An Investigation of the Use of Statutory Accessibility Requirements within the Development and Evaluation of Municipal E-Services : A qualitative interview study with a selection of professionals in the development of municipal e-services

Kommunala e-tjänster i Sverige är ett resultat utav e-förvaltningens syfte att tillgodose invånare med användbara e-tjänster. Flera studier visar dock att kommunernas e-tjänster trots lagstadgade tillgänglighetskrav från DOS-lagen uppvisar stora mängder tillgänglighetsbrister vilket resulterar i att dessa inte är tillgängliga för alla invånare i den utsträckning som de ska vara. Det ökar risken för att användare med funktionsnedsättningar blir exkluderade och hamnar i ett digitalt utanförskap i samhället.  Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur svenska kommuner utvecklar och utvärderar e-tjänster efter dessa lagstadgade tillgänglighetskrav för att bidra med kunskap kring var i kommunernas arbete som dessa brister kan uppstå till följd. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sju respondenter och fem deltagande kommuner som tillhör regioner som lyckats olika bra med sitt tillgänglighetsarbete. Intervjustudiens resultat analyserades genom en tematisk analys och visade att den decentraliserade förvaltningsmodellen som svenska kommuner följer är en möjlig orsak till de tillgänglighetsbrister som existerar idag men även är ett hinder i förbättringsarbetet av detta. Kommunernas utvecklingsprocesser är väldigt snarlika varandra, men tillvägagångssätt för utvärdering och uppföljning skiljer sig åt. Studiens slutsatser visar att det största hindret för förbättringsarbete inom tillgänglighet är den decentraliserade förvaltningsmodellen och avsaknaden utav en utvärderingsstandard. Ett stort behov av kompetens är tydligt och tillgänglighet är något som behöver vara viktigt för alla, inte bara de som utvecklar och utvärderar e-tjänster, vilket innebär att kompetenshöjningen behöver ske i hela kommunen. Hur aktuella utvärderingsmetoder kan anpassas eller ändras för att bättra göra utrymme för lagstadgade tillgänglighetskrav går inte att säkert besvara då inget standardiserat utvärderingssätt existerar i dagsläget. Att förbättra detta är i sin tur en enorm utmaning som kräver en omstrukturering i hur kommunerna är organiserade. Studien belyser ett gap i litteraturen kring utveckling och utvärdering av kommunala e-tjänster kring tillgänglighet specifikt och indikerar ett behov för fortsatta studier både kring detta och kring förbättringsarbetet för tillgänglighet. 

A multimodal precision-prevention approach combining lifestyle intervention with metformin repurposing to prevent cognitive impairment and disability : the MET-FINGER randomised controlled trial protocol

Background: Combining multimodal lifestyle interventions and disease-modifying drugs (novel or repurposed) could provide novel precision approaches to prevent cognitive impairment. Metformin is a promising candidate in view of the well-established link between type 2 diabetes (T2D) and Alzheimer’s Disease and emerging evidence of its potential neuro-protective effects (e.g. vascular, metabolic, anti-senescence). MET-FINGER aims to test a FINGER 2.0 multimodal intervention, combining an updated FINGER multidomain lifestyle intervention with metformin, where appropriate, in an APOE ε4-enriched population of older adults (60–79 years) at increased risk of dementia. Methods: MET-FINGER is an international randomised, controlled, parallel-group, phase-IIb proof-of-concept clinical trial, where metformin is included through a trial-within-trial design. 600 participants will be recruited at three sites (UK, Finland, Sweden). Participants at increased risk of dementia based on vascular risk factors and cognitive screening, will be first randomised to the FINGER 2.0 intervention (lifestyle + metformin if eligible; active arm) or to receive regular health advice (control arm). Participants allocated to the FINGER 2.0 intervention group at risk indicators of T2D will be additionally randomised to receive metformin (2000 mg/day or 1000 mg/day) or placebo. The study duration is 2 years. The changes in global cognition (primary outcome, using a Neuropsychological Test Battery), memory, executive function, and processing speed cognitive domains; functional status; lifestyle, vascular, metabolic, and other dementia-related risk factors (secondary outcomes), will be compared between the FINGER 2.0 intervention and the control arm. The feasibility, potential interaction (between-groups differences in healthy lifestyle changes), and disease-modifying effects of the lifestyle-metformin combination will be exploratory outcomes. The lifestyle intervention is adapted from the original FINGER trial (diet, physical activity, cognitive training, monitoring of cardiovascular/metabolic risk factors, social interaction) to be consistently delivered in three countries. Metformin is administered as Glucophage®XR/SR 500, (500 mg oral tablets). The metformin/placebo treatment will be double blinded. Conclusion: MET-FINGER is the first trial combining a multimodal lifestyle intervention with a putative repurposed disease-modifying drug for cognitive impairment prevention. Although preliminary, its findings will provide crucial information for innovative precision prevention strategies and form the basis for a larger phase-III trial design and future research in this field. Trial registration: ClinicalTrials.gov (NCT05109169)

ICT educators´ percweptions of ICT and digitalization in preschool.

The purpose of this study was to spread a broader understanding of ICT educators’ experiences of digital tools and professional development in preschool. ICT educators possess greater knowledge in the area then regular preschool teachers, which is why they were selected to participate in the study. The collected material was based on four interviews with four ICT educators from different municipalities. The analysis of the material was conducted using the phenomenographic approach. With its help, I was able to analyze similarities and differences in their perceptions and experiences. The result revealed that digital competence varies between municipalities and is heavily influenced by the support provided by the principal or preschool leadership. ICT educators often have to rely on themselves and navigate their own path. Depends on how far they haves progressed in their work and the support they have received, they experienced that it played a role in the competence of their colleagues. Without commitment and interest, new competence could not be created

Från fångenskap till frihetskamp : Genus, dubbelmedvetenhet och abolitionistisk övertygelse i Harriet Jacobs Incidents in the Life of a Slave Girl.

The purpose of this essay is to explore how the interplay between gender and double consciousness is used as a rhetorical device in Harriet Jacobs’ autobiographical narrative “Incidents in the Life of a Slave Girl” (1861). Through a feminist theoretical lens and the concept of double consciousness I provide examples from the text illustrating Jacobs’ strategic use of different narrative techniques to convey her abolitionist message.Formulärets överkant The analysis delve into the intricate dual identities that Jacobs’ struggles with as an enslaved woman lacking autonomy, while simultaneously trying to live up to society’s expectation of a “good” woman in the antebellum South. The gendered version of double consciousness works persuasively and highlights her complex situation. By portraying the challenges of an oppressed woman striving to meet societal ideals, Jacobs encourages her readers to support the abolitionist cause.

The Dual Message of Qur'an Burning – Intolerance or Factual Criticism?

Koranbränning är ett fenomen som har kommit att väcka starka känslor. Bränningarna har kallats för hotdrivande och har flera gånger lett till upplopp. Denna uppsats har undersökt huruvida en koranbränningsaktion redan med gällande rätt skulle kunna förbjudas, som hets mot folkgrupp eller genom bestämmelsen om förargelseväckande beteende, utifrån den rättsdogmatiska metoden. Båda lagrummen har en lång historia bakom sig, där hets mot folkgrupp varit den mer specialiserade bestämmelsen, särskilt inriktad mot egenskaper vilka inte bör tåla kritik, då en person inte själv kan påverka dem. Bestämmelsen om förargelseväckande beteende kan närmast ses som en säkerhetsventil, att tillämpa då något annat mer specialiserat lagrum inte kunnat aktualiseras. Vidare kan sägas att hets mot folkgrupp kriminaliserar ett yttrandes innehåll, medan förargelseväckande beteende kan angripa en framförandeform. Rättspraxis om hets mot folkgrupp vittnar om ett starkt yttrandefrihetsskydd, vilket endast kan ge vika för uppenbara överträdelser. Praxis om förargelseväckande beteende är ägnat att påvisa svårigheten att separera ett yttrandes innehåll från dess form. Doktrinen har visat på vilket sätt omständigheterna vid aktionerna kan inverka på den samlade bedömningen av deras straffbarhet, men har också visat juristers olika syn på problemet. I min analys har jag systematiserat och värderat rättskällorna, för att sedan komma till slutsatsen att koranbränning, under vissa förutsättningar skulle kunna lagföras som hets mot folkgrupp respektive förargelseväckande beteende. Även om det inte finns något prejudicerande rättsfall eller någon mer djupgående doktrin om huruvida koranbränning kan anses lagligt eller inte, så menar jag att rättskällorna sammantaget pekar åt att detta mycket väl kan vara fallet

In the firing line of the crisis of confidence : An experimental study on crisis messages from influencers and organizations and their effect on recipients' perceived trust

"The best way to manage a crisis is to prevent one" (Coombs, 2019, p.19). A statement that in its simplicity is extremely powerful. However, today's digitalized society has contributed to the rapid dissemination of information and scrutiny of content that has complicated the management of crises. Because of the cancel culture that exists today on social media, it is therefore particularly important for actors with large followings to have the right conditions for managing crises. The actors who have the greatest impact on the public through social media, and who are therefore portrayed as almost omnipotent in terms of trust, are influencers (Hudders, 2020). This has put them in a very risky position in terms of being subject to crises. Despite this, there are currently no crisis strategies adapted for influencers, but the research that exists is based on an organizational perspective. From this, an interest was born to investigate whether the organization-centered crisis communication strategies are applicable to influencers, or whether there is a need to design a new model adapted for them. The aim of the study is therefore to examine the effect on trust depending on whether the sender of a crisis message is an organization or an influencer. The study is guided by the following question: - What, if any, effect does a crisis message have on recipients' trust linked to the concept's dimensions a) benevolence, b) integrity, c) competence/ability, d) reliability and e) openness/transparency, depending on whether the sender is an organization or an influencer? Based on PR research on organization-centered crisis communication theories, relationship building between influencers and their followers, and organizations and their stakeholders, and finally research on trust, an experiment has been conducted to answer the study's purpose and questions. The experiment consists of two experimental groups that took part in two equivalent crises followed by identical crisis messages. The sender of these crisis messages, and in other words the experiment's stimuli, consists of a fictitious influencer and a fictitious organization. This is in order to measure the recipients' perceived trust in the different groups after they have received the crisis message. The result of the study showed that the actor behind a crisis message has no effect on the recipients' perceived trust based on the five trust dimensions measured by the study. The conclusion of the study thus states that within the framework of trust influence, there is no indication that there is a need to develop crisis management strategies adapted for influencers. Instead, they seem to be able to use the strategies and theories that are basically developed for organizational crisis management. ”Det bästa sättet att hantera en kris, är att förebygga den” (Coombs, 2019, s.19, översatt till svenska). Ett yttrande som i sin enkelhet är oerhört slagkraftigt. Men dagens digitaliserade samhälle har bidragit till snabb informationsspridning och granskning av innehåll som har försvårat hanteringen av kriser. Med anledning av den cancel kultur som finns idag på sociala medier blir det därför extra viktigt att som aktör med stor följarskara ha rätt förutsättningar för att hantera kriser. De aktörer som innehar störst påverkan på allmänheten genom sociala medier, och som därav nästintill framställs som allsmäktiga i fråga om förtroendeinnehav, är influencers (Hudders, 2020). Det här är något som försatt dem i en mycket riskutsatt position vad gäller att bli föremål för kriser. Trots det finns det idag inga krisstrategier anpassade för influencers, utan den forskning som finns utgår från ett organisatoriskt perspektiv. Ur detta föddes ett intresse att undersöka huruvida de organisationscentrerade kriskommunikationsstrategierna är applicerbara på influencers, eller om det finns ett behov av att utforma en ny modell anpassad för dem. Studiens syfte är därför att undersöka effekten på förtroende beroende på om avsändaren av ett krismeddelande är en organisation eller en influencer. Studien leds av följande frågeställning: - Vilken, om någon, effekt har ett krismeddelande på mottagarnas förtroende kopplat till begreppets dimensioner a) välvilja, b) integritet, c) kompetens/förmåga, d) pålitlighet och e) öppenhet/transparens, beroende på om avsändaren är en organisation eller en influencer?  Med avstamp i PR-forskningen gällande organisationscentrerade kriskommunikationsteorier, relationsskapande mellan influencers och dess följare, samt organisationer och dess intressenter, och slutligen forskning inom förtroende, så har ett experiment utförts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Experimentet består av två experimentgrupper som tagit del av två likvärdiga kriser som följs av identiska krismeddelanden. Avsändaren av dessa krismeddelanden, och med andra ord experimentets stimuli, utgörs av en fiktiv influencer och en fiktiv organisation. Detta för att kunna mäta mottagarnas upplevda förtroende i de olika grupperna efter att de tagit del av krismeddelandet. Resultatet av studien visade att aktören bakom ett krismeddelande inte har någon effekt på mottagarnas upplevda förtroende baserat på de fem förtroendedimensioner som studien mäter. Studiens slutsats konstaterar därmed att det inom ramen för förtroendepåverkan inte tyder på att det finns ett behov av att utveckla krishanteringsstrategier anpassade för influencers. Istället verkar de kunna använda sig av de strategier och teorier som i grunden är utvecklade för organisatorisk krishantering.

Prehospital description of supraglottic airway devices in children : a review

Syfte: Syftet var att beskriva den prehospitala användningen av supraglottiska hjälpmedel hos barn. Metod: En litteraturstudie på magisternivå baserad på 11 orginal artiklar hämtade från CINAHL och PubMed. Resultat: Supraglottiska hjälpmedel placerades främst hos äldre barn <12 år med antingen hjärtstopp, trauma, respiratorisk instabilitet eller kramper. Flertalet olika supraglottiska hjälpmedel används internationellt och studierna beskriver att hjälpmedlen är tidseffektiva att placera, medför få komplikationer samt att den neurologiska funktionen är likvärdig med de som erhåller luftvägshantering med hjälp av endotrakeal intubation eller ventilation med mask och blåsa. Slutsats: Supraglottiska hjälpmedel används internationnelt hos pediatriska patienter i den prehospitala miljön, där placeringen av hjälpmedlet avgörs av kompetens och utbildningsnivå hos den prehospitala personalen. Vidare forskning krävs för att fasställa hurvida supraglottiska hjälpmedel hos den pediatriska populationen kan etableras prehospitalt och i synnerlighet hos barn under 12 år

My Burning Glances : Male och queer gaze i tre noveller av Edgar Allan Poe

The purpose of this essay is to show the narrator’s use of the male and the queer gaze in three short stories by Edgar Allan Poe: “Berenice: A Tale” (1835), “The Man that was Used Up: A Tale of the Late Bugaboo and Kickapoo Campaign” (1839) and ”The Man of the Crowd” (1845). Through close reading of the stories, I show how the different gazes work, how they are used in the stories and what they lead to. I relate how the visual perspectives function to how narrative development in the stories depend on the gaze, suggesting that whereas the male gaze in the stories by Poe aids in creating violence and misogyny; the queer gaze on the other hand helps in creating alternative worlds, governed by curiosity, empathy and possibility.  Syftet med den här uppsatsen är att lyfta fram berättarens användning av the male och the queer gaze i tre noveller av Edgar Allan Poe: ”Berenice” (1835), ”Den förbrukade mannen” (1839) och ”Mannen i mängden” (1845). Med hjälp av närläsning belyser jag hur berättelsens utveckling och narrativ påverkas av perspektiven och dessa skilda sätt att se. Jag föreslår att medan the male gaze hos Poe bidrar till att skapa mörka och destruktiva teman, där våld och misogyni är framträdande element, the queer gaze finns konstant närvarande, skapande alternativa sätt att existera i en värld präglad av nyfikenhet, empati och möjlighet.