Meningsfull fritid ska det va! ... eller hur tänker du? En analys av meningsfull fritid på fritidshemmet i media.

Denna studie berör begreppet meningsfull fritid och vad för diskurser som det binds samman med i media. Studien tar upp frågor om hur meningsfull fritid konstrueras i tidningsartiklar och debattinlägg och undersöker hur om detta begrepp redogörs för i det skrivna ordet under en tidsperiod på tre år. Från året den nya skollagen kom 2010 fram till slutet av år 2013. Som teoretiskt perspektiv används socialkonstruktivismen och diskursteorin. Detta för att båda dessa teoretiska angreppssätt kompletterar varandra mycket bra. Socialkonstruktivsmen har fokus på hur vi skapar begrepp och kunskap genom vårt språk. Diskursteorin tar i sin tur hänsyn till textens sammanhang. Analysen som gjorts på texterna har varit av kvalitativ form. Där används kvalitativ textanalys och diskursanalys. I en kvalitativ textanalys delas materialet upp i mindre delar för att sedan sättas ihop igen för resultat. Diskursanalysen hjälper här till för att förstå det språk som finns i texten. Studiens resultat visar att diskurserna som befinner sig runt begreppet meningsfull fritid i media är väldigt oeniga. De kan inte bestämma sig för vad som skall vara fokus på fritidshemmet. Är det lärande, skola, utveckling? Är det något annat? Studien har också fått resultat som visar på en eländesdiskurs (Dahlamp; Ackesjö, 2011) när media intresseras dig för fritidshemmet. Ett tryggt resultat som studien kan ge är att alla verkar vilja samma sak, vilket är meningsfull fritid. Det är bara hur som de inte kan komma överens om

Fritidshemmet - Skolans skyltfönster. En studie om fritidshemmets funktion och dess möjligheter till verksamhetsutveckling.

Sammanfattning: Vi har i denna studie undersökt hur fritidspedagoger och rektorer beskriver fritidshemmets funktion samt fritidspedagogens position i verksamheten. Vårt syfte med, och huvudfråga i studien är att skapa kunskap kring vilka verktyg som krävs för att driva verksamhetsutveckling i den integrerade heldagsomsorg, som fritidshem och skola gemensamt ska erbjuda barn. Studien bygger på dokumentanalys och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer. Respondenterna är fem yrkesverksamma rektorer och tre yrkesverksamma fritidspedagoger. Alla intervjuer genomfördes på respondenternas arbetsplatser. Resultaten visar att fritidshemmets funktion är att erbjuda barn trygghet, social träning och en meningsfull fritid. Undersökningen visar även att fritidspedagogens funktion är att ansvara för eftermiddagsverksamheten på fritidshemmet samt att fungera som en resurs under skolsamverkanstiden. Fritidspedagogerna uppger att det är problematiskt att erbjuda en meningsfull fritid då barngrupperna är för stora och att dokumentation, reflektion och planering inte hinns med så som verksamheten ser ut idag. Fritidspedagogerna önskar ett ökat samarbete och gemensam planering tillsammans med lärarna. Respondenterna skulle gärna se att huvudmannen hade en större insikt i vad fritidshemsverksamhet innebär. De verktyg som krävs för att driva verksamhetsutveckling i den integrerade heldagsomsorgen är bland annat att huvudman och rektor är insatta i verksamhetens utformning och att både lärare och fritidspedagoger erbjuds kompetensutveckling för att få en gemensam grund att stå på. Rektorer önskar att fritidspedagoger ska ta större initiativ för att utveckla verksamheten samt använda och synliggöra tillämpandet av läroplanen för barn, föräldrar, lärare, rektorer och samhället i stort. Vår studies betydelse för läraryrket är att synliggöra behovet av skolutveckling inom verksamheterna skola och fritidshem, så att dessa två kan integreras och bilda den helhet som fritidshem och skola ska vara

Vad är pedagogisk ledarskap? Rektorer i grundskola, med bakgrund som förskollärare eller fritidspedagog, ger innebörd och mening åt begreppet pedagogiskt ledarskap

I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram. Syftet med undersökningen var att undersöka vilken innebörd och mening rektorer i grundskola, med bakgrund som förskollärare eller fritidspedagog gav begreppet pedagogiskt ledarskap. Frågeställningarna sökte besvara frågan och ringa in kärnan i begreppet; vad pedagogiskt ledarskap egentligen innebär och vad pedagogisk ledning i grundskola egentligen ska åstadkomma. Som ytterligare en dimension var frågan i vilken mån rektorers tidigare erfarenheter påverkade sättet att leda och hur de själva upplevde att resultatet av ledarskapet påverkades av deras bakgrund som förskollärare eller fritidspedagog. Tillvägagångssätt för studien var att samla in det empiriska materialet genom intervjuer gjorda med föreställningskartor. Metoden innebar ett sätt att kartlägga och därigenom synliggöra de intervjuades tankar om sitt arbete och de förställningar informanterna hade om pedagogiskt ledarskap i förhållande till sin roll som rektor. Intervjuer genomfördes med 7 rektorer i grundskola åk. F - 5/6, med bakgrund som förskollärare eller fritidspedagog. Teoridelen skrevs parallellt med bearbetning av insamlade data och studien formas av en abduktiv ansats. Resultatet visar att pedagogiskt ledarskap innebär att forma en organisation som ger förutsättningar för möten mellan pedagogerna med varierande former för reflektion och gemensamt lärande, utifrån uppsatta mål. Aktivt stöd från verksamhetsledningen och administrativ avlastning är en förutsättning för genomförandet. Meningen med det pedagogiska ledarskapet är att arbeta för fördjupad insikt om det pedagogiska uppdraget hos pedagogerna så att de inspireras att utveckla sitt arbete med elevernas lärande och utveckling. Erfarenhet och bakgrund som förskollärare stärkte informanterna i deras uppdrag som pedagogiska ledare

"Såna där målarbilder som man bara fyller i" - En diskursanalys om bildskapande på fritidshem

Syfte Vårt syfte med detta arbete är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fritidspedagoger pratar om bildskapande på fritidshemmet. Vi kommer diskutera vad det kan få för konsekvenser utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställning Hur pratar de intervjuade pedagogerna om barns bildskapande? Metod och material För att besvara vår frågeställning har vi intervjuat 6 personer som arbetar som fritidspedagoger på olika skolor, samt gått igenom styrdokument som rör fritidshemmet, teorier om barns bildskapande och tidigare forskning om barns bildskapande. Vi har analyserat vårt material med en diskursanalytisk metod för att belysa fritidspedagogernas uttalanden och förgivettagna föreställningar om barns bildskapande. Resultat I vår studie kom vi fram till att pedagogernas föreställningar om vad bildskapande bör vara och vad det bör syfta till kan ha negativa konsekvenser för elevernas estetiska lärprocess

Gendered aspects of Leisure-time teachers' care - social and physical dimensions

This article aims to gain knowledge on how gender and profession are accounted for and expressed in leisure-time teachers’ (LtTs) work in Sweden, with a specific focus on the caring aspects of the profession. Our results show that LtTs take up various positions in navigating between aspects connected to managerialism and external auditing as well as trust and internal valuation. We argue that the need exists for an expanded understanding of care in order to recognise and reward various gendered actions and activities in teachers’ caring orientation. The article provides knowledge to both researchers and practitioners on gendered nuances of care that by tradition have been connected to women

På skoj eller på allvar ­Barns interaktion i fritidshemsmiljö

Syfte: Syftet med studien var att få insikt i barns kommunikation och interaktion. Fyra videofilmade sekvenser valdes ut för analys. Två frågeställningar ringade in syftet: Hur ramar barn in interaktion i olika situationer, med utgångspunkt i om det är på skoj eller på allvar? Hur ser barns interaktion ut i olika situationer som innehåller användandet av förlöjligande, dispyter och skämtande? Metod: I sociokulturella studier av interaktion används ibland videoinspelning som metod. Min metod bestod av videoinspelning av situationer där barn ingår i interaktion under vistelse på fritidshemmet. Dessa transskriberades sedan och analyserades med utgångspunkt i ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv där Goffmans (1974) begrepp inramning/ramverk användes som analytiska redskap. Resultat: Barn ramar på olika sätt in situationer om det är på skoj eller allvar. Beroende på inramning ges yttranden/handlingar/händelser olika innebörd av deltagarna. Samma handling tolkas olika beroende på situationens inramning. Resultaten visar också att barnen i interaktion använder sig av aktiviteter som förlöjligande, retande, skämtande. I dispyter formas olika allianser mellan dem. Betydelse för läraryrket: Med mer kunskap om innehållet i barns interaktion och hur de ramar in situationer kan vi som pedagoger förhoppningsvis förstå och möta barnen på ett bättre sätt. Samma typ av handling kan ges olika mening beroende på inramning. Kunskap om barns interaktion är viktig för att kunna förstå barns handlingar, exempelvis om de är kränkande eller inte

VALLÖFTENAS ROLL I KOMMUNERNAS POLITISKA VARDAG Hur väl återspeglas Vänsterpartiet i Mark och Marks Oberoende Demokraters vallöften i motioner och agerande i kommunfullmäktige?

Hur långt kan idén om att vallöften har en central roll i den representativa demokratin generaliseras? Vallöftesforskningen som fokuserar på lokal representativ demokrati påvisar att kommunal politik liknar nationell politik i den mån att politiker tar utställda vallöften på allvar och även tenderar att hålla sina löften. Däremot saknas forskning vad gäller vallöften i relation till oppositionspartier, då fokus mestadels ligger på regeringspartier och dessutom är attitydundersökningar. Det teoretiska bidraget med den här studien blir således att bidra till att fylla den forskningslucka som finns angående vallöften i relation till oppositionspartier på lokal nivå. För att pröva idén om att vallöften har en central roll i den representativa demokratin undersöktes huruvida vallöften i valprogrammen för Vänsterpartiet i Mark och Marks Oberoende Demokrater återspeglas i partiernas motioner och agerande på kommunfullmäktige under mandatperioden 2011-2014. Studien är viktig eftersom den adresserar en forskningslucka, då vi inte vet hur långt idén om vallöftenas centrala roll kan generaliseras. Olika material har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys samt ett kodschema med stöd i tidigare forskning. Materialet består av respektive partis lokala valprogram år 2010, deras motioner under mandatperioden 2011-2014 samt kommunfullmäktiges protokoll från samma period. Resultatet visade att majoriteten av partiernas sammanlagda agerande kring vallöftena återspeglades genom partiernas olika aktiviteter under kommunfullmäktiges sammanträden. Återspeglingen av vallöftena var låg i relation till motionerna, då endast en av totalt tio analyserade motioner visade någon återspegling. Slutsatsen är att vallöften är relevanta i den lokala representativa demokratin då studiens resultat visat sig vara i enlighet med tidigare forskning, detta innebär att vallöften har en central roll i den representativa demokratin

Selfish and Prospective. Theory and Evidence of Pocketbook Voting

We present and test a theory of prospective and retrospective pocketbook voting. Focusing on two large reforms in Sweden, we establish a causal chain from policies to sizeable individual gains and losses and then to voting. The Social Democrats proposed budget cuts affecting parents with young children before the 1994 election, but made generous promises to the same group before the 1998 election. Since parents with older children were largely unaffected we use a difference-in-differences strategy for identification. We find clear evidence of prospective pocketbook voting. Voters respond to campaign promises but not to the later implementation of the reforms.elections, economic voting, pocketbook voting, selfinterest, prospective voting, retrospective voting, child care