Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är att klargöra vilken inverkan kommunstorleken har på det lokala medborgarinflytandet samt vilka skillnader det förekommer i kommuninvånarnas deltagande i sex kommuner av olika storlek. Den beroende variabeln utgörs av kommuninvånarnas deltagande medan den oberoende variabeln är kommunstorlek (invånarantal). Avhandlingen tar sin utgångspunkt i de kommunalpolitiska deltagandekanalerna med en närmare granskning av valdeltagandet i kommunalvalen 1996, 2000 och 2004, medborgarinitiativen under åren 1996–2006 och förtroendeuppdragen (fullmäktige-, styrelse- och nämndeuppdrag) under åren 1997–2008. Kommunerna är indelade i tre storlekskategorier. Kategori I (pyttesmå kommuner) består av Västanfjärd och Korpo, i kategori II (små kommuner) ingår Pojo och Ingå och till kategori III (stora kommuner) hör Hangö och Ekenäs. Pro gradu-avhandlingens teoretiska struktur är uppbyggd kring diverse begreppsdefinitioner, participationsmöjligheter samt relevanta diskussioner om kommunstorlek och demokrati. Ifråga om storleksaspekten utgör Robert A. Dahl och Edward R. Tuftes resomang om små samhällen grunden för den empiriska analysen. Metoden som tillämpas i avhandlingen är i första hand deskriptiv och i andra hand jämförande. Deltagarundersökningen indikerar att kommunstorleken har en inverkan på medborgardeltagandet och därmed möjligheter till inflytande. Följande iakttagelser kan göras på basis av resultatet. Valdeltagandet tenderar att vara högst i den minsta kommunkategorin. Ju mindre kommunen är desto större är sannolikheten att valdeltagandet är högre. Initiativbenägenheten är däremot lägst i den minsta kommunkategorin, vilket tyder på att kommuninvånarna upprätthåller direkta kontakter till de förtroendevalda. Ju större kommunen är desto större är sannolikheten att invånarna utnyttjar initiativrätten oftare. Ju större avstånden är mellan kommuninvånare och förtroendevalda, desto viktigare blir tillgången till andra former för deltagande, som initiativrätten. Jämförelsetalet som anger antalet förtroendevalda i relation till invånarantalet är lägst i den minsta kommunkategorin. Ju större kommunen är desto komplexare är organisationsstrukturen och därmed försämras möjligheterna till deltagande och inflytande via förtroendeuppdrag. Utöver kommunstorleken, beaktas även politiska och språkliga styrkeförhållanden i respektive kommun för att bättre förklara skillnader i deltagande och inflytande. Pro gradu-avhandlingen är aktuell eftersom den samtidigt tangerar tre kommunfusioner (Raseborg, Kimitoön och Väståboland) som träder i kraft år 2009. Avhandlingen innehåller värdefull information om medborgarnas deltagande som väl kan användas i fortsatta närdemokratidiskussioner och vid upprättandet av kommundelsförvaltningar i de här kommunerna
