After parturition the energy demand for milk production is greater then the energy provided from the diet. The cow mobilises therefore body tissues to compensate for the energy loss. Live weight and body condition scores decreases as a consequence of the mobilisation.
The aim of this study was to analyse the relationship between body condition score, live weight and subcutaneous fat depth measured by ultrasound and the changes during the lactation. Possible differences between Swedish Holstein (SLB) and Swedish Red and White Cattle (SRB) were also investigated. The relationship between the measures mentioned and reproduction such as the number of days from calving to first luteal activity and to the first ovulatory oestrus was analysed.
The study was based on observations on cows from the experimental dairy herd (Jälla) of the Swedish University of Agricultural Sciences. Body condition scoring and measurements of live weight and subcutaneous fat were performed during the period 1997 to 2002. The body condition scoring was performed according to a method described by Edmonsson et al. (1989). A total of 211 cows were included in this study of which 88 were SLB and 123 SRB. The latter breed has since 1985 been selected for either high (SRB-high) or low (SRB-low) milkfat yield but with the same total quantity of milk energy. These SRB lines were handled as separate groups in the analyses. The data set included 4036, 639 and approximately 1260 live weight registrations, body condition scores and ultrasound measurements, respectively.
Body condition score (BCS) and subcutaneous fat depth differed significantly between breed and selection lines. The parity number had no effect on these measures. The unadjusted mean BCS was 3.18, 3.10 and 2.82 for SRB-low, SRB-high and SLB respectively. SRB-low had the highest unadjusted mean BCS from week 1 to 36 after calving compared to SRB-high and SLB. SLB and SRB-low decreased in BCS with approximately 20 %, whereas SRB-high decreased with 5 %. SLB had significantly higher BSC during week 36 compared to the BCS from week 4 until week 16 after calving.
The unadjusted mean for the subcutaneous fat depth was 0,44 cm, 0,49 cm and 0,41 cm for SRB-low, SRB-high and SLB respectively. The difference between two different body locations for measuring the fat depth was small. Fat tissue was mobilised from calving until week 16. SLB and SRB-high gained fat until week 36 after calving and regained weight to approximately the same level as at calving, whereas SRB-low did not succeed to regain the weight. However, it consistently had higher BCS and fat measures.
Breed and selection line and parity had a significant effect on live weight. The unadjusted mean for live weight was 670 kg for SLB, 653 kg for SRB-low and 620 kg for SRB-high. SLB had a higher weight than both the SRB selection lines during the lactation. Further on SRB-high weighed more than SRB-low. Both breeds lost weight after calving and the decrease went on until 16 weeks of lactation. With higher parity number cows were heavier.
The residual correlation between the ultrasound measurements at two different body locations varied between 0.70 and 0.90. The result indicated that a measurement at one body location is enough to get a reliable value of the subcutaneous fat depth. The residual correlation between the subcutaneous fat depth and BCS and body weight respectively varied between 0.35- 0.64 and between 0.26-0.47 during week 1 until week 16 after calving. The residual correlations between changes of body condition score, weight and subcutaneous fat were negative between different periods during the lactation. This indicates that cows mobilises body tissue in early lactation and gain fat and weight in later lactation.
An increase of 1 BCS was significantly related to a weight increase of 47 – 72 kg during week 1 to week 16. An increase of the subcutaneous depth with 0.1 cm was significantly related to a weight increase of 21 – 33 kg.
The relationship between BCS, subcutaneous fat depth and weight and the number of days from calving to first luteal activity and to the first ovulatory heat, respectively, were very low and not significant.Efter kalvning hamnar kon ofta i negativ energibalans. Den ökade mjölkproduktionen ställer
högre krav på energi än vad kon klarar av att konsumera via fodret. Som kompensation för
den bristande energitillförseln mobiliseras kroppsvävnad. Mobiliseringen leder till att kon
minskar i hull och går ner i vikt.
Syftet med detta arbete var att analysera sambandet mellan levande vikt, tjockleken på
underhudsfett uppmätt med hjälp av ultraljud samt levande vikt. Förändringarna av dessa mått
undersöktes och eventuella skillnader analyserades mellan svensk lågland (SLB) och svensk
röd och vit boskap (SRB), indelade i olika selektionslinjer för hög respektive låg
mjölkfetthalt. Dessutom analyserades relationen mellan nämnda mått och intervallet från
kalvning till första lutealfas respektive intervallet från kalvning till första ovulatoriska brunst.
Studien baserades på observationer från Institutionens för husdjursgenetik försöksbesättning
(Jälla). Hullbedömningar, mätningar av vikt och tjocklek på underhudsfett genomfördes under
1997 till 2002. Hullbedömningen skedde enligt den framtagna metoden av Edmonsson et al.
(1989). Totalt 211 mjölkkor med varierande antal laktationsnummer ingick, varav 88 SLB
och 123 SRB. SRB har sedan 1985 ingått i ett försök där man selekterat för hög (SRB-hög)
och låg (SRB-låg) mjölkfetthalt. Selektionslinjerna hanterades som olika raser. I studiens
dataset ingick 4036, 639 respektive ca 1260 registreringar för levande vikt, hull och
ultraljudsmått.
Skillnaden i hullpoäng och tjocklek på underhudsfettet var signifikant mellan ras och
selektionslinje. Laktationsnumret hade ingen effekt på dessa mått. SLB hade i genomsnitt
2,82 hullpoäng. SRB-låg hade 3,18 och SRB-hög 3,10 hullpoäng. SRB-låg hade högsta
hullpoängen under laktationsvecka 1 till laktationsvecka 36 jämfört med SRB-hög och SLB.
SLB och SRB-låg minskade i hull med ca 20 %. Motsvarande minskning för SRB-hög var 5
%. SLB hade signifikant högre hullpoäng under laktationsvecka 36 än under laktationsvecka 4
till16, medan SRB inte hade det.
Tjockleken på underhudsfettet var i genomsnitt mellan 0,41 cm, 0,44 cm samt 0,49 cm för
SLB, SRB-hög respektive SRB-låg. Skillnaden var mycket liten mellan två mätpunkter på
kroppen. Fettlagret mobiliserades fram till laktationsvecka 16. SLB och SRB-hög ökade
tjockleken på fettlager fram till laktationsvecka 36 och återfick ungefär samma hull som vid
kalvning medan SRB-låg inte återfick samma tjocklek på fettlagret.
Ras och selektionslinje samt kalvningsintervall hade en signifikant effekt på levande vikten.
SLB vägde i genomsnitt 670 kg, SRB-låg 653 kg och SRB-hög 620 kg. SLB vägde mer än
SRB-linjerna under hela laktationen. Vidare vägde SRB-låg mer än SRB-hög. Båda raserna
minskade i vikt efter kalvning fram till laktationsvecka 16. Ökad vikt var relaterat till högre
laktationsnummer.
Residualkorrelationen mellan måttet på underhudfettets tjocklek vid två mätpunkter på
kroppen varierade mellan 0,70 och 0,90. Resultatet indikerade att det räcker att mäta vid en
punkt på kroppen för att få ett tillräckligt säkert mått på underhudsfettets tjocklek.
Residualkorrelationen mellan tjockleken på underhudsfettet och hull respektive vikt varierade
mellan 0,35 och 0,64 respektive mellan 0,26 och 0,47 under laktationsvecka 1 till 16.
Residualkorrelationen mellan förändringar av hull, vikt respektive tjocklek på underhudsfett under olika perioder av laktationen var negativ. Resultatet visar att korna mobiliserar
kroppsvävnad i början av laktationen för att senare under laktationen öka i vikt och hull.
En ökning med 1 hullpoäng var signifikant relaterat till en viktökning med 47-72 kg under
laktationsvecka 1 till 16. En ökning av fettlagret med 0,1 cm var signifikant relaterat till en
hullökning med 0,13-0,31 poäng respektive en viktökning med 21-33 kg.
Sambanden mellan hull, tjockleken på underhudsfett samt vikt och intervallet från kalvning
till första lutealfas respektive kalvning till första ovulatoriska brunst var mycket låga och med
undantag för några tillfällen inte signifikanta
