminal Justice, and HIV

Syftet med denna uppsats är att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomställning framställs i policydokument såväl om klimatpolitik som om stadsplanering på svensk nationell nivå, jämfört med antaganden och förväntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning setts som två skilda inriktningar på samma problem i klimatomställningen. Forskning om klimatomställning för ofta fram att det är viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan, då dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav två med fokus på klimat och miljö och två med fokus på stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framställer stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomställningen. Begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning sammanlänkas dock inte, förutom när plandokumenten talar väldigt övergripande om klimat, och inga synergier mellan de två inriktningarna utforskas.  På grund av detta finns det en diskrepans mellan antaganden i forskning om klimatomställning och hur frågorna som framställs i de nationella policydokumenten

The Processing of Small Issues of Securities Under Regulation A

The project “Six weeks in Belgrade” is a comic book and an exhibition of our research on citizen participation in the planning process in Belgrade, Serbia.   The project discusses how participation can be used to improve the way we plan and build our cities: If, and how, participation can result in a more democratic planning, aiming at a more long-term sustainable and less market-driven urban development. It presents current planning conditions in Belgrade, and current actors and projects in Belgrade. It also introduces a speculative method for a participatory practice through fiction and the visual language of comics. The project maps both formal and informal initiatives in the field of urban planning.The research was done on the basis of interviews, books and articles. By mapping these initiatives we wanted to show their importance, hoping that people will get inspired and involved in the planning and making of the city, and also to strengthen already existing initiatives. The research is presented in the form of a comic narrative, presenting an alternative mode of communicating ideas in architecture and planning. Something which is of specific importance for the development of a participatory practice. Projektet “Sex veckor i Belgrad” är en seriebok och en utställning baserad på vår undersökning av medborgardeltagande i stadsplaneringen i Belgrad, Serbien. Utställningen var på KTH, Arkitekturskolan 2-5 juni 2014. “Sex veckor i Belgrad” diskuterar hur deltagande i stadsplanering kan användas för att förbättra hur vi planerar våra städer: Om och hur deltagande kan leda till en mer demokratisk stadsplanering i en strävan mot en mer långsiktigt hållbar och mindre marknadsstyrd stadsutveckling. Det diskuterar dagens förutsättningar för stadsplanering i Belgrad genom att titta på stadsplaneringshistorien där. Och genom intervjuer med planerare, politiker, akademiker och framförallt aktivister kartläggs både formella och informella initiativ inom stadsbyggandet i Belgrad. Genom att kartlägga dessa initiativ vill vi stärka dem och visa på deras betydelse, och hoppas att fler blir inspirerade och involverade i planeringen och skapandet av staden.     Projektet föreslår ett nytt sätt att jobba på, med deltagande i praktiken och en spekulativ metod som tar avstamp i fiktion och serieteckningens visuella språk. Resultaten av undersökningen är presenterad i form av en narrativ seriebok, och visar en alternativ metod att kommunicera idéer inom arkitektur och stadsplanering. Något som är angeläget vid en utveckling av en deltagande praktik

Bostadskris: åtgärder och planering i Malmö – en historisk jämförelse

Malmö kommun har under nittonhundratalet upplevt två perioder av stark befolkningstillväxt: den första började i och med andra världskrigets slut och sträckte sig fram till 1970, den andra perioden tar sin början i det tidiga 2000- talet och pågår ännu under färdigställandet av denna uppsats (2010). ppsatsens syfte är att analysera hur man under dessa perioder har jobbat inom kommunen för att lösa den bostadsbristen, bland annat ett resultat av befolkningstillväxten. Målet med uppsatsen har varit att ge en överblick för den oinitierade till den komplexa verklighet som påverkar både bostadsbyggandets omfång och utformning. Antalet faktorer som påverkar bostadspolitiken är i den närmaste oändligt och uppsatsen skrapar sålunda bara ämnet på ytan. Genom studiet av litteratur, generalplaner och översiktsplaner presenterar jag bakgrunden till bostadsbristen under de två undersökta perioderna samt de metoder som kommunen använt med för att öka bostadsbyggandet i Malmö. För att ge en förståelse till varför kommunen under de två perioderna jobbat med olika metoder presenterar uppsatsen också kort den ekonomisk och politiska bakgrunden som har påverkat kommunens val av metod. Uppsatsen undersöker också hur den fysiska gestaltningen och planeringsidealet skiljer sig åt mellan perioderna. De två perioderna har mycket gemensamt gällande kommunens sätt att arbeta för att öka bostadsbyggandet och också i uppfattningen om hur Malmöstad bör/borde växa. Det finns dock en hel del som skiljer de två perioderna åt. Generellt kan sägas att samhället hade en större kontroll över byggandet under den första perioden medan marknaden har starkare mandat idag, kommunens roll har allt mer blivit att agera som samordnare för byggandet. Gällande stadens utformning och planeringsideologi förespråkade man under den första perioden funktionssegregering och ett glest byggnadssätt med hus i park, medan man idag istället talar om förtätning och ”blandstad”.Malmö municipality has in the twentieth century witnessed two periods of strong population growth: the first period began with the end of the Second World War and lasted until 1970’s; the second period begins in the early 2000's and is still present in the finalization of this essay (2010). This paper aims to analyze how the municipality has been working, during these periods, in order to solve the housing shortage, which occurred as a result of population growth. The aim of the essay has been to provide an overview for the uninitiated to the complex realities that affect both residential construction scale and design. The number of factors that affect the housing policy is in the near infinite and the essay only provides a brief overview of the matter. Through the study of literature and master plans I present the background to the housing shortage during the two periods, as well as the measures that the municipality has taken in order to increase the housing constructions in Malmö. To provide an understanding of why the municipality has been working with different methods during the two periods, the essay also briefly presents the economic and political background that has affected the choice of method. The essay also examines how the physical portrayal and planning ideal differ between the two periods. The two periods have much in common in the way the municipality has been working in order to increase the housing construction as well as in the view of how Malmö city ought to grow. However, there are also a lot of differences between the two periods. Generally speaking, the society had a greater control over construction in the first period while the market has greater control today. The municipality's role has increasingly been to act as coordinator of the building. Concerning city design and planning ideology, the first period advocated traffic segregation and a sparse way of building; while the municipality today seems to strive toward densification and mixed used planning

Platskänslan på en innergård i Göteborg - En jämförelse mellan planerarnas vision och de boendes uppfattning

This case study, “The sense of place in a courtyard in Gothenburg”, examines whether the city planners’ vision correspond to the residents’ perception regarding the sense of place and the physical environment in a courtyard in Gothenburg. By carrying out a questionnaire survey, the inhabitants’ perception has been explicated, which we have then compared to the total vision for the design of the courtyard that we have gathered from doing interviews with the planning executive, the developer and the landscape architect as well as reviewing the development plan. The study has shown that the vision coincides relatively well with the residents’ perception, but it differenciates when it comes to social aspects. This can be dependent upon the neighborhood being so new and that the sense of place, which is constantly being reevaluated, might need time to develop. Regarding the planning process there are many participant actors, which results in the fact that a holistic perspective such as sense of place might be overlooked, why it is important that the term sense of place is integrated in all the levels of the planning process. The conclusion is that the courtyard has a relatively good sense of place judging from our parameters, despite this it is not used actively by the residents. The planners’ vision for the courtyard of Spilkumen coincides relatively well with the residents’ perception regarding the sense of place, which furthermore has the potential to develop in the future with the help of the housing cooperative.Denna fallstudie, “Platskänslan på en innergård i Göteborg”, syftar till att undersöka om planerarnas vision överensstämmer med de boendes uppfattning rörande platskänslan och den fysiska miljön på en innergård i Göteborg. Genom att utföra en enkätundersökning har de boendes uppfattning klarlagts, vilken sedan jämförts med den sammanlagda visionen för utformningen av innergården vi har fått från att göra intervjuer med ansvarig planchef, byggherre och landskapsarkitekt samt utifrån skrivna källor. Studien har visat att visionen stämmer relativt väl med de boendes uppfattning, men skiljs åt något när det kommer till sociala aspekter. Detta kan dock bero på att kvarteret är såpass nybyggt och att platskänslan, som hela tiden rekonstrueras, kan behöva tid att utvecklas. Vad gäller planeringsprocessen är det många inblandade aktörer, vilket gör att ett helhetsperspektiv såsom platskänsla kan falla mellan springorna. Därför är det viktigt att begreppet platskänsla integreras mer på alla nivåer i planeringsprocessen. Slutsatsen är att innergården har en relativt god platskänsla utifrån våra undersökta parametrar, trots det används den inte aktivt av de boende. Planerarnas vision för Spilkumens innergård stämmer dock relativt väl överens med de boendes uppfattning om platskänslan, som dessutom har potential att utvecklas i framtiden med hjälp av bostadsrättföreningarna

Urban Design in Neighbourhood Commodification

The intention to promote local economic development through place marketing and urban design based interventions is linked to the commodification of the city, a trend emerging parallel to a new milieu for intercity competition. The aim with this paper is to highlight how urban design is used as a tool by the municipality to sell the city as a place to live, work and invest in. The focus is on the physical characteristics and function of two urban renewal projects and how the municipality has looked into these neighbourhoods in connection to the image that it wants to promote for the city. The analysis focuses on official plans and documentation, and on expert interviews. It distinguishes between product-oriented and process-oriented interventions. The reabilitation of the physical space is used to promote discourses on sustainability, innovation and creativity and, throught these discourses, generate an appealing image for investments. The paper aims to contribute to the discussions on the transformation of the role of the urban design and planning in contexts of entrepreneurial urban governance, place-marketing strategies, and the neoliberalization of planningUrban design; entrepreneurial urban governance; Malmö; Sweden

Ett sociotopkarteringsarbete i Länghem – En studie i hur invånarna använder och värderar grönytor

This essay examines how the inhabitants in the village of Länghem in the Tranemo municipality uses and valuates green areas. The municipality of Tranemo is currently working on a in depth comprehensive plan for Länghem and is therefore in need of a sociotope map that will be used in the future as a base for decision making. The purpose of this essay has been to examine how the inhabitants of Länghem uses and valuates the green spaces in the village. To reach this purpose we used the following framing: - What green spaces are being used and what are they used for? - What green spaces are considered valuable? The fundamental aspects of this essay are concepts in human geography that helps us understand how humans experience and handle their environment. Maybe the most central key concept is place and how people interact with places. The concept of availability is also a central aspect. Further, the theory chapter also describes how green spaces affects us humans and the environment, sociotope mapping as a method and public participation. This essay is a describing case study in which a qualitative method has been used to answer the purpose of it. The empirical aspects of it have been collected through interviews with inhabitants in the village of Länghem. The result of the study indicates that the green spaces within the village of Länghem is mainly being used by families that are using the play grounds with their children. Adults are mainly using green spaces outside of the village. Popular green spaces include the park by the railway and Ingsvallen, a popular football field. These areas are not only popular in recreational senses, they also work as meeting places for the inhabitants of Länghem. The respondents of the interviews thought that the green spaces that exist in Länghem today are sufficient and that the green areas that are not being used should be exploited in the purpose of building homes

Normaltillriktning av typsnittet Resultat : Jämförelse av två metoders resultat

Typsnitt tillverkade för både skärm och tryck är allt vanligare och speciellt webbläsare ställer tekniska krav på typsnitten. De flesta webbläsare förstår sig inte på fontens kerning information utan slopar det och litar på normaltillriktningen. I mitt arbete undersöker jag hurudan inverkan de två sätten att göra normaltillriktningen, för hand eller med auto-spacing funktionen, har på typsnittets färg. Som utgångspunkt använder jag mig av två versioner av typsnittet “Resultat” som jag sedan jämför med varandra. Resultat är ett sans-serif typsnitt som jag själv skapat. Målet med arbetet är att ge klarhet om vilkendera metoden producerar en jämnare färg, att utforska typiska drag i normaltillriktningen som orsakas av auto-spacing samt att förstå vilka för- och nackdelar båda metoderna har. Eftersom arbetet inte är en teoretisk studie baserar den sig på den erfarenhet jag fått från att skapa mitt egna typsnitt. Normaltillriktningen baserar sig på redan existerande metoder som presenteras i arbetet. I undersökningen kom det fram att normaltillriktning för hand producerar en jämnare färg. Auto-spacing gav ett hyfsat resultat men kantmarginalerna för bokstäver med oregelbundna former visade sig vara konstiga vilket ledde till en ojämn färg. Att göra normaltillriktningen för hand gav ett bättre resultat men tog avsevärt längre jämfört med auto-spacing. Avslutningsvis reflekterar jag kring hela processen och hur jag kan använda denna kunskap i framtida typsnitt.Typefaces designed for both screen and print are becoming more common and especially web browsers add technical limitations to the typefaces. Most web browser doesn’t understand the kerning information in a font and defaults to the letter-spacing. In my thesis I’ll focus on how the two ways of doing the letter-spacing, by hand or by using the autospacing function, affect the color of the typeface. As a starting point I’ve used two versions of the typeface “Resultat” which I compare against each other. Resultat is a sansserif typeface that I’ve made myself. The goal with this thesis is to show which method produces a more even color, examine typical characteristics in letter-spacing caused by auto-spacing and to understand what pros and cons each method has. This isn’t a theoretical study and will be based on the experience I got from designing my own typeface. The letter-spacing will be based on already existing methods which will be presented in the thesis. During the research I discovered that letter-spacing by hand produces a much more even color. Auto-spacing gave an ok result, although the sidebearings of letters with irregular shapes had some issues resulting in an uneven color. Letter-spacing by hand produced a much better result but took a considerable amount of time compared to autospacing. Finally I reflect on the whole process and think about how I will use this knowledge in future typefaces