Den döende patienten : en studie om optimal vård i livets slutskede

Examensarbetet handlar om vården av döende och hur den kunde förbättras. Examensarbetet är ett beställningsarbete till Sibbo kommun. Frågeställningarna i arbetet var: vilken är den optimala vården av döende enligt nyutgivna forskningar och hur kan vården av döende förbättras? Syftet med arbetet var att undersöka vad den optimala vården för de döende är idag. Som teoretisk referensram används Hilkka Sands doktorsavhandling i vårdvetenskap Sateenkaaren päästä löytyy kultaa och Varpu Lipponens doktorsavhandling i vårdvetenskap Läheisyyttä ja etäisyyttä kuoleman lähestyessä, vilka båda fokuserar på vården av patienter i livets slutskede. Som datainsamlingsmetod har använts sökningar i databaserna Cinahl (EBSCO) och SAGE journal, från vilka forskningar har valts ut att motsvara studiens syfte. Dessa forskningar har analyserats genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys. Materialet har analyserats ur patient-, familje- och vårdarperspektiv, som sedan bildar en helhetsbild om den optimala vården. Ur resultaten steg det fyra viktiga punkter fram: kommunikation, tid, adekvat smärtlindring och familjen. Den optimala vården för döende enligt nyutgivna artiklar skulle alltså ta i beaktande patienten, patientens relation med vårdaren, patientens relation med familjen, patientens familj, kommunikationen med vård- och läkarpersonalen samt tiden att tala och lära känna patienten och familjen. Enligt studien är det bara via grundlig kontakt som vårdaren kan lära känna patientens riktiga jag, vilket kräver mycket mera tid och resurser än givna.The thesis is about the care of the dying and how it can be improved. The thesis is commissioned by Sibbo. The research questions for this thesis were: what is the optimal way of caring for the dying according to new studies and how is the care of the dying improved. The purpose of the thesis is to research the optimal care of dying patients today. Hilkka Sand’s doctoral dissertation Sateenkaaren pasta löytyy kultaa and Varpu Lipponen’s doctoral dissertation Läheisyyttä ja etäisyyttä kuoleman lähestyessä, which both focus on end of life care, are used as theoretical framework. Information was gathered with the help of databases Cinahl (EBSCO) and SAGE journal from which studies were chosen to meet the purpose. The studies have been analyzed through a qualitative inductive analysis. The material has been analyzed from patient, family and nurse perspectives, which form a theory of the optimal care of the dying in its wholeness. Four important facts were found in the results: communication, time, adequate pain relief and the family. The optimal care of the dying according to new studies would focus on the patient, the patient’s relationship with the nurse, the patient’s relationship with the family, the patient’s family, the communication between the professionals and the time to talk and get to know the patient and the family. According to the thesis, it is only through thorough contact that the nurse will be able to get to know the patient’s real me, which needs much more time and resources than given

Industrial action in Sweden - a new pattern?

The paper studies the modern conflict patterns and conflict dimensions in Sweden 1993-2005. The aim is to trace and interpret the new patterns and dimensions of labour market conflict by collecting and compiling strike data from the National Conciliation Office, (1993-99) and the National Mediation Office (2000-2005). On the whole, strike activity has decreased steadily from the 1980s and onwards and in large parts of the Swedish labour market conflicts are very rare. A few small un-ions organising primarily non-manufacturing working class in the domestic sector, account for the majority of the sanctioned conflicts. The new pattern is that the re-maining conflicts in broad terms can be divided in two parts: conflicts over wages and other working conditions and conflicts about the collective bargaining itself. Each with its own logic.Labour market; conflict; strike; secondary strike; blockade; Sweden; collective bargaining; strike patterns

Leadership in stable environment : shaping young future leaders

A good leadership can for example be characterized by good communication skills, inspiration, self-awareness, the ability to make decisions and a structured way of working. Previous research indicate that stable environment can be seen as a leadership school for future leaders, both in equestrian sport and other professions. The purpose of this study was to explore how the stable environment and equestrian sport shapes the future leaders. The research questions were: How could the leadership within the stables affect the youths? What factors can influence youths when forming their leadership skills? Which qualities can the youths get from the stable environment when forming their leadership skills? The results of this study show that leadership was a central part of learning and playing. When you were a leader in a sport association it was important to have support from the association board. The study shows that associations gives good influences on youth’s leadership skills since it emphasizes personal growth and democracy. Within the sport there were standards and invisible rules, defined by its leaders, that had great impact on the youths. Today the sport has an educational purpose in our society. Equestrian sport is more than just horseback riding and the leadership within the equestrian sport is complex. The study also shows that communication and trust was important to be able to convey a message to the horse. In the stable there were a lot of standards and invisible rules that hade a background from to the military. Through these standards the youth learned to be responsible, effective and focused. Another thing that this study showed was that the stable environment was a place where it´s fun to practice leadership for future tasks. Through this they can grow into the role as a leader and become more confident in themselves. The stable ensures that youths feels important, learns to take control and take on more responsibilities. The conclusion of this study shows that thanks to the standards and settings in the stable it shapes the youths in their leadership skills and gives them qualities like responsibility, effectivity, accuracy and focus that can become important in the future. At the same time, leaders in equestrian sport must be a role model who is open and humble. The study shows that while leadership within equestrian sport is complex, it gives lots of people meaningful occupation, were both internal and external factors affects youths when developing their leadership skills. Through the practice of being a leader in the stable environment self-confidence increases and can lead to assignments in leadership roles in the future.Flera egenskaper är viktiga för ett lyckat ledarskap. Egenskaper som ofta tas upp som viktiga är exempelvis att vara bra på kommunikation, engagerad och att vilja utvecklas, medvetenhet om sina egna styrkor och svagheter, vara intresserad av andra, kunna fatta beslut och vara strukturerad. Ridsporten och framförallt stallet ses ibland som en stark ledarskola där framtidens ledare formas. Ridsporten ses som en av de största ungdomsidrotterna enligt Svenska Ridsportförbundet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur stallmiljö och ridsport kan forma framtidens ledare, genom att svara på följande frågeställningar: • Hur utövas ledarskap i stallmiljön som kan påverka barn och unga? • Vilka faktorer i stallmiljö kan bidra till att barn och unga blir framtida ledare? • Vilka ledaregenskaper kan barn och unga utveckla genom stallmiljö för att forma ett framtida ledarskap? Studiens resultat visade att egenskaper som barn och unga lär sig genom normer som finns i framförallt stallmiljö men även generellt inom idrotten var att bli ansvarstagande, punktliga, effektiva, målmedvetna, tydliga, ha disciplin och vara fokuserad. Litteraturstudien visade även på att stallet blir en plats där det är roligt att få praktisera sitt ledarskap inför framtida uppgifter. Det ger även unga flickor en naturlig ledarutbildning eftersom de blir tydliga och bestämda samt att hårt arbete och kompetens premieras. Samtidigt får de möjlighet att växa in i sin roll som ledare och genom detta bli mer trygg med sig själv. Viktiga egenskaper för att vara ledare är bland annat att vara ödmjuk, trygg, glad och en förebild för andra. Fortsättningsvis visar studien att stallet gör unga tjejer mer självständiga, noggranna och ordningsamma. De normer och osynliga regler som finns inom idrotten bestäms bland annat av ledare och bidrar till stort inflytande på barn och unga. Stallmiljö och ridsport har ett stort antal normer och osynliga regler som tydligt kopplas till den militära stallbackskulturen. Säkerhet och gemenskap ses även som viktiga faktorer i stallmiljö. I stallet kan barn och unga få en betydande roll och känna sig viktiga, genom detta ökar deras självförtroende och de får bättre kontroll. Faktorer som kan ha betydelse och påverka barn och unga kan både vara interna och externa. Som ledare inom en förening är det viktigt att få stöd från sin förening. De föreningsdrivna organisationerna ger gott inflytande på barns ledarskap eftersom de betonar utveckling och demokrati. Idrottsrörelsen har idag en uppfostrande roll i samhället. Ridsporten ses idag som något mer än bara ridning och ledarskapet inom ridsport är komplext. Studien visar att kommunikation genom kroppsspråk och tillit är viktigt för att kunna förmedla budskap till hästen vilket kan ha en betydande roll inom ledarskap. Litteraturstudien undersöker hur ridsportens ledare formas av stallmiljö. Tack vare stallmiljöns normer formas barn och unga i sitt ledarskap och får med sig egenskaper från stallet som exempelvis ansvarstagande, effektivitet, noggrannhet och fokus som kan vara viktiga i framtiden. Som ledare inom ridsporten kan denne vara en trygg förebild som är öppen och ödmjuk. Det framkom att ledarskapet inom ridsport är komplext samtidigt som det ger många ledare en meningsfull sysselsättning, där både interna och externa faktorer påverkar barn och unga när de formar sitt ledarskap. Genom att praktisera sitt ledarskap i stallet ökar självförtroendet hos individen och denne kan då ta sig an ledaruppdrag även utanför stallmiljön

A systems approach to the management of arbuscular mycorrhiza

Helena Kahiluoto granskar i sin doktorsavhandling möjligheterna att bevara den ekosystemtjänst som mykorrhizans funktion utgör och stödja sig på utnyttjandet av denna i en hållbar fosforhushållning. I avhandlingen, som är den första doktorsavhandlingen inom ekologisk odling i Finland, undersöktes också den metodologiska frågan om "systemansatsens" (system approach) utmaningar

Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter

Book review of Ulrika Centerwalls (2022) Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter, Högskolan i Borås, Borås

Utmanande och givande. Lärares tankar om arbete i ett mångkulturellt klassrum

ArtikelArtikkelini käsittelee opettajien työtä suomenruotsalaisissa peruskoululuokissa, joissa on äidinkielenään ruotsia puhuvien lisäksi myös maahanmuuttajaoppilaita. Tutkin kuinka opettajat kuvailevat millaista on olla opettajana monikulttuurisessa luokassa ja miltä maahanmuuttajaoppilaiden opettaminen tuntuu. Maahanmuuttajaoppilaaksi määrittelen maahanmuuttajataustaisen oppilaan, joka on tullut Suomeen eri syistä tai on syntynyt Suomessa. Oppilaan molemmat vanhemmat ovat maahanmuuttajia ja hänen äidinkielensä on joku muu kuin suomi tai ruotsi. Materiaalina ovat 38 opettajan vastaukset elektroniseen kyselylomakkeeseen. Keskityn lomakkeen osioon, jossa opettajat ovat saaneet omin sanoin täydentää lauseita. Tässä artikkelissa käsittelemäni lauseet ovat ”Opettajana oleminen monikulttuurisessa luokassa on…” ja ”Kun opetan maahanmuuttajaoppilaita, tunnen itseni…”. Tutkimus esittelee minkälaisia seikkoja opettajat ottavat työstään esille ja kuinka maahanmuuttajaoppilaiden määrä, aika, jonka opettaja on opettanut maahanmuuttajaoppilaita ja opettajan täydennyskoulutus vaikuttavat siihen miten opettajat kuvaavat työtään opettajana ja tuntemuksiaan opettamisesta

Förhållningssätt och kommunikation i mötet med personer med demenssjukdom : utvärdering av ett träningsprogram med validationsmetoden

Communication difficulties among residents with dementia disease living in nursing homes may complicate care situations. These residents can have difficulties describing how they experience their everyday lives, which can lead to withdrawal, social isolation, or feelings of homelessness. Research indicates that nurses involved in dementia care experience communication as difficult and challenging. The validation method developed by Feil is held to facilitate communication through emphatic and confirmatory approaches. Scientific reviews show insufficient evidence for recommending the use of the method, in spite of this the method is used in dementia care. Evaluations of the validation method have primarily focused on the residents’ perspective, and reports on nurses’ experiences of the validation method are sparse. The overall aim for this thesis was to evaluate Feils’ validation method by describing nurses’ experiences and skills in communication observed during implementation of a training programme. Twelve nurses participated in the validation method training programme that included 10 days of theoretical training with supervision about once a month, and practical training integrated in everyday work. During practical training nurses had conversation with 3 residents each 2-3 times a week, and videotaped one conversation per month. Methods: The design is based on naturalistic scientific approach. Data were collected with interviews (I, II) and a questionnaire (II) before and after the programme, and videotaped conversations during the programme (III, IV). An interview was conducted as a comparison with nurses from another nursing home, who had long experiences of using the validation method (I). The result showed that nurses improved their communication and had closer relationships with residents with dementia disease after validation method training, in accordance with nurses with long experiences (I). The training strengthened the nurses, but also posed an extra strain on them. Even though the nurses described an extra strain on the entire nursing staff, this was not reflected in the results from the questionnaire about the work climate (II). Videotaped one-to-one conversations between nurses and residents showed that the nurses developed their approaches and communication skills, although to different degrees. An overall pattern revealed nurses’ movements within and between various paths when improving their communication skills (III). The findings were in congruence with the nurses described experiences (I). In videotaped conversations from the end of the programme, the residents had the possibilities to use their remaining communication abilities and to communicate what was currently on their mind (IV). This may be related to the development of the nurses’ communication skills during the programme. Conclusions of this thesis were that the nurses developed their skills in caring approach and communication when communicating with residents with dementia disease, which gave these residents possibilities to communicate according to their abilities. In order to integrate new knowledge about communication the results showed that it was necessary to combine theoretical and practical training with supervision and reflection. To provide nursing staff with this type of training could be seen as an investment for nursing homes, an opportunity to increase job satisfaction for nurses and to increase social community for residents

Att värdera uthållighet i lantbruket – genomgång av metoder för miljö- och naturresursanalys

Indedning Behovet av metoder för att värdera uthålligheten i utvecklingen av vårt samhälle och i olika mänskliga aktiviteter ökar i takt med vårt anspråk på världens begränsade resurser. Det är svårt att hitta rätt i floden av utarbetade metoder och beroende på hur vi definierar uthållighet bör valet av metod bli olika. Det krävs stor kunskap för att göra medvetna val i en enskild analyssituation. Syftet med denna rapport är att beskriva och diskutera metoder som i olika sammanhang har använts i analyser relaterade till uthållig markanvändning i jordbruket. Förhoppningen är att rapporten ska tjäna som underlag i diskussioner om hur uthållighet kan mätas, och att den dessutom kan användas som guide inför val av analysmetod. Det är viktigt att vara medveten om att samtliga metoder är under stark utveckling och att intentionen har varit att beskriva metoderna så som de huvudsakligen används idag. Analysmetoderna kan diskuteras ur olika perspektiv. I detta arbete används ett systemekologiskt, där jordbruket beskrivs som ett agroekosystem, uppbyggt av: levande komponenter, så som människor, djur, växter, svampar och mikroorganismer; samt icke levande komponenter, som berg, jord, luft och vatten. Alla delar i agroekosystemet är ömsesidigt beroende av varandra. Dessutom påverkar och påverkas systemet av de större ekologiska, ekonomiska och sociala system som det är en del av. Rapporten är inte tänkt som en handbok om metoderna. För detta får man vända sig till de litteraturtips som ges i sista delen av rapporten. Förord Denna rapport tar sin utgångspunkt i de arbeten och diskussioner som ägde rum under doktorandkursen ”System Principles and Sustainability Assessments for Ecological Land-Use”. Kursen hölls under vårterminen 2000 inom forskarskolan ResELU (Research School for Ecological Land Use). Kursledare var Torbjörn Rydberg, Steven Doherty och Lennart Salomonsson, alla då verksamma vid CUL (Centrum för uthålligt lantbruk), SLU. En engelsk sammanfattning av arbetet i kursen finns i rapporten ”Ecosystem Properties and Principles of Living Systems as Foundation for Sustainable Agriculture – Critical reviews of environmental assessment tools, key findings and questions from a course process” utgiven av CUL, 2002

Societas pro Fauna et Flora Fennica 14.5.2017 – 14.5.2018

Styrelsens verksamhetsberättelse förelagd vid årsmötet den 14 maj 2018 av Sällskapets ordförande, doc. Mikael von Numers