En seminar-rapport om Manshistoriskt seminarium i Jyväskylä 5–6.11.200

Johanna Lindblom

Pia Levin

Levin, Pia

Lindblom, Johanna

Journal.fi

Kasvatus & Aika 1 (4) 2010, 57-60AJANKOHTAISTAHegemonin reviderad? Manshistoriskt seminarium i Jyväskylä 5–6.11.2009Pia Levin & Johanna LindblomAtt den kritiska manshistorien i Finland har vuxit ur rollen som lillebror till kvinnohistoriablev tydligt då en grupp historiker intresserade av maskuliniteter samlades i Jyväskylä föratt diskutera teori och metod. Utgående från empiriska exempel diskuterade man främstR.W. Connells begrepp om hegemonisk maskulinitet, en modell som, tr ts mycket kritik,nått en viss form av  hegemoni i maskulinitetsforskningen överlag. I två dagar diskuterademan applicerbarheten av modellen på olika tidsepoker och dess styrkor och svagheter. Demodigaste  ställde  frågan  om  maskulinitet  överhuvudtaget  tillför  något  intressant  tillförståelsen av det förgångna.I början av november 2009 samlades ett trettiotal forskare och andra intresserade frånbåde Finland och Sverige för att ta del i seminariet Manlighetens långa linjer – sex seklerav finländsk manshistoria. Seminariet hölls i Jyväskylä, och under de två dagarna hölls alltsom allt  tretton föredrag vilka från olika  infallsvinklar dryftade den nordiska mannenshistoria från medeltiden ända till idag. En av de viktigaste avsikterna med seminariet var attjämföra och diskutera teoretiska och metodologiska angreppssätt. För initiativtagande och organisering stod professor Pirjo Markkola och docent MarkoLamberg från Jyväskylä  universitet  och forskningsledare Ann-Catrin  Östman från ÅboAkademi.  Seminariets  arbetsspråk  var  svenska  och  engelska,  och  föreläsningarna  varindelade i dels kronologiskt och dels tematiskt uppbyggda sessioner. Dessa behandlademanligheter i koppling till tidigmoderna mentaliteter, tillmodernisering och till krig. Somkeynote-föreläsare hade man bjudit  in  Jonas Liliequist  som höll ett  framförande underrubriken  Till  (o)manlighetens  försvar:  Konsten  att  kombinera  analyser  av  kulturellarepresentationer och mäns levda erfarenheter.  Liliequist  inledde  sitt  föredrag,  som var  riktat  både  till  seminariedeltagare  och  tillstudenter  vid  Jyväskylän  yliopisto,  med att  diskutera  maskulinitet  som ett  användbarthistoriskt  begrepp.  R.W.  Connells  begrepp  hegemonisk  maskulinitet  har  haft  storgenomslagskraft i den kritiska mansforskningen. Som ett resultat av det ökade intresset förforskning  i  maskuliniteter  under  de  senaste  två  årtiondena  har Connells  teoretiskamaskulinitetsmodell även kritiserats starkt. Den  hegemoniska  maskulinitetsmodellen  utgår  från  att  det  hierarkisk  förhållandetmellan  könen  avspeglar  sig  även  i  hierarkier  mellan  män.  Den  hegemoniskamaskuliniteten, som underordnar alla andra maskuliniteter i ett g ve  samhälle, förstås ävenlegitimera den manliga överordningen i förhållande till kvinnor. Teorin har kritiserats föratt vara alltför statisk, strukturell och deterministisk. När teo in möter empirin blir det svårtatt avgöra vad som utgör den hegemoniska maskuliniteten. Eftersom hegemonin förklararfrämst oförändring, och då alla maskuliniteter definieras utgående från den hegemoniska,blir det oklart vilka utrymmen för förändring  teorin  möjliggör.  Kanske  den  hegemoniskaAjankohtaistamaskulinitetsmodellen borde ersättas av en teori som inbegriper såväl dominerande somalternativa former av maskuliniteter?Liliequist  diskuterade  även  kritiken  mot  maskulinitetsbegreppet.  Om  maskulinitetriskerar  att  reduceras  till  att  endast  berätta  något  om  strukturella  positioner  ochmaktförhållanden ökar inte vår kunskap om varför män beter sig som de gör. De diskursivamodeller som historikerna använt sig av har medfört att  mäns ko kreta och subjektivaverklighet har ersatts med representationer, koder och stereotyper.Manlighetsidealen i förändring – våldsamma mänI de övriga papers som lades fram var de teoretiska utgångspu kterna mer implicita. Dettavar troligen ett resultat av att de flesta papers var utkast av pågående forskning där denteoretiska  stommen  ännu  inte  var  fastställd.  Det  tycktes  dock  som  om  teorin  omhegemonisk maskulinitet hade påverkat de flesta forskare såtillvida att  man sökte efterkulturellt och socialt uppehållna manlighetskonstruktioner och -ideal. De flesta papers hadeockså mycket gemensamt ifråga om infallsvinklar och forskningsfrågor. Man diskuteradefrämst hur manlighet har konstruerats och uppehållits i olika sociala kontexter.Hur och varför manlighetsideal förändrades var den centrala forskningsfrågan för MatsHallenberg  som  framför  allt  har  specialiserat  sig  på  politisk  historia  och  frågor  omstatsbildningsprocessen  och  organiseringen  av  makt  under  1500-  och 1600-talet.Hallenberg bidrog med ett  paper där han undersökte hur manlighetsidealet förändradesunder  denna  tidsperiod.  I  och  med  maktskiftet  i  riket  fanns  ett b hov  av  en  ny,våldsammare  manlighet  då  kungen skulle  legitimera  sin  maktposition  gentemot  adeln.Enligt Hallenberg ledde det till att den moraliskt överlägsna, aristokratiska riddaridealetifrågasattes och till  slut  fick ge vika för ett  brutalare, militariserat ideal som hade sittursprung bland Gustav Vasas legosoldater. Våldet blev då en viktig manlig egenskap medvilket det hegemoniska manlighetsidealet kunde och skulle försvaras och upprätthållas.Även adelsmän måste anpassa sig till utvecklingen och anamma det nya idealet för att inteframstå som omanliga. Förändringar i  manlighetsideal som initierades ovanifrån stod i fokus även i MatiasKaihovirtas  presentation  av  Fiskars-koncernens  personalpolitik  1920–1940.Moderniseringen och rationaliseringen av produktionen ledde till att ny  krav ställdes påarbetarmännen.  Då  hantverkarna  ersattes  av  maskiner  blev  arb tarnas  uppgifter  merlöpande band -betonade och krävde inte lika mycket specialiserad yrkeskunskap. Därmedskedde en förändring i Fiskars-koncernens ideal för arbetarmanlighet. Den egensinniga ochuppstudsiga, men kunniga, hantverkaren ersattes av arbetsvilliga, lojala och disciplineradearbetare som hade familj och hem. Liksom  Hallenberg  så  gjorde  även  Hanna  Kietäväinen-Sirén  en  koppling  mellanmanlighet  och  våld  i  en  tidigmodern  period.  Kietäväinen-Sirén arbetar  på  sindoktorsavhandling vars centrala tema är äktenskap och makarnas fö hållande i 1600-taletsslutskede i Finland. I sitt anförande på seminariet undersökte Kieävä nen-Sirén kopplingenmellan manlighet och familjevåld under den senare hälften av 1600-talet. Män förväntadesoch hade rätt till att använda våld för att upprätthålla ordning i hemmet. Våldet godkändes,även av kvinnorna, så länge det kunde anses vara befogad hustrutuktan. Däremot kundeöverdrivet  våld,  såsom  misshandel  och  mord,  uppfattas  somförlust  av  mannenssjälvkontroll och medföra att hans manlighet ifrågasattes. 58Kasvatus & Aika 1 (4) 2010, 57-60Mannen som medborgare och familjemedlemMannen som familjemedlem diskuterades även av Kaisa Nissi och Anu Lahtinen. För demutgjorde inte våldet den väsentliga aspekten av manlighet utan begrepp som heder, ära ochekonomiskt ansvar för familjen stod i fokus. Anu Lahtinen som har forskat i 1500-taletskvinnohistoria hade studerat de aristokratiska manlighetsidealen under sent 1500-tal tilltidigt 1600-tal. Hon såg på män som förmyndare och fäder och på de konflikter som kanuppstå mellan mäns ansvar för familjen och deras ansvar inför samhället. Kaisa Nissi varden enda som lyfte fram manlighet i  dagens Finland. Inom ramarna fö  sin kommandedoktorsavhandling om kulturella skillnader,  genus och maskulinitet  undersökte hon hurmanlighet  konstrueras  i  multikulturella  par  där  mannen  är  muslimsk  invandrare  ochkvinnan finsk lutheran. Ära, heder och ekonomiskt ansvar för familjen förknippades härstarkt med den manlighet som skulle presteras. Dessa egenskaper uppfattades vara viktigaav både männen och kvinnorna. Visa Immonen närmade sig förhållandet mellan mannen och sam ället från en annaninfallsvinkel då han diskuterade hur manlighet kan bli en möjlig forskningsfråga vid förfat-tandet av en biografi. Då uppstod frågan om vad dessa hegemoniska ideal betyder i denenskilda människans liv. En sådan undersökning av manlighet måste relatera individensprestation av manlighet till generella tolkningar av 20- och 30-talets hegemoniska maskuli-niteter. Redan etablerade manlighetsideal och deras användningsområde undersöktes av EiraJuntti och Hanna Lindberg. Eira Juntti som har forskat i nationalism och kvinnohistoria,tog upp medborgarideal och genus i Finland utgående från tidningar som utkom på 1840-och 50-talen. Hon lyfte fram den finska bonden som ett manlighetsdeal som konstrueradesoch uppehölls av den bildade klassen som en komponent i en nationalis sk diskurs. Dennaidealiserade finne var en hårt arbetande, anspråkslös bonde vars bakgrund går att spåra tillbland annat J.L. Runebergs dikt Bonden Paavo från 1830. Idealets socialpolitiska uppgiftvar att diskursivt delta i nationsbyggandet. Lindberg undersökte däremot hur idealet  heself-made man framträder i samhällsvetaren Heikki Waris texter i samb nd med frågor omsocial mobilitet i 1900-talets Finland. The self-made man-idealet värderade högt individuellframgång och ekonomiskt oberoende. Mannen – försvarare av kung och fosterlandMaskuliniteter i det militära hade intresserat flertal forskare. Till dessa hörde Ville Sarkamosom visade hur Karolinernas manlighetsideal konstruerades genom  retorik som sattetyngdpunkten  på  kroppslighet.  Militär  ära  utgjorde  en  viktig  delav  1700-talets  ädlakrigarideal men var svår att kombinera med den brutala verkligheten av livet i fältarmén.För att åtnjuta respekt var en militär tvungen att förete sig som en person som hade erbjuditatt tjäna kung och fosterland med sin kropp. Det tydligaste beviset för tapperhet, lojalitetoch lidande i denna fysiska kultur utgjordes av märkbara krigsskador hos krigaren. Ville  Kivimäki  har  forskat  mycket  i  finska  soldaters  krigserfarenheter  från  andravärldskriget  och  hur  veteraner  har  gett  mening  åt  kriget  samt  deras  förståelse  avmaskulinitet. På seminariet i Jyväskylä analyserade han Väinö Linnas roman Okänd soldatsom en krigsmyt med hjälp av Victor W. Turners antropologiska teori om övergångsriter.Därtill studerade han soldat Riitaojas funktion i romanen. Enligt K vimäki blir kriget enövergångsrit under vilken karaktärerna växer från pojkar till män. Karaktärerna i boken kantillsammans tänkas representera samhället i liten skala, och då blir särskilt Riitaojas roll59Ajankohtaistaintressant.  Enligt  Kivimäki  blir  Riitaojas  uppgift  att  framhäva de  andra  soldaternasmanlighet genom att vara den rädda, nervösa och barnsliga.Silja-Leena Nevala-Nurmi diskuterade i sitt paper de övergripande dragen av manlighetoch maskulinitet som skapades och underhölls i civilgardet under åren 1918–1944. Genomen  läsning  av  könsordning,  familjebildning  och  generationsskiften  har  Nevala-Nurmikommit  fram till  att  manligheten i  civilgardet konstruerades i relation till  femininitet  isysterorganisationen Lotta Svärd. Femininiteten och maskuliniteten kompletterade därmedvarandra. Maskuliniteten i civilgardet konstruerades vidare utifrån ett krigarideal och ettfamiljefadersideal. Nevala-Nurmi visade hur manligheten i civilgardet avvek från andra isamhället rådande manlighetsideal och hur idealet omskapades och förändrades. Med tidenblev manlighetsidealet i civilgardet mer likt det finska soldatidealet. Mellankrigstida uppfattningar om militärtjänst och finsk manlighet vidareutveckladesav Anders Ahlbäck.  Utgående från ett  brett  material  har Ahlbäck kommit fram till  attuppfattningar om militärtjänst och finska män var motstridiga och sammankopplade tillolika inställningar till modernitet och tradition. Genom att synliggöra unga män diskuterademan karaktär, det finska folkets natur, medborgarideal och nationalstatsideal. Åsikterna omsåväl det bästa sättet att organisera nationens försvar som militärtjänsten inverkan på ungamän skildes mellan de olika samhällsklasserna och politiska färgerna. I den andra delen avsitt  paper  fortsatte  Ahlbäck  seminariets  anspråk  på  att  diskutera  teoribildning  inommaskulinitetsforskning. Ahlbäck ställde frågan om det är givande att läsa förändringarnaunder mellankrigstiden i egenskap av en tävlan om och tillkomst av en ny, militariseradhegemonisk maskulinitet.  Medför tillämpningen av teorier om hegemonisk maskuliniteteller strävan efter hegemoni något till analysen som inte kunde fångas på andra sätt, medandra verktyg, inom andra ramar? Fil.kand. Pia Levin studerar nordisk historia vid Åbo Akademi och skriveravhandling pro gradu om professionell självhävdan  genom konstruktion avavvikelse i Finska Läkaresällskapets Handlingar vid sekelskiftet 1900.Fil.kand. Johanna Lindblom studerar nordisk historia vid Åbo Akademi ochskriver sin pro gradu om militär maskulinitet i 1950-talets Finland utgåendefrån receptionsdebatten kring Tuntematon sotilas.60

Finnish

Hegemonin reviderad? Manshistoriskt seminarium i Jyväskylä 5–6.11.2009

Directory of Open Access Journals

Kasvatus & Aika

http://elektra.helsinki.fi/oa/1797-2299/4/1/hegemoni.pdf

Hegemonin reviderad? Manshistoriskt seminarium i Jyväskylä 5–6.11.2009

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Journal.fi

Directory of Open Access Journals