En kvalitativ textanalys av pedagogiska utredningar med fokus på matematik-svårigheter

Inledning: Pedagogiska utredningar är viktiga verktyg för att kunna identifiera elevernas svårigheter och i vilka situationer de visar sig. Syftet med genomförande av pedagogiska utredningar är att ta reda på elevernas behov och förutsättningar för att kunna sätta in adekvata pedagogiska stödinsatser. Orsakerna till elevens skolsvårigheter bör letas efter inom hela skolsystemet och inte enbart hos själva individen. Föreslagna pedagogiska åtgärder bör generas utifrån visade resultat, vilket ska leda till att undervisningen anpassas efter elevernas uppvisade behov och förutsättningar. Syfte: Syftet med studien är att studera hur eleverna och deras problematik beskrivs i pedagogiska utredningar med fokus på matematiksvårigheter och vilka pedagogiska åtgärder som sätts in. Metod: Den använda vetenskapliga metoden är en kvalitativ textanalys som är hermeneutikinspirerad. Studiens empiri består av tio pedagogiska utredningar hämtade från åtta skolor i en mångkulturell stadsdel i en stor stad. Resultat: Pedagogiska utredningar görs huvudsakligen på individnivå, där grupp- och organisationsnivå berörs sparsamt. Elevens svårigheter läggs på själva individen. Föreslagna pedagogiska åtgärder läggs också i huvudsak på individnivå. Diskussion: Det dominerande perspektivet är det kategoriska perspektivet, där elevernas skolproblematik analyseras isolerat och utryckt från sitt sammanhang. Det är eleven som blir objektet för skolinsatserna. Det är det individinriktade, medicinska/neurologiska perspektivet som är framträdande vid beskrivning av elevernas matematiksvårigheter

En studie kring undervisningen av elever med ADHD.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur två pedagoger, som arbetar på olika skolor ser på elever med ADHD samt vilka insatser som görs på skolorna för att möta dessa elevers behov. Därtill kommer jag med hjälp av litteratur och tidigare forskning att undersöka hur man som pedagog rekommenderas att gå tillväga för att på bästa sätt bemöta elever med ADHD utifrån deras förutsättningar. Huvudfråga: De problemformuleringar som jag utgår ifrån är följande: Vilken kunskap har de två pedagogerna om elever med ADHD, och hur anpassar de undervisningen för att tillgodose dessa elevers behov? Vilka typer av anpassningar i undervisningen har de tillfrågade pedagogerna gjort i mötet med elever som har ADHD? Hur går de intervjuade pedagogerna tillväga för att hjälpa elever med ADHD, att nå målen? Metod och Material: De metoder som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer med två pedagoger. Pedagogerna är verksamma på två olika skolor och undervisar elever i åldrarna 7-9 år och 11-15 år. Därtill har jag tagit del av betydelsefull forskning och litteratur som rör ämnet. Resultat: I resultatet framkommer det att det finns ett flertal elever som uppvisar ADHD liknande symtom. Dessa elever behöver en undervisning som är anpassad efter deras förutsättningar och behov. Det finns ett flertal rekommendationer på olika typer av anpassningar och tillvägagångssätt för att bemöta dessa elever i skolan. Det centralaste är dock att man som pedagog har kunskap och förståelse för dessa elevers olikheter och anpassar undervisningen där utefter. Betydelse för läraryrket: ”Uppskattningar visar att antalet ADHD- diagnoser har ökat med 400 procent sedan 1988…” (Honos-Webb, 008, s 11). Man kommer således att som pedagog möta åtskilliga elever med diagnosen ADHD. De rekommendationer som ges i samband med undervisning av elever med ADHD kan med fördel även användas i mötet med elever som har lättare koncentrationssvårigheter (Kadesjö, 007). Därav anser jag att detta tyder på att ämnesområdet har en mycket stor betydelse för läraryrket.  

Metodikens betydelse i den begynnande läs- och skrivinlärningsfasen. En kartläggning av sex lågstadielärares erfarenheter

Bakgrund Många forskare och undersökningar visar att den tidiga läs- och skrivinlärningen är av stor betydelse för att lyckas som elev i grundskolan. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse av vilka metoder lärare använder i den tidiga läs- och skrivinlärningen, samt vilka kartläggningar och åtgärder som vidtas när svårigheter uppmärksammas. Syfte Syftet med studien är att studera några lågstadielärares erfarenheter av metoder och åtgärder i samband med elevers svårigheter i den begynnande läs- och skrivinlärningen. Några centrala frågeställningar i studien är: 1. Hur kartlägger lärare den tidiga läs- och skrivinlärningen? 2. Vilka handlingsstrategier har lärare när elever uppvisar svårigheter i läs – och skrivinlärningen? 3. Vilken kunskapssyn ger lärarna uttryck för? 4. Skiljer sig de didaktiska insatserna åt när det gäller elevers olikartade svårigheter inom läs- och skrivutveckling, och i så fall hur? Metod I studien användes en kvalitativ metod för att få tillgång till våra informanters erfarenheter i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Den kvalitativa metoden blev därmed inspirerad av fenomenologin som forskningsansats, då metoden lämpar sig för lärmiljöer. Metoden är även användbar då en förståelse om informanters erfarenheter ska förstås och tolkas, som i detta fall deras undervisning. I studien intervjuades sex lågstadielärare, som alla undervisade i de tidigare skolåren. Inför intervjuerna skapades en intervjuguide av halvstrukturerad karaktär. Resultat Lärarna i undersökningen använder sig av ljudmetoden det vill säga syntetisk metod till största delen i undervisningen. I undersökningen framkommer att kartläggning av läsförmågan genomförs på samtliga elever någon gång under lågstadietiden. Det som testas är läsförståelse och ordavkodning. Kartläggningar efterföljs av åtgärder för de elever som uppvisat svårigheter. Åtgärderna ser olika ut beroende på vilken skola eleverna tillhör. I vissa fall genomförs åtgärder av specialpedagog, i andra fall finns en avsaknad av specialpedagogisk kompetens, då enbart testresultat redovisas. Stor del av åtgärderna genomförs av klasslärarna själva, då de försöker skapa läsintresse och undervisningsmaterial som är lämpliga för dessa elever. De elever som är inskrivna i särskolan undervisas stor del av dagen utanför klassrummet i en- till- en - undervisning. De olika kunskapssynerna lärarna ger uttryck för är ett pendlande mellan ett delaktighets- ett kategoriskt och ett dilemmaperspektiv

Aspekter kring empatiska robotar i klassrummet – ur ett lärar- och lärarstudentperspektiv

Sammanfattning: Syftet med studien har varit att undersöka lärares och blivande lärares inställning till ett tekniskt hjälpmedel med mänskliga karaktärsdrag. Vi är intresserade av att ta reda på hur lärare ser på och förhåller sig till att arbeta med en empatisk robot i klassrummet. Vi är också intresserade av vad lärare ser för för- och nackdelar med att arbeta med en empatisk robot. Vi har valt ett kvalitativt tillvägagångssätt och använt oss av fokusgrupper för att på så sätt samla in material till studien. Fokusgrupperna har ljudinspelats för att senare transkriberas. Efter att noggrant ha studerat de insamlade data, kom vi fram till att de lärare som deltagit i vår studie, ställer sig positiva till empatiska robotar i klassrummet. Respondenterna anser att en bra programmerad robot kan bli ett stort hjälpmedel i skolan. För att kunna använda roboten optimalt, önskar de att en pedagog skall vara med vid programmeringen. Eftersom roboten kommer lagra data om eleverna den arbetar tillsammans med, önskar lärarna att en tydlig policy för datalagring tas fram. Det för att reglera mängden data som får lagras och under vilken tidsperiod samt för att förhindra att elevers trygghet och integritet kränks. Det finns en viss oro för att robotarna tar över lärarens roll men framför allt tar den lärarassistenternas arbete

”Mångkulturalitet” Begreppets uppfattning och dess påverkan i vardagsarbetet i skolan.

Barnens bakgrund och erfarenheter spelar en viktig roll i deras utvecklingsprocess. Enligt läroplanen är det skolans uppgift att ge barnet god stimulans för dess livslånga lärande. Idag arbetar allt fler pedagoger i en mångkulturell miljö där de möter barn med olika bakgrunder och förutsättningar. Utifrån detta blev det vårt syfte med examensarbetet att belysa några pedagogers tankar kring och deras erfarenheter om hur de arbetar gentemot mångkulturalitet i skolan. Uppsatsen bygger på sju kvalitativa intervjuer med pedagoger som jobbar i tre olika skolor inom Storgöteborg. Med vår undersökning ville vi ta reda på hur pedagoger i dagens skola uppfattar begreppet mångkulturalitet samt hur de anpassar sina arbetssätt i en mångkulturell lärande miljö. Resultatet av våra intervjuer visade att de flesta pedagogerna var mycket positiva med mångkulturalitet. Ett annat resultat som denna undersökning förtydligade var att pedagoger som arbetar i ett mångkulturellt område upplever dilemman dagligen, resurserna räcker inte till för att kunna jobba tillräckligt med mångkulturalitet som är en självklarhet i dagens samhälle idag. Kommer skolor runt om i Sverige lyckas med sina uppgifter när staten sparar pengar och resurserna tynar? När antalet elever i varje klass ökar medan antalet vuxna minskar? Denna fråga väcktes under arbetet hos oss

Lärarens lärande i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärarens lärande tar sig uttryck på en skola. Det lärande som studien inriktar sig på är det som sker i organiserade former. Studien fokuserar lärarens lärande i relation till upplevelser av sitt uppdrag, de svårigheter som eventuellt uppkommer i den professionella livsvärlden samt tillgängliga arbetsredskap så som skrivna åtgärdsprogram. Detta sker genom att undersöka: • i utsagor lärarens upplevelse av sitt uppdrag i relation till en skola för alla • i utsagor lärarens upplevelse av svårigheter i sitt vardagsarbete • i utsagor lärarens upplevelser, erfarenhet och önskemål av lärande och utveckling på skolan • i utsagor lärarens upplevelser av upprättande och genomförande av åtgärdsprogram • genom dokumentanalys av åtgärdsprogram, på vilket sätt den pedagogiska dokumentationen används på skolan Teori och metod: I studien har vi använt oss av en livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva lärarens professionella livsvärld. Lärarens erfarenheter formar lärarens sätt att se på sitt uppdrag vilket tar sig uttryck i agerande, val av stödåtgärder, planering, arbetssätt och samarbetsförmåga. Fokus i studien är lärarens erfarenheter och upplevelser av den aktuella skolans utvecklingsarbete och arbete kring åtgärdsprogram samt att analysera de skrivna dokumenten. Metodologiskt är studien kvalitativ. I den analyserande fasen har hermeneutiken används som verktyg. Vi har genom fyra samtal samt fyra uppföljningssamtal berört lärarnas upplevelser och erfarenheter av skolans dåtida, aktuella och framtida utvecklingsarbete. Detta har lett till att vi i samtalen har talat om lärarens upplevelser av sitt uppdrag, upplevelser av svårigheter som uppkommer i vardagsarbetet samt hur lärarens olika samverkansprocesser tar sig uttryck. Av intresse har även varit att belysa hur läraren använder sig utav åtgärdsprogrammen och vilken upplevelse de har av arbetet kring detta dokument. En viktig fråga har därför varit hur läraren ser på möjligheterna kring huruvida åtgärdsprogrammet kan vara ett verktyg för att skapa ett utvecklingsarbete. I samband med samtalen så har det varit viktigt att titta på dokument skrivna av olika lärare på den aktuella skolan i form av de åtgärder som lärarna har formulerat i åtgärdsprogrammet. I studien har därmed 68 åtgärdsprogram samlats in och analyserats. I dokumentanalysen så har syftet varit att studera möjliga stödåtgärder som används samt att studera huruvida valen av åtgärder eventuellt kan verka till att skapa utvecklingsarbete. Livsvärlden har gett oss en insikt i att det i vår studie blev relevant att använda flera metoder för att komma åt det vi sökte. Därutav valet av både det talade och det skrivna ordet. Resultat: Vi tycker oss utifrån studiens resultat och analys kunna utläsa att det finns ett samband mellan lärarens upplevelse av sitt uppdrag och upplevelsen av ett behov av att utveckla och lära. Vi tycker oss dessutom kunna utläsa, utifrån studiens resultat och analys, att lärarens förståelse av sitt uppdrag får konsekvenser för hur man upptäcker problem och vilka lösningar man väljer att tillämpa. Vidare visar studiens resultat på att det finns ett samband mellan lärarens kunskap om åtgärdsprogrammets användningsområde och förmågan att utnyttja det som ett redskap i skolans utvecklingsarbete. För att ett gynnsamt utvecklingsarbete skall komma till stånd så bör det grunda sig i utvecklingen av olika samverkansprocesser. Genom att ta tillvara på olika professioners kompetens som finns på den aktuella skolan, så kan lärarna därigenom få större möjlighet till att utvecklas i sin roll som lärare. Studien visar även på betydelsen av att utvecklingsarbetet är organiserat

"Jag tror att det är ärftligt och att det är biologiskt.. och så tror jag att det är.. eller ja.. jag tror att det är biologiskt". Konstruktionen av ADHD och DAMP i skolans och vetenskapens värld

The purpose of this study was to investigate the understanding of the diagnoses ADHD and DAMP within different professional categories in the educational system, how it is being addressed and how this affect their work with children diagnosed with ADHD or DAMP. We also wanted to shed some light on the debate between Kärfve and Gillberg, about whether the diagnoses of ADHD and DAMP are social constructed problems or biological and genetic disorders. More specifically, our study was of a qualitative nature and consisted of interviews with seven persons working in six different professions within the educational system. The respondents all worked in school environments but with varied roles and thus varied experience of children with ADHD/DAMP. The interviews and literature studies revealed the complexity of ADHD and DAMP and also the diversity of the debate regarding the diagnoses. A major issue in this debate concerns the multifaceted consequences of the diagnoses. The diagnoses are described as on one hand necessary for the child's healthy development and on the other as a negative label imposed on the child; since a diagnosis could lead to problems in interaction with other children or self-destructive behaviour. We analysed our data from the perspective of the professions and by using the social constructivism theory. The conclusion of our analysis is that the social context and the socialisation into a profession controls how the professionals perform their work. Since all the respondents except one lacked a formal education about ADHD and DAMP, their knowledge of the diagnoses came from social interactions with colleagues and through self-education. This means that the level of knowledge about ADHD and DAMP depends on the social context which leads to the conclusion that the practice of the profession also might be socially constructed. In the debate Kärfve believes that children are labelled with these diagnoses since they behave differently and don't fit in. Gillberg means that the diagnoses depends on brain damage or hereditary. Among our respondents all but one meant that ADHD/DAMP is a biological and genetic disorder, but when they explained the diagnoses they used social circumstances to explain why they believed that the diagnoses are biological

”Det är mycket runt omkring man inte tänker på” Föräldraperspektiv på samverkan mellan hem och skola

Sammanfattning: När ett barn har en utvecklingsstörning eller är i behov av stöd på något annat sätt, krävs en välfungerande samverkan mellan hem och skola men även mellan hem och andra verksamheter. Ett ömsesidigt beroende byggs upp mellan föräldrarna och de yrkessamma. Föräldrarna är beroende av professionella hjälpinsatser och bedömningar samtidigt som de yrkessamma behöver föräldrarnas kontakt och berättelser om barnet. Syftet med denna studie är att studera samverkan mellan skola, föräldrar och andra samverkansparter för en elev med utvecklingsstörning i grundskolan. Fokus ligger på ett föräldraperspektiv på samverkan för att besvara följande frågeställningar: • På vilka sätt sker samverkan mellan hemmet och skolan för eleven? • Vilka faktorer i samverkan med andra verksamheter blir betydelsefulla? Och vilken roll har skolan i dessa? • Vad finns det för hinder för samverkan mellan hemmet och skolan kring eleven? • Hur kan samverkan mellan skola och hem utvecklas? Den metod som använts för att besvara frågeställningarna är en fallstudie med kvalitativ intervju som datasamlingsmetod. Studien är en fallstudie i den bemärkelsen att den undersöker en specifik företeelse, samverkan, kring eleven. Då studien inriktar sig på en elev med utvecklingsstörning har det krävts en rad etiska överväganden och reflektioner. Jag menar att studiens resultat kan tillföra kunskap och tankar om hur samverkan kan utvecklas i skolan. Kvalitativ intervju har använts då ändamålen med intervjuerna har varit att få fram hur andra människor upplever en situation. Genom att jag har använt mig av intervjuer har det gått att få en insikt i andra människors tankar, erfarenheter och känslor gällande samverkan. Resultatet har visat att det krävs en omfattande samverkan kring en elev med utvecklingsstörning och att denna samverkan sker på en rad olika sätt beroende på verksamheter. Det har visat sig att föräldrarna står för det största ansvaret när det gäller att informera, kontakta och samordna mellan de olika parterna. En välfungerande kommunikation är avgörande för att samverkan ska bli så bra som möjligt och att parterna kan undvika konflikter. Kommunikation, behovet av en kontaktperson och ett stort engagemang från lärarens sida är några av de faktorer som kan utveckla samverkan mellan skola och hem. Detta är ytterst betydelsefullt för alla inom läraryrket

Trageton i praktiken: en metod för läs- och skrivinlärning med datorn som redskap

Bakgrund: Vi har båda läst svenska för tidigare åldrar och kände att vi ville fördjupa oss mer i läs- och skrivinlärning. Att hjälpa eleverna till goda läs- och skrivkunskaper kommer att bli en av de viktigaste utmaningarna för oss som nyutexaminerade pedagoger. Läs- och skrivinlärningen har sett ut på ungefär samma sätt under många år och vi var nyfikna på att titta vidare på eventuellt andra sätt att hjälpa eleverna. Arne Trageton är en man som har ägnat mycket tid till att forska kring hur barn lär sig läsa och skriva. Han har utvecklat en metod som skiljer sig från den traditionella läs- och skrivinlärningen genom att han vänder på begreppet så att man lär barnen att skriva sig till läsning istället för tvärtom. Något som också intresserade oss med Tragetons metod var att han ser datorn som ett viktigt verktyg i undervisning. Syfte: Syftet med detta arbeta är att utvärdera de didaktiska konsekvenserna (möjligheterna och begränsningarna) av några av Arne Tragetons metoder i praktiken utifrån nedanstående centrala delar: ­ Det informella lärandet ­ Det organiserade klassrummet ­ Datorn som redskap ­ Praktiska skrivutvecklingsmetoder Metod: I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och observationer. Vi har gjort litteraturstudier av olika metoder i läs- och skrivinlärning och tidig skriftspråksutveckling samt fördjupat oss i Tragetons metoder och i ett pågående skolutvecklingsprojekt. Resultat: Genom våra intervjuer och observationer har vi fått nya perspektiv och synsätt på läs- och skrivinlärning som inte följer det traditionella sättet. Av de observationer och intervjuer vi gjort kan vi se en bredd och variation med metoden där barnen fick komma i kontakt med skriftspråkandet på många olika sätt. Vi tror att Trageton-metoden i undervisningen gör att elever kan bli mer motiverade att skriva då datorn som redskap underlättar både skrivning och bearbetning av texter. Samtidigt tror vi att det är viktigt att variera sin undervisning för att kunna nå ut till alla elever då en metod kanske inte passar alla. -

En kvalitativ studie om lärare i fritidshems upplevelser av inkluderingsarbetet i samverkan med elevassistenter.

I takt med att antalet anställda elevassistenter ökar i de svenska skolorna förs forskning fram som poängterar riskfaktorer med att primärt använda elevassistenter för att ansvara över den pedagogiska undervisningen för elever i behov av särskilt stöd under den obligatoriska skoltiden. Elevassistentens otydliga ansvarsroll visar sig försvåra det inkluderande arbetet i skolan och påverkar den sociala delaktigheten för de elever som har ett särskilt stöd av elevassistent. I föreliggande studie riktas intresset mot det inkluderande arbetet av elever i behov av särskilt stöd i fritidshemmets undervisningspraktik. Detta examensarbete undersöker hur lärare i fritidshem uppfattar sitt inkluderande arbete med elever i behov av särskilt stöd i form av en elevassistent under fritidshemmets undervisningspraktik. Syftet är vidare att analysera hur lärare i fritidshem definierar inkluderingsbegreppet, hur de talar om samarbetet med elevassistenter och vilka faktorer som påverkar deras möjligheterna att kunna inkludera elever i behov av särskilt stöd i form av en elevassistent. Studiens resultat bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer, som analyserades tematiskt utifrån en fenomenologisk ansats. För att skapa fördjupad förståelse för lärares förhållningssätt till olika fenomen som uppstår i deras undervisningspraktik med elever i behov av särskilt stöd, tar denna studie sin teoretiska utgångspunkt i tre specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar på det finns en spricka mellan lärarnas ideal och verklighet av det inkluderande arbetet, där tillämpandet av den idealiska bilden allt för ofta får stå tillbaka för den ”verklighet” av det inkluderande arbetet, som målas upp. Kvalitén på elevassistenten visar sig vara en viktig påverkansfaktor som villkorar elevens delaktighet och inkluderingsmöjligheter, men även fritidslärarnas ovilja att ta kommandot över ansvaret för eleven i behov av särskilt stöd