Etana, Ararso

Rydberg, Tomas

Epsilon Open Archive

Institutionen för Markvetenskap Uppsala Nr 51 2006 Ararso Etana & Tomas Rydberg Studier av aggregatstalbilitet och risker för jord- och fosforförluster i två långliggande jordlbearlbetningsförsök A study on aggregate stability and on the risk for soil P.·losses in two long-term tillage experiments ISSN 1102··6995 ISRN SLU-JB-M--51--SE Tryck: SLU Service/Repro, Uppsala 2006 Förord Ett stort tack riktas till Naturvårdsverket för finansiering av detta projekt. Vi vill också tacka docent Barbro Ulen, Gunilla Hallberg och Inger Juremalm (SLU, Institutionen för markvetenskap ) för rådgivning och för att de ställt upp med laboratorieutrustning. Vattenlaboratoriet vid Uppsala kommun ansvarade för fosforanalysen. Vidare riktas ett stort tack till Josefin Ingvast för all hjälp med provtagningar och analys. Uppsala den 15 maj 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ....................................................... . SAMMANFATTNING ................................................................. . 2 SUMMARY ............................................................................. . 3 BAK"GRUND ............................................................................ . 4 5 Provtagningar . ..... , ..... , ............ " ...................... , ......................... . 5 Bestämning av lättlöst ler . .......... , ....................... , ........................ , .. 5 lJppsafnling av ........ , .................. , ......................... . 6 6 6 7 7 4 l SAMMANFATTNING Aggregatbildning och -stabilisering i jorden är en lång process, men dess nedbrytning kan gå fort. Den huvudsakliga orsaken till aggregatnedbrytning i åkermark är belastning med fordon och jordbearbetning. En av de viktiga parametrarna för bedömning av markstrukturen är aggregatstabiliteten. Med aggregatstabilitet menar man att jorden motstår en viss yttre belastning såsom kraft från regndroppar och bibehåller sin grundläggande struktur utan att sönderdelas i mindre bitar. I svagt aggregerade lel:jordar är risken för jordförluster med yterosion och/eller dräneringsvatten stor. Det finns ett starkt samband mellan jord- och fosforförlust då den senare sker i första hand genom partikeltransport, d.v.s. fosforn är bunden till jordpartiklar. för jord- och fosforförluster studerades i långliggande institutionen markvetenskap, som pågått sedan 1 (8 st i vatten Bevattning och uppsamling av dräneringsvatten från mikrolysimetrarna utfördes laboratoriet. Turbiditeten bestämdes även på dräneringsvattnet. suspensioner analyserades på fosforkoncentration. Resultaten visade att turbiditeten är proportionell mot lerhalten i suspension. Detta skapar nya möjligheter för studier av risker för j ord- och fosforförluster i olika sammanhang. Turbiditeten och fosforkoncentrationen var mycket högre i led med plöjning än i led med direktsådd eller permanent vall. l genomsnitt var turbiditeten högre för Uppsalaförsöket än för Lmmaförsöket. Detta tyder på att det kan finnas naturliga skillnader mellan jordar när det gäller aggregatstabilitet och upplösning av ler. Det är därför önskvärt att kartlägga dessa skillnader genom att studera benägenhet för dispergering av olika typer av leror och deras andel i jorden. Här använda studiemetoder kräver relativt låga kostnader och ger unika möjligheter att erhålla en ny information om svenska jordars egenskaper beträffande deras stabilitet och fosforhushållning. Liknande studier pågår i ytterligare åtta försök med olika jordbearbetningssystem. 2 SUMMARY Formation and stabilization of soil aggregates is a long process, but its breaking-down is velY fast especially when external forces are involved. The mai n reasons for the deterioration of soi1 structure in arable soils are mechanicalloading (compaction) and soi1 tillage. Aggregate stability is one of the important parameters to characterize soi1 physical quality. Stable soi1 aggregates withstand extemal forces, such as raindrops, without disintegration. In weakly aggregated soils, the risk for soi1 and phosphorus loses by erosion and/or through drainage is high. study on aggregate stability and on the risk for soi1 and was conducted in ~H""H"~ from two long-term tillage One of the drilling, which started in 1982 at Lanna, western Sweden. this the tn~atments with ploughing and at the measurements can assessment and phosphorus to environment Turbidity was much higher soi1 samples from ploughing than those from direct drilling or permanent grass leys. On average, the turbidity of the Uppsala soil was mu ch higher than that from Lanna suggesting that the degree of elay dispersion may vary depending on elay type and its amount in the soi1. The methodology for this study is relatively cheap and can be used to characterize soils regarding theil' aggregate stability and loses of phosphorus with soil pm·tieles. Similar studies are undelway to characterize aggregate stability in other eight field trials with different tillage systems. 3 BAKGRUND Markens lerfraktion (partikeldiameter ::;2 /lm) har stor betydelse för markfysikaliska och -kemiska egenskaper. I fysikaliska sammanhang har lerpartiklar en stor betydelse bland annat för utveckling och varaktighet av markstruktur. Svensk åkermark domineras av lerjordar. En undersökning av mer än 3000 åkeljordar i landet visar att mer än 55 % av dem är lerjordar, innehållande 15 % lerfraktion eller mer. Av leljordarna var 15 % styva leror, > 40 % ler, (Eriksson m fl., 1999). En av de viktigaste parametrarna för bedömning av markstrukturen är aggregat-stabiliteten. aggregatstabilitet menar man att jorden motstår en viss yttre belastning kraft regndroppar och bibehåller sin grundläggande struktur utan att sönderdelas i mindre bitar Denna egenskap är mycket beroende av jordbehandling, främst jordbearbetning. packningskador Avdelningen för jordbearbetning vid Institutionen för markvetenskap, SLU, bedriver ett flertal långliggande försök med olika jordbearbetningssystem. Huvudsakliga studier i försöken har varit skördebestämningar och ej sällan även mätningar av markfysikaliska och -kemiska egenskaper (Rydberg, 1987; Etana m.f1, 1999; Etana m.fl. 2000; Arvidsson, 2002). De flesta försöken har legat i mer än två decennier och det förväntas påtagliga skillnader i flertal markfysikaliska och markkemiska egenskaper mellan de olika behandlingarna. Studier av aggregatstabilitet och risker för jord- och fosforförluster i dessa försök kan ge värdefulla kunskaper. I denna rapport redovisas en studie om risker för jord- och fosforförluster i två långliggande försök med olika jordbearbetningssystem. I studierna används ganska nya mätmetoder för bedömning av jordens aggregatstabilitet och dräneringsvattnets innehåll av jord och fosfor. 4 MATERIAL OCH MKfODER Provtagningar Jordprover för undersökningen togs från två långliggande försök med olika bearbetningssystem (tabell 1). I försöket på Lanna togs jordprover i led A (konventionell bearbetning) och i led C (direktsådd), och i försöket i Uppsala från tre led Al (plöjning, normala marktryck), A2 (plöjning, låga marktryck) och led E (permanent vall). Representativa jordprover från matjordslagret samlades in och sparades i kylrum för att undvika upptorkning som kan leda till stora förändringar i markfysikaliska egenskaper. Proverna togs dels som ostörda prover i cylindrar (minilysimetrar) 20 cm diameter och 15 cm höjd och dels som lösjord. Cylinderproverna användes för att bestämma jord- och fosforförluster med dräneringsvatten laboratoriestudier. jordproverna att som ler turbidity lerkoncentration hög turbiditet (Nephelometric Turbidity Units). m. fl (2002) testade 210 polska jordar och konstaterade ett linjärt samband mellan vätskans grumlighet och mängd upplöst ler, bestämt efter indunstning. Från ett antal suspensionsprover av varierande turbiditetsvärde togs 20 mI vätska. Mängden ler bestämdes efter det att proverna torkats in i 10SoC. Tabell 1. Undersökta långliggande försök. Jordprover togs i de led markerade med fetstil -Startår, Försöksnr, . plats, Jordart 1982 R2-4017 Lanna, Västgötland Styv lera R2- 7115 Ultuna, Uppland Mellanlera F örsöks benämning Direktsådd Låga marktryck 1 odling med och utan plöjning ---- .--'---_._------s Led 1-------------------1 A: konventionell bearbetning B: direktsådd, plöjning visa år C: direktsådd ------At: plöjning, nonmala marktryck Plöjning, låga marktryck BI: Ej plöjning, normala marktryck B2 : Ej plöjning, låga marktryck E: Permanent van ----Uppsamling av dränerings vatten Minilysimeterproverna placerades i en anläggning anpassad för regnsimulering och insamling av dräneringsvatten (Roulier and Jarvis, 2002; Persson, personligt meddelande). Regnsimulatorn tillförde proverna vatten (1 0-12 mm/timme). Bevattningen utfördes i två omgångar med tre dygns mellamum. Dräneringsvattnet samlades upp i provrör och analyserades på både turbiditet och fosforinnehåll. från lösning i samband från dräneringsvatten. Totalfosfor sedan som fosfatfosfor I figur 3 till 7 för Larmaförsöket. I figurerna inkluderas konfidensintervall (95 %). Turbiditetsvärden från aggregatstabilitetstest och dränerings~ vatten visar tydligt att det fanns mer lerpartiklar i suspension från ledet med plöjning än fån det med direktsådd (figur 3 och 5). Lerkoncentrationen i dräneringsvattnet från det plöjda ledet var mer än dubbelt så högt som den från det direktsådda ledet (figur tabell 2 framgår att det inte, i något försök, fanns skillnader i fosforhalt mellan de undersökta lede. Totalfosforhalterna följde samma trend som turbiditeten (figur 4 och 6) dock var skillnaderna något mindre jämfört med turbiditetsvärden. Detta kan bero på skillnader i fosforackumulering i olika skikt i ledet med direktsådd. Förhoppningsvis kan kompletterande undersökning belysa detta. Löst fosfor bestämdes enbart för Lannaförsöket i suspension för aggregatstabilitetstestet. Analysen visar att det inte falms några skillnader mellan leden i detta sammanhang (figur 7). Löst fosfor utgjorde endast 3 % av totalfosfor i suspension. Försöket i Uppsala (R2-71 15) gav i genomsnitt högre turbiditet än försöket i Lanna (figur 8 och 10). Permanet vall gav lägre turbiditet än ledet med plöjning både i dräneringsvatten och i suspension för aggregatstabilitetstest. F osforhalterna i suspension för aggregatstabilitet och dräneringsvatten redovisas i figur 9 och 11. Det var lägre totalfosforkoncentration i ledet med penl1anent vall än i de plöjda leden vid aggregatstabilitetstest, men mga skillnader konstaterades dräneringsvattnet. 6 Skillnaderna i ler- och fosforkoncentration mellan leden var mer tydliga för Lannaförsöket än för Uppsalaförsöket. DISKUSSION Här erhållna resultat visar på tydliga effekter av jordbearbetning på jordens aggregatstabilitet. Intensiv jordbearbetning försämrar jordens aggregatstabilitet och dispergering av lerpartiklar vid till exempel kraftigt regn ökar. Med lerpartiklarna försvinner både löst och partikelbunden fosfor, men enligt denna undersökning sker de största fosforförlusterna genom partikelbunden fosfor. Skillnaderna i aggregatstabilitet var tydligare för försöket Lanna än för kan bero att försöken pågått olika lång tid. Lmmaförsöket ~'.UU,""J0 l 982 och Ultunaförsöket l som nyligen påbörjats kustområden att kartläggas. 1) Aggregatstabilitet hos svenska leljordar kan bestämmas med en stor noggrannhet med turbidimeter. Tekniken är relativt billig och bör användas för grundläggande studier av olika jordars egenskaper samt att utvärdera olika brukningsmetoder för att kunna motverka långsiktig försämring av markstruktur och näringsförluster, framförallt fosfor. 2) I de undersökta försöken påvisades klara skillnader mellan plöjning och direktsådd samt mellan plöjning och permanent vall. 3) Mättekniken är lätt reproducerbar och kan i vissa fall också vara ett bra komplement till andra mätningar, exempelvis i samband en eventuellt kommande markövervakning av strukturtillståndet i matjorden. I Polen har man använt turbidimeter för att kartlägga områden med risk för erosion. 7 Tabell Lättlösligt fosfor (P-AL) och förråds fosfor (P-HCl) (mg/tOO g Hufttorr jord) Försök, plats P·AL P-HCI R2-40 17, Lanna 7,4 46 45 66 1--·---.. ---1--'------------+-------·----1 63 I----j----"----------.. --------.. ---+----------3000 2500 2000 1500 1000 500 y "~ 1822,5x + 133,83 R2 o.: 0,99 ° ~-------- ------------------_.~---------,------------0,0 0,5 1,0 1,5 ler (glI..) Figul- 1. Turbiditet som funktion av lerkoncentration i suspension (R2-4017, (Lanna) 3000 ----.. --.-.. -.-.--... ---------.-----------y o.: 1693,9x + 19,777 R2 :::: 0,9949 2500 2000 -~ 1500 :2 -e :::l I-- 1000 -500 ° 0,0 0,5 1,0 1,5 Ler (g/L) Figur 2. Turbiditet som funktion av lerkoncentration i suspension (R2-711S, Uppsala). 8 2,0 2,0 180 150 >' 2 Q. "2 ,9., 120 L.. L. .8 -2l 90 :::J f-~ ;ill 60 'O ~ :J !----30 O 3,0 2,5 2,0 Lo. J2 1,5 (/) J2 'ro Ö I- i ,O 0,5 0,0 ,....---------------------_._ .. _------, -----I I ... <8 mm T l .. . ...• <8 mm 8·16 film 3, Turbiditet av ~ . l.. I 8 . •..... ••• < .' '. 8·16 mm Aggregatstorlek Medeltal 1~2·4()17, T .L ~I :,r .. 1 .' .' 1,./ 1'< .......... Medeltal Figur 4, Totalfosfor i suspension (försök R2-4017, Lanna) 9 ...... ~ .......... ~ D Plöjning EJ Direktsådd D Plöjning El Direktsådd 180 ,---------------------------------------, 150 120 ;m 90 u ~e ::l r 60 30 O-Plöjnin9 Direktsådd 5. Turbiditet av från tVi) led i försök 1'<2-4017, L.arma. O, 1 5 -)------ ----- ---0,1 ...... - --_._------) 0,05 Plöjning Direktsådd Figur 6. Tota/fosfor i dräneringsvatten (försök R2-4011, Lanna) la 0,1 '- 0,05 J2 U) o [lo t: -8 ~ u ::e ::J 1--o 400 300 200 100 o Plöjning 7, Löst fosfor i och 816 mm, 1=<2-4017, <8 mm Direktsådd <8 mm 8-16 mm Medeltal D Plöjning, normala marktryck El Plöjning, låga marktryck l5J Permanent vall Figur 8, Turbiditel (försök R2-'7115, Uppsala), Il :ill <:J :e ;:J 1-2,5 2,0 --l --OJ E ~ 1,5 <-,$2 (j) S (fl g 1,0 i9 o f_o 0 ,-,J 0,0 <8 mm 8··16 mm Plöjning, normala marktryck 0 Plöjning, 9. Totalfosfor i R2·.7115, 600 400 200 Plöjning, normala marktryck medeltal El Permanent vall Permanent Vall Figur 10. Turbiditel av dräneringsvatten från två led i försök R2-7115, Uppsala. 12 2 -1,5 -0,5 -o --------------------------------_._---Plöjning, 11mmala marktryck -11_ Totalfosfor i 13 Permanent vall F~2·7115) REFERENCER Arvidsson, 1. (Redaktör), 2002. Rapporter från jordbearbetningsavdelningen, Institutionen för markvetenskap, SLU,Uppsal. 86 s. Cmter, R.M. (Redaktör) 1994. Conservation tillage in Temperate agroecosystems. Lewis Publisher, London, 290 s. CaU, J.A, Howse, K.R, Farina, R, Brockie, D ., Todd, A, Chambers, B.J, Hodgkinson, R, Harris, G.L & Quinton, J.N. 1998. Phosphorus Iosses from arable land in England. Soil Use and Management,14:168-174. Dexter, & Terelak, H. 2002. Content of readily- dispersible day in the arable layer of some Polish soils. I: Marcello Pagliai & Robert Jones "Sustainable IN Omfattning Uppsala, l Person, L. 2002 (Personligt meddelande). Roulier, S., and N.J. Jm·vis. 2002. Modelling Macropore Flow Effects on Pesticide Leaching : Inverse Parameter Estimation using Micro·-Lysimeters. Manuscript, 59 s. Rydberg, T. 1987. Studier I plöjningsfri odling i Sverige 1975-1986, Rapporter fi"ån jordbearbetningsavdelningen, Institutionen för markvetenskap, SLU,Uppsal. s. U1en, B. 2001. Settling velocities of phosphorus-containing particles in agricultural drainage water. Submitted to Water Research. 14 

Studier av aggregatstabilitet och risker för jord- och fosforförluster i två långliggande jordbearbetningsförsök

http://pub.epsilon.slu.se/8082/1/etana_a_etal_110421.pdf

Studier av aggregatstabilitet och risker för jord- och fosforförluster i två långliggande jordbearbetningsförsök

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive