Sport rules - OK? A study of media usage in 2005

Hållbarhet är en organisationsidé som utgår från både ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner. Länge har den sociala och ekologiska dimensionen åsidosatts till fördel för den ekonomiska, då organisationer i dagens konkurrensutsatta samhälle gör vad de kan för att nå ekonomisk lönsamhet. För att skapa en balans mellan hållbarhetsbegreppets tre dimensioner har högre utbildning setts som det främsta verktyget. Dock har flera rapporter utförda av regeringen visat att svenska högskolor och universitet misslyckas med att föra in en balanserad bild av hållbarhetsarbete för att studenten ska kunna använda sina kunskaper i framtida yrke. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalvetare upplever att personalvetarutbildningen har utvecklat deras kunskaper kring att arbeta socialt hållbart, samt att få en förståelse för vilka utmaningar det finns för personalvetare att arbeta socialt hållbart i en organisation. För att besvara syftet har två frågeställningar tillämpats: Vilka kunskaper från personalvetarutbildningen anser personalvetaren att denne har mest användning för i sitt arbete? Samt, hur arbetar personalvetaren med jämställdhet, förebyggande av stress, mångfald och arbetsmiljö? Den metod som använts i studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats och sju intervjuer med yrkesverksamma personalvetare har utförts. Resultatet visar på att personalvetare inte anser sig ha fått konkreta verktyg från sin utbildning i att arbeta socialt hållbart men framhåller samtidigt att utbildning har gett dem förmågan att byta perspektiv och förstå mänskliga beteenden vilket de säger sig ha användning för i deras arbete. Vidare framställs en splittrad bild av informanternas yrkesutövning i relation till de sociala hållbarhetsaspekterna jämställdhet, mångfald, stress och arbetsmiljö. Det synliggörs även upplevelser av utmaningar med att arbeta socialt hållbart vilka anknyts till personalvetarens upplevda yrkesroll, identitet och status. De slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att informanterna trots sina upplevelser av att inte ha kunskaper för att arbeta socialt hållbart, utför handlingar med kritisk HRD som förhållningssätt vilka går att anknyta till social hållbarhet. Detta har kunnat urskiljas i informanternas redogörelser för hur de arbetar med jämställdhets-, mångfalds-, stress, - och arbetsmiljöfrågor samt de utmaningar som detta arbete medför

Making Nations into Legal Persons between Imperial and International Law: Scenes from a Central European History of Group Rights

Efterfrågan på förnyelsebara och miljövänliga produkter har ökat under de senaste åren. Biobaserade plaster anses vara en av de mest lovande innovationer.    Det övergripande målet med examensarbetet var att undersöka möjligheterna att utvinna xylan och glukomannan ur rapshalm. Metoden som utnyttjades var en hydrotermisk extraktion. Inverkan av temperatur, pH och tid studerades genom att tillämpa ett faktorförsök på två nivåer. En askhalt- och torrhalt-analys utfördes på produkterna för att dels bestämma andelen oorganiskt material, dels beräkna det totala utbytet. Hemicellulosans molekylvikt bestämdes med hjälp av en SEC-analys. Kolhydratsammansättningen och andelen lignin i varje prov avslöjdes genom att utföra en kolhydratanalys. Två väletablerade tekniker (NMR (Nuclear magnetic resonance) och FTIR (Fourier transform infrared spectroscopy)) användes i detta arbete för bestämning av strukturen. NMR utnyttjades för att studera förhållandet mellan sockret och sidogrupperna medan IR användes för identifiering av de funktionella grupperna som förekommer i varje prov. Hemicellulosan som togs fram i projektet användes till gjutning av plastfilmer vars mekaniska egenskaper studerades genom att utföra dragprovningar.   Resultaten påvisade ett högt utbyte av produkt i samband med höga koncentrationer av NaOH. Andelen oorganiskt material var högre för de prover som behandlades med enbart vatten jämfört med de prover som behandlades med alkali. IC-analysen påvisade att glukomannan utsöndras med vatten medan utbytet av xylan blir högre vid behandling med alkali. IC-analysen visade även att den specifika typen av xylan i den undersökta rapshalmen utgörs av arabinoglukuronoxylan. SEC-analysen fastställde att vattenbehandlade prover har en högre molekylvikt. Ett oväntat resultat var att mängden lignin som erhölls i de vattenbehandlade proverna var högre än de som erhölls vid alkalibehandling. Resultaten från NMR- och IR- analyserna påvisade förekomsten av polysackarider i de olika proven. Dragprovningen visade att jämnt fördelade andelar xylan och glukomannan tillsammans med en hög molekylvikt bidrog till en större förmåga hos materialet att kunna bemöta den ökade belastningen

Evaluating Judges

Denna studie syftar till att ta reda på mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i värdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran är just att barnen får lära sig vilka grundläggande värderingar som finns i vårt samhälle. I förskolan finns läroplanen att utgå från och värdegrundsfrågor om hur vi som människor bör vara mot varandra är centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den här studien är insamlat med hjälp av tre intervjuer och tre observationer på en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor är väldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lära av sagor. Sagor har ofta ett tydligt budskap som behandlar olika moraliska frågor. Genom att barnen får möta olika karaktärer med olika karaktärsdrag får de träna sig i hur de kan bemöta olika människor. Att barn är väldigt empatiska och har en stark vilja att hjälpa är något som framkommer i såväl intervjuer som observationer. Resultatet visar vidare att det finns mycket som är positivt med att arbeta med sagor och värdegrund. Det finns också en del utmaningar som till exempel att anpassa nivån på sagoupplevelserna efter de olika barn som finns i barngruppen

Fremont-Smith: The Foundations and Government: State and Federal Law and Supervision

Digimergo är en digitalisering av Emergo Train System, ett system där personal inom räddningstjänst kan öva på olika katastrofscenarion. För att göra Digimergo användbart behövdes ytterligare programvara: ett administrationsverktyg till övningar och en scenarioeditor. I det programvaruutvecklingsprojekt som denna rapport behandlar har ny programvara utvecklats och integrerats med det ursprungliga Digimergosystemet. I den här rapporten diskuteras vilka risker som existerar när ny funktionalitet skall läggas till ett gammalt projekt samt hur dessa risker kan minimeras. Rapporten undersöker också vilka utvecklingsmetoder som lämpar sig i projekt där ny funktionalitet ska läggas till befintliga system. Resultatet visar att den största risken med att utöka befintliga projekt är att underskatta tiden som krävs för att sätta sig in i projektet i fråga. Det mest effektiva sättet att minimera risken för detta är att mycket tidigt studera det tidigare arbetet och utbilda projektmedlemmarna i det gamla systemet. Ett annat angreppssätt är att välja en metod som är flexibel när det kommer till nya risker eller ändringar i projektets plan, förslagsvis iterativa metoder

The Conviction of Andrea Yates: A Narrative of Denial

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap. 22 § LOU. I denna uppsats undersöks om de nationella inköpscentralerna behöver motta uppdrag från upphandlande myndigheter innan inköpscentralerna upphandlar ramavtal och hur upphandlande myndigheter blir avropsberättigade till inköpscentralernas ramavtal. Av domstolsavgöranden framgår att vissa åtgärder krävs för att en upphandlande myndighet ska bli avropsberättigad till SKI:s ramavtal. En av dessa åtgärder är att en myndighet måste lämna ett uppdrag till inköpscentralen, dels för att myndigheten ska kunna bli avropsberättigad, dels för att inköpscentralen ska få upphandla ramavtal för myndighetens räkning. Dessutom krävs att myndigheten godkänner SKI:s allmänna villkor, inte avstegsanmäler sig och att SKI anger myndigheten som avropsberättigad i förfrågningsunderlaget. En myndighet under regeringen blir däremot automatiskt avropsberättigad till SIC:s ramavtal, varför något uppdrag inte är nödvändigt. I uppsatsen tydliggörs också att trenden bland upphandlande myndigheter är att deras upphandlingskompetens försämras, något som leder till att allt fler myndigheter väljer att avropa från SKI:s ramavtal. Fler avropare per ramavtal medför att den generella oförutsebarheten att uppskatta avropsvolymer ökar. Stora ramavtal riskerar att påverka konkurrensen negativt och stå i strid med artikel 32.2 femte stycket i det klassiska direktivet, eftersom konkurrensen riskerar att förhindras, begränsas eller snedvridas genom att stora ramavtal utestänger små leverantörer från att delta i ramavtalsupphandlingarna. Små leverantörer riskerar därmed att försvinna från den offentliga marknaden. De nationella inköpscentralernas arbetssätt har fått utstå en hel del kritik för att bland annat vara oförutsebara. Av den anledningen presenteras i uppsatsen arbetsmetoder som tänkbara lösningar på detta problem. Dock tydliggörs att lösningarna varken är tillfredställande för inköpscentralerna eller gynnsamma för konkurrensen på lång sikt

Default, Foreclosure, and Strategic Renegotiation

Locum AB har i uppdrag av Stockholms läns landsting att förvalta vårdens fastigheter. För att underlätta för sina hyresgäster erbjuder Locum Facility Management-tjänster dit bland annat vaktmästeri och andra kringaktiviteter ingår. För att vara förberedda på och kunna anpassa sig efter hur deras hyresgästers behov har förändrats över tid vill de utföra en kartläggning över vilka arbetsuppgifter som deras upphandlade entreprenörer gör i dagsläget och ifall det går att effektivisera dessa. Detta ledde till denna rapport- Värdeflödeskartläggning över vaktmästeritjänsteleveransen vid Rosenlunds sjukhus och Mariamottagningarna, där en värdeflödeskartläggning genomförs för att kartlägga vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören, om det går att identifiera några slöserier inom detta system och ifall dessa eventuella slöserier i går att eliminera eller minska. En värdeflödeskartläggning är ett verktyg där en verksamhets värdeflöden kartläggs med utgångspunkt med hur det ser ut i nuläget, och med ett framtaget framtida målläge med en uppfattning om hur det går att tänka sig att det borde fungera i framtiden. Med dessa som grund analyseras sedan nuläget för att identifiera slöserier, och utifrån dessa observationer och med målläget som utgångspunkt kan sedan en handlingsplan tas fram med syftet att eliminera dessa slöserier. Denna rapports fokus ligger främst på att kartlägga nuläget, och därefter analysera huruvida dessa slöserier går att minska. Rapporten ger en bild av vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören i dagsläget, och hur dessa arbetsuppgifter utförs. Kartläggningen av vaktmästeritjänsteleveransen visade också att det fanns slöserier, men att dessa till största del berodde på anledningar som låg utanför entreprenörens kontroll. De enskilt största slöserierna som identifierades var väntan på hiss på Rosenlunds sjukhus och att vaktmästaren på Mariamottagningarna var tvungen att gå och hämta samt lämna post som skickades från hyresgästerna på ett postkontor. Rapporten ger förslag på hur dessa slöserier skulle kunna elimineras. Detta innebär att den tid som skulle kunna frigöras då skulle kunna läggas på att utföra andra arbetsuppgifter som adderar värde för hyresgästerna. I de nämnda fallen skulle dessa slöserier kunna elimineras genom förskjutna arbetstider så att aktiviteter som kräver hiss inte utförs då det är högt tryck på hissarna, samt att posten levereras och hämtas från Mariamottagningarna. Med den värdeflödeskartläggning som gjorts över nuläget på de båda vårdenheterna har beställaren av rapporten en möjlig grund att utgå ifrån för framtida arbete med att kunna erbjuda sina hyresgäster en bättre service och möjligheter till att bedriva sin verksamhet med bästa möjliga förutsättningar. Denna rapport visar också att det är möjligt att tillämpa en värdeflödeskartläggning på ett system där processerna kan variera sett över olika dagar. Detta då de modeller över hur värdeflödeskartläggningar inom administration och tjänster hittills till mestadels utförts på standardiserade stödjande processer inom tillverkningsindustrin

Publicity for Lawyers

Antalet förstainsatsaktörer i Sverige idag utanför de traditionella (räddningstjänst, polis och ambulans) är få, och lite forskning har förts på området. Det finns dock exempel där räddningstjänsten har anlitat väktarbolag eller utrustat hemtjänstpersonal med pulversläckare. Flertalet av dessa samarbeten är relativt nystartade och få utvärderingar har gjorts som visar de faktiska effekterna av dem. Syftet med denna rapport är att beskriva och kartlägga samhällekonomiska nyttor och kostnader av icke-traditionella förstainsatsaktörer som samarbetar med räddningstjänsten. Studien har genomförts genom fallstudier av två samarbeten; Söderköping räddningstjänst som har ett avtal med LA Jour & Säkerhet AB samt Södertörns brandförsvarsförbund (SBBF) som samarbetar med väktarbolag i Södertälje och Botkyrka. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från väktarbolag, räddningstjänst och kommun. Den metod som används vid analysen är nationalekonomisk kostnadsnyttoanalys. De nyttor som har identifierats är att väktarna sparar tid, bidrar med lägesrapporter, stöttar insatserna genom att vara behjälpliga på plats, upptäcker incidenter eller bränder vid rondering. De har god lokalkännedom och kan hjälpa till att låsa upp brandbommar och dörrar, vilket indirekt sparar tid åt räddningstjänsten. Samarbetet bidrar också till att de arbetar preventivt; de pratar med ungdomar och andra grupper i samhället och skapar relationer som på sikt har möjlighet att gagna säkerheten och tryggheten i kommunen. Kostnaderna för att utbilda och utrusta väktarna är idag låga. Däremot har det framkommit att väktarna gärna skulle vilja ha mer utbildning så att de kan rycka ut vid fler typer av larm. Det har även framkommit att bättre kommunikationskanaler skulle kunna bidra till ökade möjligheter att åka på fler larm och att vara bättre förberedda på vad de kan bidra med vid olika typer av larm. Den kvantitativa analysen utförs för samarbetet i Söderköping och visar att detta har en hög utdelning. Varje investerad krona i Söderköping har gett en avkastning på åtta kronor, när värdet av den minskade insatstid som väktarna bidrar med beräknas. Nyttan är dock undervärderad då många nyttor (beskrivna ovan) inte kan värdesättas monetärt. Det som har begränsat den kvantitativa analysen är det faktum att väktarnas rapportering i Botkyrka och Södertälje inte särskiljer räddningstjänstsuppdrag från övriga uppdrag. Detta hade möjliggjort en kvantitativ analys även för samarbetet med Södertörn, vilket hade kunnat bidra till att resultaten blivit applicerbara på fler kommuner. Emellertid finns inget som indikerar att andra kommuner inte kommer att erfara samma effekter eller kostnader som de undersökta samarbetena har lett till. Däremot bör kommuner analysera behov och förutsättningar i sin kommun för samarbeten av det här slaget innan de inför dem med tanke på att det uppstår kostnader, om än låga

The Distribution of Revenues From State-Collected Consumer Taxes

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde. Från resultatdelen kunde det utläsas att det var många olika definitioner på de genusvetenskapliga begreppen och att flertalet av pedagogerna inte hade samma syn som forskningen kring om det beror på det sociala eller det biologiska när barnen positionerar sig som pojkar eller flickor. Resultatet visade också att endast ett fåtal pedagogerna använder sig av det komplicerande och normkritiska arbetssättet med barnen och att lite fler än hälften tycker att de har tillräckligt med kunskap för att arbeta med genus. Slutsatser som kunde dras från resultaten från enkäten är att pedagogernas kompetenser i de genusvetenskapliga begreppen är på olika nivå och att de varierar väldigt mycket. Därför drog jag den slutsatsen att det är därför som det komplicerande och normkritiska arbetet inte används i arbetet med genus i förskolan. Ändå så ansåg flertalet av de pedagoger som inte arbetade med det komplicerande och normkritiska arbetet att de ändå hade tillräckligt med kunskap i genus. Kompetens i ett ämne gör att det är möjligt att ta ut svängarna, att verkligen se hur barnen gör genus i barngruppen och att ifrågasätta normer i samhället tillsammans med barnen

Happy Spells? Constructing and Deconstructing a Private-Law Perspective on Subsidiarity

Syftet med denna studie är att belysa olika synsätt kring genus som finns bland tre arbetslag inom förskolans verksamhet, den syftar även till att lyfta fram olika arbetssätt kring genus som används. Metoderna som använts för att samla in empiri till studien var gruppintervjuer med tre arbetslag på tre olika förskolor från samma kommun i Sverige, samt även observationer på varje förskola. Det genomfördes fyra observationer på varje förskola under två samlingar, en fri lek och en hallsituation, detta för att ge en så bred och tydlig bild av pedagogernas förhållningssätt som möjligt. Resultatet var delvis varierande då pedagogerna delade samma synsätt på vad genus innebär men hade olika tankar kring vad eventuella skillnader mellan pojkar och flickor beror på. Arbetslagen hade delvis olika syn på hur arbetet bör bedrivas för att verksamheten ska vara en så gynnande miljö som möjligt för både flickor och pojkar. Både likheter och olikheter kring arbetssätt framkom alltså under intervjuer och observationer. Utifrån det begränsade antalet intervjuer och observationer som genomfördes så kan en slutsats dras kring att den syn på orsakerna till eventuella skillnader mellan könen sedan verkar påverka pedagogernas arbetssätt. En annan slutsats utifrån denna studie är att även om pedagogerna har teoretisk kunskap kring genus så krävs ändå dokumentation för att synliggöra och förändra det egna bemötandet av barnen