Voigt, H.-R.

Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto

Nordettskibld sanfunclcts tidskriJl 64:27 34. Helsingfots 2005KUSTVATTENFISKENS KVICKSILVERBELASTNING OCHKONDITIONHeinz-Rudolf VoigtDi det giiller forekomsten av s.k. skadliga iimnen ("harmful substances"),sAsom diverse halogenkolvtitefrireningar och tungmetaller, i t.ex. fisk frAnOstersjcin, avgors fiskens Iiimplighet som mdnniskofoda idag av veder-borande myndigheter inom den Europeiska unionen (EU) i motsats ti l ltidigare praxis, dA de nationella htilso- och livsmedelsmyndigheterna ar-gjorde saken. Beslut om eventuella restriktioner och undantag fattas ocksiav myndigheterna i EU, fri irnst utgiende frdn de analysresultat/ som pu-bliceras av Kommissionen for skydd av Ostersjcins miljc; (HELCOM).Som bas for dessa uppgifter fungerar de nationella miljo-civervaknings-data eller s.k. monitorinsdata som inliimnats till Kommissionen av de be-rorda staternas fiskeri-, havsforsknings- eller olika rnil jci institutFor Finlands vidkommande baserar sig dessa uppgifter i huvudsakpA de analyser, som vArt Havsforskningsinstitut gjort pi strcimming (Clu-pea harengus memblds L.), fran prov hdrrcirrande frAn de kornmersiella f6ng-sterna ute ti l l  havs i Bottenviken (Kalajoki), Botten-havet (Bjorneborg),: ,  ,soder om Aland, vasha delen av Finska vikcn (Hango) och cistra delenav Finska viken (Kotka). Det torde sti envar klart att dessa analysresul-tat ingalunda iterspeglar den ridande situationen bland kustvattenfisk-arterna, dn mindre miljosituationen i de berorda kustvattenomridena. D.1motsvarande analysresultat betr2iffande kustvattenfisken ingalunda om-fattar hela kustomr6det ta inte ens fullsti indiga delar av detta, och d6dylika resultat foreligger enbart sporadiskt (t.ex. Kokko & Lindell 1988),torde bristen pA relevanta data i detta hdnseende vara uppenbar.Ostersjdstrdmmingen dr ocksA, i motsats till ett flertal av vira allmtinnakustvattenfiskarter, en typisk migrationsfisk, med l6nga vandringar, si-viil avstAnds- som tidsmassigt (Aro 1989), vilket gor den mindre liimp-lig, som bioindikator, for t.ex. kustvattenmiljon.C)rtstrogna ku stvattenfiska rter, sisom llundta (Plntichtr1s.flcsris L.),hornsimpa (MyttxLtce1tlnlus Endricornis 1,.), t inglake (Zoarces tt itt ipnrus L.)j i : imte strommintiens niringskonkLrlrent i kustvattnen, norsen (Osn rcruseperlanus L.), forde fi i l jaktl igcn biittre titcrspegla de ri idande fi irhii l lande-na i detta htinseende (Voigt 1987,2002a,b,2003a)Det finns skel att anta att de [ettl i jsl iga och fruktade supermilj i igifte-rna sisom klorerade kol\.atefi ircninga r av tvpcrna DDT, HCB, PCB ochntirstiende halogenkolviitcforeningar, t.ex. I)AFI-frircningarna (pol1'aro-matiska kolv.lten), bromcrade d ifenylcterfiireningtrr (I'tlDE), dioxiner ochfuraner (PCDD/F) m.fl. upptri idcr j f isk frin i le oppntr havsomridena isti jrrc utstrAckning i in kustvattenfisken. Forekomsten av DDT, HCB, oclrDDT i t.ex. de fcta fiskartcrna I 'assbuk (SL1r0tt1ts spla/frs sp/ali lrs Schn.)och strdmning torde bcrritt iga ti l l  antagandet (Voigt 1994,2000). Tr.rng-metallcr, sisom dc dvenlede's synnerligen gift iga, kvicksiJver (Hg) ochktrdmium (Cd), pitri i ffas, dtiremot i betydliSt sti jrre omfattning hos kttstvattenfisken, gentemot vad sorn i ir fallet i f isk frAn de i ippna havsomrli-dena (Voigt 1991, 2000, 2001a, 2003a).Med undantag fi ir kvicksilver, koncentreras tungmetallerna i f isken if iskens olika inre organ, fr: imst i lever och niurar, medan man i musku-laturen (fiskkirttet) ytterst sdllan kan faststi i l la halter som ens ti l lni irmel-sevis ndrmar sig de s.k. risk€irAnscrna, som fastslagits f i ir f isk som m;in-niskofcida. Kvicksilver diiremot rent av anrikas i och koncentreras ti l lmuskulaturen. H6r fi jrekommer l ingt civer 90% av metallen i en fettlos-l ig organisk metvlertrd form, metylkvicksilver (Me-Hg), vilken i ir den gif-t igaste kiinda formen av kvicksilver. I i iskgrdnsen fi ir totalkvicksilver (or-ganiskt och oorganjskt t i l lsammans) i f isk, som fi jda for miinniskan drcnligt giillande EU direktiv - 0,5 mg/kg fiirskvikt (fv ), mot tidigare I mg,/kg fv. firr fisk frir firrstiljning och 0,5 m5;/kg fv. for konsumtion av fiskoftare dn en gAng per vecka. Den nationclla rekommcndationen att gra-vida kvinnor skall undvika all kvicksilverkontaminerad fisk gii l ler dockfortfarande.I tabell f. i terges medelviirden fcir kvicksilr 'erkoncentrationer i rygg-muskulaturen (HgM; mg/kg, fv.) hos ett urval kustvattenfiskar frin oli-ka delar av kustomridet (f ig. 1.) under tva avgransade tidsperioder: I =fr.o.m. utgingen av 1960-talet och fram t.o.m. borjan ar' 1980-talet, II =fr.o.m. mitten av 1990-talet t i l l  Vira dagar.Medelviirdena i tabellen har alla utr.lknats ur de analysvarden somerhell its frAn individuellt undersokta fiskar i motsats ti l l  de r'. rden, somcrhil l i ts vid s.k. "poolanalys", dA ett besti imt antal f iskar analyseras ge-mensamt ur ett begriinsat antal prov. Detttt senare forftrrande giiller forbl.a. de ovan tidigare refercrade stri jmmingsanall 'serna och for f lcrtaletIokala (milj i ;-) utredningar. Pi dylikt vis utri iknade vircien saknar oftauppgifter om variationen, vilkr:t gor Cem nigot mindre ti l l f i ir l i l l iga ;inTdlrrll 1. Medelverder1 (M) av kvicksilverkoncentrationen i ryggmuskulaturen(HgM mg/kg f:irskvikt (f\'.) jdmtc standarda\'\'ikelsen (SD, inom parcntcs) hosett urval kustvattenfiskar: nors. tinglakc (TAngl), hornsimpa (Sinrp) och flundra(Irlnd), av vardcra kiinen (hon- och hanfisk tillsammans; qi i.J, honfisk; ?i, han-f isk; JC), fr in diversc provtagnigspunkter utmcd kusten (Malax = utnnfdr Mn-lax.ln i Sydcjsterbotten; Bjbg = lnv51l11radet utanfajr Biairncborg; Getiu Eck = Ecke-rij; N.itii = Lemlantls Nitrj; Skh = Korpo, Nagu, Pemarfj.irdcn och Treskijfj:ircler,alla i Skergirdshavet; Hangii = Bromarf och H.rlrgti udd norra dclcn; TYm = Tv?irminnc omrAdet; Hfors = Helsingfors; ()rrg = C)rrentrund i  ostra dclcn av Finskaviken). (I) = under senare hijlften av 1960-talet till btirjan trv 1980-talet; (II) = fr.o.m.senare h; i l f ten ar, 1990 talet franr t i l l  r ' ; i ra dal iar. I  var. lena fcir hornsimpa frdnHango (I) ingi ir  analysresultaten frt in de hornsirnpor frAn Bromarf, som P. Nuor-tcva och B. H;is;nen publicerade 1971 (Ntrorteva & II . isencn 1971), i  ouiSt rordet sig orn fijrfattarens eget matcrial.Art & ort HgM (?.:'.rd) ugM (,;,;)M (SD) M (SD)HgM (di) Antal undersoktaM (SD) fiskar (c':tid)Nors-Malax (1)Nors-Bjbg (l)Nors Bjbg (II)Flund-Blbg (I)Nors'Ceta (T)Flund-Eck (I)Flund-Eck (II)Fund Nitii (IT)Nors-Skh (l)Nors Skh (II)TAngl-Skh (ll)Simp Skh (II)Simp-Hangit(l)Flnd-Hangd (I)Nors-Tvm (l)Nors-Tr-m (lI)TAngl-Tvm(TT)Simp-Tvm (l)Simp-Tvm (II)Flnd-Tvm (l)Flntl-Tvm (II)Nors-Hfors (1)Nors-Hfors (II)Nors-Orrg(I)0,13 (0,02)0,12 (0,03)0,08 (0,04)0,25 (0,12)0,02 (0,01)0,230,220,090,130,090,080,100,130,1,10,130,1u0,060,220,160,150,110,210,100,10)0,05)0,03)0,02)0,0.10,01)0,04t0,09)o,o7)0,04)0,05)0,03)(0,0s)(0,06)(0,08)(0,07)(0,0e)(0,04)0,10 (0,02)0,13 (0,03)0.08 (0,04)0,2'1 (0,09)0,02 (0,01)0,21 (0,0n)0.1,1 (0,03)0,11 (0,03)0,07 (0,0,1)0,25 (0,15)0,02 (0,01)0,25 (0,11)0,260,13 (0,05)0.13 (0,02)0,11 (0,05)0,09 (0,05)0,11 (0,07)0,15 (0,10)0,13 (0,09)0,14 (0,04)0,09 (0,04)(10 + 5)(10 + 5)(20 + 10)(20 + 15)( 5 + s )(15 + 20)( 5 + 1 )(20 + 5)( 5 + 5 )(40 + 20)(25 + 20)(10  +  l0 )(24 + 20)(40 + 15)(100 + 50)(90 + 30)(80 + ,10)( 5 + 5 )(10  +  10)(10  +  10)(70 + 40)(10  +  5)(10  +  5)(15  +  5)0,21 (0,05)0,08 (0,02)151 53035103561 0602055150120r201020201 1 0151 50,13 (0 n2)0,07 (0,03)0,08 (0,04)o,oc, (o,ob)0,12 (0,08)0,14 (0,07)0,13 (0,04)0,10 (0,05)0,06 (0,03)0,24 (0,01)0,09 (0,0.1)0,15 (0,07)0,09 (0,05)0,1.1 (0,05)0,21 (0,10)u,20 (0,01)0,06 (0,03)0,17 (0,06)0 ,15  (0 ,11)0,15 (0,10)0,22 (0,04)0,11 (0,06)0,22 (0,0e) 0,21 0,15) 0,21.0,07)de medelviirden, som erhil l i ts ur berikningar frAn analvser som baserarsig pi individuella prov.Ur tabellen framgAr bl.a. f i i l jande:- skil lnaderna i kvicksilverkonccntrationen mellan de olika provtag-ningsomridena,30# ' ;KumoillvK1'rnnrncglvNevtnFig.l. Konturkarta iiver kustomr6det 5 vilken provtagningspunkterna utmarktsmed siffror; 1 = MalaxAns mynningsomrAde, 2 = havsomradet utanfdr Bjdrneborg,3 = Geta och Eckerci,4 = Lemlands Netd,5 = Korpo-Brunskdr, Nagu, Pemarfjiir-den, Traskdfjarden alla i SkiirgArdshavet, 6 = Hangd udd norra delen, 7 = Tvir-minneomrAdet, 8 = Helsingfors, 9 = Orrengrund.- den skonjbara minskningen av kvicksilverhalten i fiskens musku-latur alltifrin de hdgre halterna, som uppm2ittes under slutet av1960-talet fram till forra hiilften av 1980-talet (I), jiimfrirt med situ-ationen fr.o.m. mitten av 1990-talet och fram till vAra dagar (II),- de liigre kvicksilverhalterna hos honfisk gentemot hanfiskenVid jdmf<irelser av resultaten bor, som ovan frarngAr, analysfiirfaran-det beaktas.Gemensamt for de vdrden som utr:iknats fiir kustvattenfiskarna ar attalla iir betydligt hcigre an Havsforskningsinstitutes monitoringviirden be-tri i ffande stri jmming fr6n de oppna havsomridena (se ovan). Dessa vdr-den har fcir det mesta varierat mellan 0,01 och 0,03 mg/kg fv. under en-hetliga observationsperioder alltsedan 1970-talet (Finlands miljocentral-SYKE 1998, 2001, PerttilA 2003). Intressant ar att motsvarande skillnaderocksA kan konstateras mellan strrimming frin utskiirsvatten och inom-skarsvatten (Voigt 2000, 2003a), liksom ocks.l fcir "havsabborre" och ab-borre fr6n innersklirgirden (Voigt 2001a,b).Alldeles tydligt har ocksi en minskning av kvicksilverhalterna i kust-vattenfisken alltsedan 1970-talet iigt rum. Den minskningen har iindi intevarit si markant, som mAhtinda fiirvrintades. Dessv;irre har den inte hel-ler i minga fall varit statiskt signifikant (dvs. vctenskapligt "bekriiftad")fcir ett flertal av de ovan anfiirda arterna. Detta giiller bl.a. fijr nors frAnBjorneborg (Nors Bjbg I och II), SkrirgArdshavet (Nors Skh I och II) ochTvdrminne (Nors TvmI och II) samt dven flundra frAn Tvdrminne (Flnd-Tvm I och II). Skil lnaden har diiremot varit entydigt signifikant betri if-fande simporna frin Tviirminne (Simp Tvm I och II) samt norsen i Hel-singforsvattnen (Nors Hfors I och II) (Voigt 2001a,b, 2002a,b).Hiindelsef iirloppet betrdf f ande minskningen av kvicksilverkoncentra-tionerna i f isken alltsedan 1970-talet belyses enklast utgiende frAn fig.2.i vilken den gradvis sjunkande trenden alltsedan 1968 fram till utgingenav 1980-talet finns itergiven samtidigt med den likaledes stadigt okandetrenden fr.o.m. 199O-talet, si som den dokumenterats fcir nors frin Tvdr-minne (Voigt 2002a,b, 2004).Det exceptionellt liga medelviirdet fcir kvicksilverkoncentrationer iryggmuskulaturen hos nors frAn Ceta (Geta I) stAr i bjiirt moisatsfiirhil-lande till de viirden som erhillits frAn nors frin de ovriga provtagning-somridena, samt ocksi de j?imforelsevis hriga medelviirdena for flundrafrin det ndrabeldgna Eckerii (Flnd Eck I och II). Hos flundrorna frin Eck-erci kan ingen som helst skillnad i kr.icksilverhalten mellan proven frin1980-talet (Voigt m.fl. 1994) och 1990-talet skcinjas (Voigt 2001b). Det lagstamedelvdrdet frir kvicksilverhalter i ryggmuskulaturen hos flundra harutriiknats fiir proven frAn NAtci (Netct n).Jiimfcir man enbart de dldre proven sinsemellan Aterfanns de hogstakvicksilverkoncentrationerna i fisken frin Bjorneborg (Bjbg I), Eckerii (EckI), Tviirminne (Tlrn I), Helsingfors (Hfors I) och Orrengrund (Orrg I) medanmotsvarande ordning betrdffande de yngre proven dr Eckero (Eck II), Tviir-minne (Tvm II), och Skiirgirdshavet (Skh II). Fcir vardera tidsperiodernaiir skillnaderna orterna emellan i de flesta fallen dock riitt obetydlig.De utriiknade medelkvicksilverkoncentrationerna i ryggmuskulaturenhos de undersokta kustvattenfiskarterna underskrider alla det anfordariskvlirdet 0,5 mg Hglkg fiskkott fv.32XvlclGllsrtoncentatior€r (Hg frg/kq, rv.) i rygqmucleratlEo ho! noF (osrd6 ererraar8 L,)f|.n Tt'aminno SlodiArd undor lldsp€hoden 1968 . 20021997 1993 19!9 2000 2001 200?Frg. 2. Medelkvicksilverhaltena i ryggmuskulaturen hos nors (Osmerus eperlanusL.) fAngad frin Tviirminne Storfjiird under perioden 1968-2002 (tidsskalan ner-till pi diagrammet ar nagot fdrvren8d beloende pa uteblivna norsfengstperioder1974-1987, 1992-1993, 1995-1996\.Hanfiskens uppenbart hcigre kvicksilverkoncentrationer gentemothonfisken har inte tidigare uppmarksammats i dessa sammanhang, mi-hiinda friimst beroende pi att de fiskar som ingAr i, och som utvalts fdr,miljo-overvakningen som regel alla iir av honkrin (HELCOM 1984,1988).DA denna skillnad konen emellan 2ir i det narmaste genomg6ende ftir allaovan presenterade fiskarter, och dA densamma dessutom ar accentueratmarkant och statistiskt signifikant betriiffande verderbcirande fiskarterskdnskortlar (iivensom mellan rom och mjdlke; Voigt 2004), ar det inte lang-re friga om en slump utan ett faktum, som det vore angelaget att utredandrmare.Ytterligare en foga uppmiirksamad ftireteelse giiller forhAllandet mel-lan fiskens (hiilso) tillstAnd, dvs. kondition, och de, i och for sig, j2imfri-relsevis l6ga kvicksilverkoncentrationerna. GAr det fciljaktligen att pA nA-got satt "meta", eller pAvisa ett samband mellan dessa "icke-dcidliga"(subletala) koncentrationer och fiskens kondition, sA som denna matema-tiskt kan beskrivas? Det giingse och allmiint accepterade mettet pa fis-kens kondition utgdrs av den s.k. konditionsfaktorn (condition factor, CF;Suworow 1959), som utr?iknas enligt formeln:CF = 100 xTW g / (TL cm)3d?ir TW = fiskens totalvikt i I och TL = fiskens totalliingd i cm.33Toliel l2. Negativa korrelat ioner (r) utrdknacle fajr f i i rhi i l landet mellan f iskens kon-dit ionsfaktor (CF) och de subletala kvicksi lverkoncentrat ionerna i  ryggmuskula-turen (HgM, mg/kg fv.) hos ett urval f iskarter, fr6rr ol ika kustavsnitt  (se utforl i -gare i  texten). (1) och ( l l ) ,  se tabel l  1.Fiskart & kdn Ort & period Korrelat ionsfaktor An ta lFlundra +?Nors atFlund ra 99Flundra dcNors ?e-Nors ddNors !eNors aJatTenglake d,JFlundra eeBjcirneborg (l)l'  emarfj:irden (ll)Hangi; ( I)Hangd (l)Tverminne ( l)Tvi:irn-rinne (l)Tvarninne ( l l )Tvirm inne (TI)Tv:irninne (ll)Tvdrminne ( l I)r = 0,,16t = 0,57r = -0,19r = 0,60r = -0,2itr = 0,27r = 0,.13r = 0,58r = 0.5ftr = 0,43182039121005t)84303455Konditionsfaktorn iir alltse ett talfcirhillande mellan vikt och ldnsd(i beaktande av art, kcin, irstid, grad av kdnsmognad sarnt fyllnadsgradbetri iffande matsmdltningskanalen och frirekomsten av makroskopiskn pa-rasiter jAmte diverse svulster i, och missbildningar av, de inre orp;anen).Di det i Tabell 1. presentcradc fiskmaterialct bcstAr av kontrollcrad"frisk fisk" (Baur & Rapp 1988) kan det vara av intresse att utrcina huruvida en korrelation mellan kvicksilverkoncentrationerna och konditions-faktorn alls finns fdr handen (Tabcll 2.)Korrelationerna dr, med undantag frir norsen fr.1n den tidigarc pcrio-den (Tviirminne l), fcirhillandevis starka, civerskridande viirdet -0.40, mende tyder inte pd vAsentliga skil lnader provtagningsorterna emellan. Ettsamband mellan korrelationsfaktorn och de blygsamt varicrandc medel-viirdena for kvicksilverkoncentrationen kan inte heller skonjas.Motsvarande, men betydligt svagare, negativa korrelationer, har ut-ri iknats iendel fall ocksA mellan konditionsfaktorn och kvicksilverkon-centrationerna i fisken inre organ, frdmst lever och kcinskiirtlar.Huruvida de negativa korrelationer, som ovan presenterats, ocksi defacto beskriver ett samband mcllan kvicksilverbelastningen och dess even-tuella subletala effekter pd fiskens hii lsa (kondition) kri iver, framfiir allt,avsevArt mera omfattande undersokningar, liksom ocksA experiment, ef-tersom en ytlig iakttagelse av fisken, jdmsides med cle rutinmiissiga kvick-silveranalyserna, inte i ir t i l lrZickliga fi jr att man med siikerhet kan sagahur kvicksilverbelastningen piverkar fiskens hii lsa.LITTERATUR.4,'o, f. 1989: A review of f ish migration pattens in the Baltic. Rapp. proc.-verb.refn. Cons. lnt. Explor. Mer 190:72 96.34Brtur, W. H. I  1<a.pp, J.198E: Gesunde Fischc. - Vcrlag Paul Parey, Hamburg Berl i n .  238  s .I i inlands mil jdcentral (SYKE) 1998: Si lakan elohopeapitoisuudet Suomen mcd-alucel la vuosina 1980-1997. Ympiir istr i  12(7): 24.Finlands mil j i icentral (SYKFI) 2001: Si lakan elohopeapibisuudct Suomcn mHri-alueel la vuosina 1980 2000. Ymparist i j  15(7):2,1.HELCOM 19114: Cuidel incs for thc Bdlt ic monitoring proi lramme for the secondstage 19i10. Balt ic Environmcnt Proccedings 12: 1 84.HI-LCOM 19Efi: Guidclines for thc Baltic monitoring programme for the third stagcC. Harmful substanccs in biota and sediments. Balt ic Seit Environmcnt Pro-cet 'dings 27C: 1-154.Kokko, H. €/ Lind(l1, t , .  1988. Kalojen elohopeapitoisuuksia Kymcn f. i . inin ja Ruot-sinpyhti i i in kunnan aluei l la vuosina 1967-1986. - Vcsi- ja ymp;ir istcihal l i tuksen Monistesa4:r il1: 1 50.NuorteDa, P. & I l i is i inen, E. 1971: C)bservations on the metcury content of M.tdro-ceplolus qlt0dticornis L. in Finland. A1IT. Zool. Fennici 8(3):331-335.Ptrtt i l i i ,M. (red.) 2003: Assessment State of thc ( lul f  of Finland. - Meri 49r 3341.Suutoroia, l .  ( .  1959: Al lgcmcinc Fischktrnde. VEB Deutscher Verlag der Wis-senschaftcn, Bcrl in. 581 s.yoit i ,  H.-R. 1987: Ni ir ingskedja, n: ir ingspyramid och n. ir ingsvdv. - Fiskeri t jdskri f tf . j r  Finland 31(3): 76 77.yortf ,  11. R. 199,1: Fish surveys in the V.i ike V:i in Strait  between thc Islands of Saa-rcmaa (Oesel) ancl Muhu (Mohn), Western Estonia. - Proc. Estonian Acad. Sci.Ecol. ,1: 1]28 135.Vaigt, H. R.2000: Heavy metal and organo-chlorine ler, 'els in co.tstal f ishes fromthe V:i ike V:i in Strait ,  \ ,vcstcrn Estonia, in high sunrmers of 1993 94. Proc.Estonian Acad. Sci.  Biol.-Ecol. ,19:335 3'13.Voigl,  H.-R.2001a: High summer concentrat ions of mcrcury in big perch (Pcrcaflut iat i l is L.) from the Tv:irminne archipclago (SW Finland) and NAt6 (Alandlslands), tsalt ic Sea. Nahrung-Food 45(2): 109-113.Vaigt, H.-R. 2001b: Abborre (PcrL:a Jlut int i l is L.) och f lundra (Plt i t ichthl ls f le.us L.)tr';i ail;inclska l;ickerbitar. Sk:irgird 24(,1): 78 82.Voiy,t ,  H. 11.2002a: T\ ' : i rminnefiskcns kvicksi lvcrhalter. Fiskeri t iclskri f t  for Finland,16(4): 15 17.Vai1t, H.-R.2002b: Kvicksi lverhalter i  f isk fr in Hangij  udd. Vdstnyl. indsk Ars-bok 25: 5tl-55.Voigt, H. R.2OO2c ConcentritLions of mcrcurv (Hg) and catl mium (Cd) h the Balticeelpout (Zoalc.s l ic iparus L-) from the Culf of Rita (Lat! ia), ancl the Archi-pelago Sca (SW Finland), including a pa rasitologic.r l  remark. Proc. LatvianAcad .  Sc i .  B  56  (1 -2 ) : 64  68 .yoigl,  H.-R. 2003a: Concentrat ions of merurv and cadmium in somc coastal f ish-cs from the Finnish and Estonian parts of the Gulf of Finland. - Proc. Estoni-an  Acad .  Sc i .  B io l . -Eco l . 52 :  305  31E .yoiqf, H. -It.2003b: Schwermctallkonzcmtrationen (Hg, Fe, Mn, Zn, Cd,I'  b und Ni)bei Flunclcm (P/aflchtltys;t'Ltsus L.) aus der Kieler licjrde. Umweltrvisscnschaf-tcn und Schad stoff-Forsch u ng 15(4)r 234 239.yoigl,  H. R. 2004: Concentrat ions of mercury ( l lg) and cadmium (Cd), and thecondit ion of some coastal Bal i ic f ishcs. - Environmental ica Fennica 21: 1 22.Voigt, LL R., ByLund, C. Lr Wiklt.trtl,7. 1994: Mercury in Ilolrnder (Pliti.hth|s fles-r. is L.) from Finnish coastal rvaters. Balt ic Nladne Biolo€l ists Publication 15:11.7-t1.9.

Kustvattenfiskens kvicksilverbelastning och kondition

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto