Damages for Wrongful Death in Alaska

I den här rapporten presenteras den forskning om ledarskap inom offentliga sektorn som bedrivs vid Linköpings universitet. Kartläggningen är indelad i fem olika teman: Chefers arbete och förutsättningar Ledarskap och lärande Genus och jämställdhet Ledarskap och hälsa Förändring och förändringsarbete Resultatet visar att flest studier handlar om ledarskap inom skola och äldreomsorg. Sammanställningen sträcker sig från 2009 och framåt. Rapporten vänder sig inte minst till ledarskapsforskare som kan ha nytta av att känna till vilken annan forskning som finns inom området. Den vänder sig även till personer som på olika sätt arbetar med ledarskap inom offentlig sektor. Sammanställningen ger också en snabb överblick över möjliga föreläsare i ämnet

Skiftesansvariga förstavårdares (L5) funktion inom den prehospitala vården

Skiftesansvariga förstavårdare (L5) är en uppgift inom den prehospitala vården som Räddningsverket i Östra Nyland tog i bruk vid årsskiftet 2012. Ledarskapsmodellen i organisationen är relativt ny och tanken bakom arbetet var att utreda funktionen hos skiftesansvariga förstavårdaren. I arbetet beaktades såväl manskapets syn och åsikter som tidigare forskning om ett gott ledarskap. Syftet med examensarbetet var att utreda hurdan en bra förman är samt hur kunna förbättra skiftesansvariga förstavårdaren i sin uppgift. Studien var ett beställningsarbete från Räddningsverket i Östra Nyland. Forskningsfrågorna för arbetet var: 1. Hurdan är en bra förman inom förstavården? 2. Vilka förväntningar har underordnade på skiftesansvariga förstavårdare? 3. Hur kan förmännens handlande förbättras och effektiveras? Som teoretisk referensram för examensarbete användes Maslows behovspyramid, Fayols klassiska ledarskapsmodell samt Taylors Scientific management. Information angående skiftesansvariga förstavårdarens funktion samlades med hjälp av elektroniska enkäter riktade till förstavårdare vid Räddningsverket i Östra Nyland. Undersökningen riktade sig till 50 förstavårdare. Sammanlagt besvarades enkäten av 33 personer som gav en svarsprocent på 66 %. Med denna svarsprocent kan resultatet beaktas vara pålitligt. Många var nöjda med skif-tesansvariga förstavårdarens funktion men även många bra förslag på förbättring kom fram. Att vara rättvis, lita på sina underordnade, diskutera och lyssna på underordnades åsikter kunde förbättras hos förmannen. Även att ge såväl positiv som negativ feedback på ett förståeligt sätt kunde förbättras. Också mera närvaro vid stationerna Lovisa och Sibbo önskades av manskapet.Vuorovastaava ensihoitaja (L5) on tehtävä ensihoidossa, jonka Itä-Uudenmaan Pelastus-laitos on ottanut käyttöön vuodenvaihteessa 2012. Johtamismalli on suhteellisen uusi ja ajatus työn takana oli selvittää vuorovastaavan ensihoitajan toimintaa. Työssä huomioitiin niin alaisten näkemykset ja mielipiteet, kuin aikaisempaa tutkimusta hyvästä johta-juudesta. Opinnäytetyön aie oli selvittää millainen hyvä esimies on, sekä mitä vuorovas-taava ensihoitaja voisi toiminnassaan parantaa. Opinnäytetyö oli tilaustyö Itä-Uudenmaan Pelastuslaitokselta. Tutkimuskysymykset olivat: 1. Millainen on hyvä esimies ensihoidossa? 2. Mitä odotuksia alaisilla on vuorovastaavalta ensihoitajalta? 3. Mitä esimies voisi tehtävässään parantaa ja tehostaa? Opinnäytetyön teoreettisena viitekehyksenä käytettiin Maslowin tarvehierarkia, Fayolin klassisen johtamismallin sekä Taylorin Scientific management. Tietoa vuorovastaavan ensihoitajan toiminnasta kerättiin elektronisten kyselylomakkeiden avulla, jotka oli suunnattu Itä-Uudenmaan Pelastuslaitoksella ensihoidon parissa työskenteleville. Tutki-mus suunnattiin 50 ensihoitajalle. Yhteensä kyselyyn vastasi 33 henkilöä, jolla saatiin vastausprosentiksi 66 %. Kyseisellä vastausprosentilla katsotaan vastauksen olevan luotettava. Moni oli vuorovas-taavaan ensihoitajaan tyytyväinen, mutta myös monia hyviä ehdotuksia parantamiseen ilmeni. Oikeudenmukaisuutta, luottamusta alaisiin, keskustelemista ja alaisten mielipi-teiden kuuntelemista esimies voisi parantaa. Parantaa voisi myös sekä positiivisen että negatiivisen palautteen antamista. Alaisilta toivottiin myös enemmän läsnäoloa Loviisan ja Sipoon asemilla.Shift manager (L5) is a new assignment in emergency care that Itä-Uudenmaan Pelas-tuslaitos has put in place at the turn of 2012. The management system is relatively new, and the idea behind the thesis was to examine the functions for the shift manager. The thesis noticed view of opinion, as well as earlier research into good leadership. The inten-tion of this thesis was to find out what kind of a good manager is, and what the corre-sponding paramedics could improve the position. The study was ordered by Itä-Uudenmaan Pelastuslaitos. The questions in the research were: 1. What is a good manager like in emergency care? 2. What are the expectations that are subject to a corresponding shift paramedic? 3. What could the manager do to improve and enhance the function? The thesis theoretical frame was Maslow's hierarchy, Fayolin classical management model and Taylor's Scientific Management. Information about the interactions responsible for emergency care activities were collected by electronic questionnaires that had been di-rected to paramedics in Itä-Uudenmaan Pelastuslaitos. The study was aimed at 50 emer-gency nurses. A total of 33 people responded to the survey with 66 % response rate was obtained. The response rate is considered to be a reliable answer. Many were satisfied with the shift manager, but also a number of good suggestions for the improvement occurred. Fairness, trust to the subordinates, discussing and subordinates' opinions of listening to their supe-riors could improve. Also, both positive and negative feedback can be improved. Also more presence of stations in Loviisa and Sipoo hoped by subordinates

Enhetschefens pedagogiska utmaning. Det komplexa uppdraget att bedriva ledarskap inom äldreomsorgen

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen uppfattar sitt ledarskap. Uppdraget som enhetschef beskrivs i tidigare forskning som komplext och det innefattar en stor variation i de arbetsuppgifter som skall utföras. Enhetschefen måste förhålla sig till den politiska styrningen och de mellanmänskliga relationerna för att kunna utföra sitt uppdrag. Enhetschefens centrala funktion är att skapa och upprätthålla en balans för att kunna påverka medarbetarna mot organisationens mål. Vi har teoretiskt utgått ifrån nyinstitutionalismen för att kunna beskriva och skapa förståelse för hur verkligheten är konstruerad inom den organisation som enhetschefen verkar i. Nyinstitutionalismen har kombinerats med fenomenografisk teori och metod för att möjliggöra en beskrivning av enhetschefers uppfattningar om ledarskap och variationerna i dessa. Studiens resultat visar på olika sätt att förhålla sig till kontexten som enhetschef. Detta beroende på vem ledaren är, vilka direktiv som är gällande för tillfället och vilka medarbetare som skall ledas. Dessa faktorer påverkas av den formella och informella strukturen genom institutionellt tryck och hur enhetschefen svarar på trycket varierar. Trots att de yttre förutsättningarna ser likadana ut för alla enhetschefer ter sig det situationsanpassade ledarskapet på olika sätt i praktiken. Denna variation visar på en nödvändig anpassning som innebär en konstant pedagogisk utmaning för att varje enhetschef skall kunna nå den gemensamma måluppfyllelsen

Att leda framtidens arbetskraft En kvalitativ studie av ledarskapets inflytande på medarbetares arbetsengagemang och motivation

“The majority of the Swedish workforce is currently disengaged from their job roles, resulting not only in huge financial losses for companies and organisation, but also results in a less effective and more detached workforce (Gallup, 2013a). With the competition rising of one large generation leaving the workplace and a smaller generation joining to the workplace, it is crucial for organisations to learn how to adapt to and attract ‘generation Y’. This study aims to find if and how youth between the ages of 18-30 become engaged at work, as well as looking at what form of leadership they respond well to in terms of workplace engagement. In order to achieve this, a qualitative study of management and the perception of managerial behaviour was conducted through seven interviews with respondents who have been a part of one of the largest student-run organisations in the world, that has a similar structure to a corporation, but rewards those engaged as volunteers. These interviews were summarised to consolidate one common perception of the phenomena.Transformational leadership according to Burns (1978) and the two-factor theory (Herzberg, Mausner & Snyderman, 2010) was applied to answer the question of ‘What affects engagement in the workplace?’ and ‘In what way may managers or business leaders encourage workplace engagement? The main conclusions that can be drawn from this thesis is that workplace engagement is most affected by the social relations and interactions associated with the workplace as well as the meaningfulness of the work itself. The consistent component of the respondents’ motivation was the people they were working with and had an impact on. This has the implication that leaders and business managers can and should encourage this type of engagement by promoting a healthy work environment which focuses on the human connection in the workplace, in order to become more competitive in regards to workforce competition as well as increasing the effectiveness of the operations.

Lärande ledare eller tydligare ledarskap? En diskursanalytisk studie av två dokument som ligger till grund för statlig rektorsutbildning

Studiens syfte är att förstå hur statens fokus för att utbilda rektorer har ändrats över tid. Arbe-tet består i att studera två skilda statliga texter som talar om rektorsutbildning. Den första texten är Lärande ledare – Ledarskap för dagens och framtidens skola (2001) (Text 1) och den andra texten är Tydligare ledarskap i skolan och förskolan – förslag till en ny rektors¬utbildning Ds 2007:34 (Text 2). Mellan de båda texternas tillkomst har det gått sex år. Undersökningsfrågorna är: Vad uttrycker de två texterna om skolledare och den utbildning skolledare behöver? I vilken tidsanda skrevs respektive text? Vilka förändringar/förskjut¬ningar i synen på rektorns roll och utbildning kan iden¬tifieras? Metoden som använts är diskursanalys. Jag har tittat på vad som anges som problem, vilka orsakerna till problemet är och vilka lösningar till problemet som finns. På så vis analyserar jag systematiskt utvalda citat ur de båda texterna. Dessutom gör jag en analys av frekvensen av sju utvalda nyckelord i vardera texten. Texterna sätts in i den tidsanda som rådde när respektive text publicerades. Resultatet visar på en förskjutning eller glidning av vissa ords innebörd mellan år 2001, när Text 1 publicerades, till 2007, när Text 2 trycktes. Under denna tid har styrdokumenten som anger rektorsuppdraget varit oförändrade. Några exempel på betydelseglidningar jag hittat är: Ordet demokratisk går från att innebära rektorns demokratiska förhållningssätt till att stå för elevens rättssäkerhet i förhållande till demokratiskt fattade beslut. Ordet lärande går från att beskriva lärande i organisationen till att innebära elevens lärande. Beskrivningen av rektors-arbetets ramar och förutsättningar ändras till att beskriva den enskilda rektorns arbete

Modernt ledarskap – finns det i verkligheten? - En deskriptiv studie av ledarskap i informationssamhället.

Sällan har det skrivits så mycket om ämnet ledarskap som det görs i dessa dagar. Utbudet för utbildningar av olika slag och böcker inom det som kallas för ett modernt ledarskap är otrolig stort och många av dessa kurser och författare lovar guld och gröna skogar om man följer just deras koncept till fullo. Vad är då det moderna ledarskapet som de skriver om och är det ett vedertaget begrepp och en anammad ledarstil som faktiskt praktiseras i verkligheten? Vår definition av modernt ledarskap är det nya ledarskapet som har utvecklats på grund av samhällets informationsteknologiska utveckling. För att få en uppfattning om hur det ser ut har vi gjort en empirisk studie av fyra företagsledare inom olika hierarkiska ledarnivåer för att undersöka hur de upplever, bedriver, handskas och utvecklar sitt ledarskap. Utifrån den teori som vi har läst, försökte vi därmed urskilja olika faktorer från den empiriska studien som kunde härledas till det som karaktäriserar ett modernt ledarskap. På så vis fick vi alltså en uppfattning om ett modernt ledarskap är något som faktiskt bedrivs i verkligheten eller om det slutligen handlar om vackra ord som stannar på papperet. Vi har även valt att studera litteratur kring organisationer och dess strukturer, för att få en tydligare helhetsbild av begreppet ledarskap och den miljö där det utövas

Vad är pedagogisk ledarskap? Rektorer i grundskola, med bakgrund som förskollärare eller fritidspedagog, ger innebörd och mening åt begreppet pedagogiskt ledarskap

I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram. Syftet med undersökningen var att undersöka vilken innebörd och mening rektorer i grundskola, med bakgrund som förskollärare eller fritidspedagog gav begreppet pedagogiskt ledarskap. Frågeställningarna sökte besvara frågan och ringa in kärnan i begreppet; vad pedagogiskt ledarskap egentligen innebär och vad pedagogisk ledning i grundskola egentligen ska åstadkomma. Som ytterligare en dimension var frågan i vilken mån rektorers tidigare erfarenheter påverkade sättet att leda och hur de själva upplevde att resultatet av ledarskapet påverkades av deras bakgrund som förskollärare eller fritidspedagog. Tillvägagångssätt för studien var att samla in det empiriska materialet genom intervjuer gjorda med föreställningskartor. Metoden innebar ett sätt att kartlägga och därigenom synliggöra de intervjuades tankar om sitt arbete och de förställningar informanterna hade om pedagogiskt ledarskap i förhållande till sin roll som rektor. Intervjuer genomfördes med 7 rektorer i grundskola åk. F - 5/6, med bakgrund som förskollärare eller fritidspedagog. Teoridelen skrevs parallellt med bearbetning av insamlade data och studien formas av en abduktiv ansats. Resultatet visar att pedagogiskt ledarskap innebär att forma en organisation som ger förutsättningar för möten mellan pedagogerna med varierande former för reflektion och gemensamt lärande, utifrån uppsatta mål. Aktivt stöd från verksamhetsledningen och administrativ avlastning är en förutsättning för genomförandet. Meningen med det pedagogiska ledarskapet är att arbeta för fördjupad insikt om det pedagogiska uppdraget hos pedagogerna så att de inspireras att utveckla sitt arbete med elevernas lärande och utveckling. Erfarenhet och bakgrund som förskollärare stärkte informanterna i deras uppdrag som pedagogiska ledare

Konflikter på jobbet - ett problem för chefer. Vårdenhetschefers hantering av interpersonella konflikter

Introduktion Interpersonella konflikter är vanligt på arbetsplatser, vilket har en negativ påverkan på arbetsklimat och trivsel. Även patienternas omvårdnad kan beröras av konflikter i personalgruppen. Chefen är den som förväntas ingripa för att lösa sådana problem, men för chefer är konflikthantering ett område som upplevs svårt, som tar mycket tid och där man saknar kunskap. Syfte Att undersöka vilka konflikthanteringsstrategier vårdenhetschefer använder vid interpersonella kon-flikter, och vad som påverkar valet av konflikthanteringsstrategi. Metod Studien är en litteraturstudie i vilken 7 vetenskapliga studier/artiklar ingår. Ingående artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus, samt med manuell sökning i tidskrifterna Journal of Nursing Management och Journal of Advanced Nursing. Artiklarna var publicerade mellan 1991 och 2008. Resultat Studierna visade att vårdenhetschefer ofta använder konflikthanteringsstrategier som endast ger kort-variga lösningar, och som inte är effektiva. De mest använda konflikthanteringsstrategierna var kom-promissande och undvikande. Relationer, erfarenhet samt makt och status hade på olika sätt betydelse för valet av konflikthanteringsstrategi. Diskussion Chefer använder i stor utsträckning konflikthanteringsstrategier som inte ger en konstruktiv samver-kanslösning. Samtidigt som chefer tycker att konflikthantering tar mycket tid och är svårt används lösningar som inte är effektiva, vilket är motsägelsefullt. Man föredrar att bevara relationen till mot-parten men riskerar då att bli ifrågasatt som ledare. Det behövs ytterligare forskning, och utbildning så att chefer får en ökad kompetens att förebygga och hantera konflikter på arbetsplatsen

EN KARRIÄRVÄG FÖR LÄRARE Hur blev det?

Syfte: Syfte med studien var att undersöka hur några förstelärares förutsättningar att driva på utvecklingsarbete och leda utvecklingsarbete på skolan påverkas av det nya uppdraget. Syftet var att titta närmare på förutsättningarna för förstelärare och deras ledarskap att genomföra sitt uppdrag genom ett rektor- och lärarperspektiv. Vilka möjligheter, svårigheter finns det? Teori: I studien har teorier om distribuerat ledarskap och relationellt ledarskap använts. Det relationella ledarskapsperspektivet har många beröringspunkter med distribuerat ledarskap där det finns en nära koppling mellan de två teorierna, där båda teorierna ses som framgångsfaktorer för skolors förbättringsarbete. Metod: För att förstå och komma åt förstelärares, lärares och rektorers uppfattning, tankar och åsikter kring reformen karriärtjänst för lärare har semistrukturerade intervjuer använts. Resultat: Resultaten visar att förstelärarnas förutsättningar såsom samverkan, förtroende, kollegialt lärande och ett tydligt kommunicerat uppdrag gentemot kollegor har betydelse för förstelärarna att genomföra sina uppdrag. Skolornas lokala kultur och organisatoriska strukturer skapas av hur rektorerna och lärare förmedlar sina relationer och roller. Resultatet visar att några förstelärare upplever att de har förutsättningarna och mandat för att uppfylla uppdraget medan andra upplever att de inte har rätt förutsättningar eller mandat från sina kollegor eller rektor att genomföra sitt uppdrag. Resultaten av intervjuerna visar att bristen av samverkan mellan förstelärare och kollegor bidrar till svårigheter för förstelärarna att forma sina roller. Därutöver ligger svårigheten för förstelärarna att lyckas i sina uppdrag i bristen på tydlighet som inte kommuniceras ut till kollegor av rektor eller om uppdraget inte ges någon tydlig struktur i organisationen

Ledarskap i klassrummet. En kvalitativ studie av gymnasielärares uppfattningar av vad som utmärker ett framgångsrikt ledarskap

Skolans uppgift är att förmedla kunskaper och att skapa förutsättningar för elevernas lärande. För att undervis- ningen ska fungera krävs det att läraren klarar av att leda eleverna och den pedagogiska verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasielärares uppfattning av sitt sätt att leda i klassrummet. Frågeställningarna var: Vilka faktorer anser gymnasielärare vara utmärkande för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet? och Hur beskriver gymnasielärare sitt arbete med att leda och motivera eleverna i klassrummet? Kvalitativa intervjuer genomfördes och fyra gymnasielärare deltog i undersökningen. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ljudinspelning, och det insamlade materialet transkriberades, analyserades och tema- tiserades. Resultatet tolkades och diskuterades sedan i förhållande till tidigare forskning. Undersökningen resul- terade i fem olika faktorer som de deltagande lärarna anser är utmärkande för ett framgångsrikt ledarskap i klass- rummet. Undersökningen gav också en inblick i hur de deltagande lärarna beskriver sitt arbete med att leda och motivera sina elever, hur de menar att de skapar goda relationer samt hur de förklarar att de använder sig av tydlighet och struktur för att uppnå ett gynnsamt klassrumsklimat. De fem faktorerna som enligt lärarna i denna studie utmärker ett framgångsrikt ledarskap var: Medvetenhet om ledarrollen, Förmåga att skapa ett gott klass- rumsklimat, En god lärar-elevrelation, Tydlighet och struktur samt Förmåga att motivera eleverna. Undersök- ningens reslutat kan vara användbart för både praktiserande lärare och lärarstudenter, vilka arbetar med att skapa eller förbättra sitt ledarskap