Är det orden som styrker när siffrorna saknas? : En diskursanalytisk studie om vårdhundar som insats inom äldreomsorgen

For some time Sweden has avoided the involvement of therapy dogs in health and social care. In spite of other countries who’s been using dogs for several years, Sweden has been sceptical of the alleged positive influence that dogs supposedly can have on humans. In countries like England, Austria and the US you can find educations on university level for dogs to be used when treating humans. Up until year 2014 the Swedish government haven’t supported the use of therapy dogs even though there has been a growing interest in animals in different areas of Swedish health and social care. The social board of Sweden do not think the scientific foundation ad up and thus they won’t confirm other countries believes on the topic. Yet they have now approved it as a method and part of treatment in care of elderly people in which all is supported by Social Services Act. One could argue that society’s standards and the perceptions of these is what also creates the framework of social care, which then instruct us in how to perform our professional role as social workers . This could indicate a change in the way therapy dogs are viewed which raise question whether what standards might be different as well. By using critical discourse analysis supported of social constructivism as theory in viewing the Social Boards documents of this matter, we meant to examine the meaning of this fairly new method, how the Social Board of Sweden motivated and made it legit. Our result shows that it’s possible the demarcation criterion in social care are about to change which could be a reason till why this method has managed to get legit. Our analysis also points out the Social Board to intentionally use certain words, such as systematiskt kvalitetsarbete, different discourses and social practises to make therapy dogs more attractive. The Swedish geriatric care are considered unable to satisfy life quality of elderly people and it is because of that assumption the Social Board wants to examine if dogs could be the answer. So the meaning of this method not only lies in the practical answers of how it should be executed, but also has a political meaning due to an insufficient elderly care

Hur påverkas utbildade vårdhundar (Canis lupus familiaris) av sitt arbete inom humanvården?

Today therapy dogs (Canis lupus familiaris) service people more than ever and different categories of work places use therapy dogs to help their caretakers. Many studies have been made on the positive effects in patients when they are given contact with a dog, but very little have been done on how the dog experience its situation and what kind of behaviour a therapy dog shows during its working days. This work was made to investigate the behaviours that educated therapy dogs in Sweden showed when they were in contact with a caretaker and to find out if the dogs showed any signs of stress or some other kind of discomfort. To do this a survey was sent out to 17 educated therapy dog handlers in Sweden that together had 18 educated therapy dogs. The survey contained 39 questions about the daily work of the therapy dogs when they were together with caretakers and some questions about the therapy dogs spare time. A question about what kind of dog breed the therapy dog handlers had were also in the survey to investigate if some breeds were more usual as therapy dogs. All of the handlers answered the survey and the results could then be compiled. The results showed that 50 % of the dogs were either pure bred retrievers or mixed breeds with retriever involved. Most of the therapy dog handlers worked with their dogs in the eldery care and most of the therapy dog teams worked two days a week. Four of the therapy dogs had tried to get away from a caretaker and eight of the dogs had been mistreated by a caretaker. Some of the dogs had shown behaviours that could be signs of stress or discomfort. Most of the therapy dogs got a time-out during their work once an hour and most of them also got a time-out between two sessions with caretakers. In the time-outs the therapy dogs were often relaxed and asleep. These results leads to the conclusions that the most common breeds (in this survey) were retrievers, some of the therapy dogs had been through unpleasant experiences and some of the therapy dogs had shown signs of stress and discomfort. Most of the dogs got time-outs quite often during their work. To get a better overview of the behaviours that therapy dogs show when they are given contact with a caretaker more studies, with a bigger number of dogs have to be made

Djur i vården- En litteraturstudie om hur djur kan påverka den äldre människan för att uppnå välbefinnande

Normalt åldrande kan innebära att den äldre människan drabbas av ohälsa som kan leda till minskat välbefinnande. Djur kan ha ett vårdande syfte och används på följande sätt: Animal-assisted activity (AAA), animal-assisted therapy (AAT), animal-assisted intervention (AAI). Studiens syfte var att beskriva hur interaktion med djur kan användas som en omvårdnadsåtgärd för att den äldre människan inom vården ska uppnå välbefinnande. En frågeställning formulerades om vilka effekter djur kan ge. En litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa samt två kvalitativa artiklar analyserades enligt en integrerad analys. I resultatet formulerades teman samt underteman (inom parentes): Depressiva symtom (ångest), upplevelser och känslor (ensamhet, stress, livskvalité, positiva känslor), minne, beteende (agitation och aggressivitet, socialt beteende). Djur i vården kan bidra till ett ökat välbefinnande för den äldre människan genom de positiva effekter som uppstår vid interaktionen

Sociala tjänstehundar - användning, lagstiftning och djurvälfärd i mötet mellan hund och människa

Syftet med denna rapport är att presentera vad en social tjänstehund är, vilket arbete den utför, hur de personer den hjälper påverkas av den hundunderstödda insatsen, vilka behov den sociala tjänstehunden har och hur dess hälsa och övriga välfärd påverkas av arbetsinsatsen. Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer för att kunna säkra att sociala tjänstehundars välfärd inte påverkas negativt. Sociala tjänstehundar ingår i det internationella begreppet djurunderstödda insatser (eng. Animal Assisted Interventions). Inom detta område kan hundar ingå i hundunderstödd aktivitet, hundunderstödd terapi, hundunderstödd utbildning/pedagogik och hundunderstödd coaching/ vägledning. Forskning visar att hundunderstödda aktiviteter på äldreboenden leder till minskad depression, ökad livskvalité, fler sociala interaktioner, lägre hjärtfrekvens och blodtryck, samt högre kroppstemperatur. Hundunderstödd terapi på sjukhus ökar patienternas välmående och minskar ångest, depression och stress. Hundunderstödd pedagogik i form av läshundar leder till förbättrad läsförmåga hos skolelever och har positiva effekter på inlärningen. Hundar kan även i en kombination av terapi och pedagogik stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En enkät till svenska hundförare visade att all som arbetar med sin hund in skolor har upplevt positiva resultat från den hundunderstödda insatsen. En social tjänstehund är alltid utbildad och arbetar alltid tillsammans med sin förare. Den sociala tjänstehunden arbetar som kollega med sin förare och utför insatser mot en tredje person. Uppdragsgivare, upphandlare av uppdrag, beslutsfattare och utbildare behöver vara insatta i branschterminologin. Riktlinjer och rutiner för sociala tjänstehundar behöver vara kända av alla som upphandlar och utbildar sociala tjänstehundar. Hundars kommunikation med människor har utvecklats så att hunden ofta söker ögonkontakt med sin ägare, signalerar vad den vill med olika beteenden men även läser av och förstår människors signaler och kroppsspråk. Anknytningen mellan hund och ägare och vilken anknytningsstil de har är viktig för hur trygg hunden känner sig i nya och okända miljöer. Hundar kan få ökad hjärtfrekvens och förhöjda kortisolnivåer när de upplever stress eller blir uppjagade, och sänkt hjärtfrekvens och ökade oxytocinnivåer när de upplever trygga nära kontakter med människor. Valpen som planeras att bli en framtida social tjänstehund bör väljas med hänsyn till att individen har goda sociala egenskaper och lämpligt temperament. Det är viktigt att valpen socialiseras redan hos uppfödaren. Under uppväxten bör valpen och unghunden få positiva upplevelser hos ägaren genom lek, träning i impulskontroll, lydnad och miljöträning. Faktorer som kan påverka hundens välfärd under arbete är: frekvens och varaktighet av arbetstillfällen, hur väl hunden känner till miljön och klienterna, förutsägbarhet, kontrollerbarhet, valbarhet och ålder. Hundar mår generellt bra av fysisk aktivitet, mental stimulans och positiva sociala kontakter. Studier på hundar som deltar i AAI har generellt inte visat fysiologiska tecken på stress. Däremot har man funnit att vissa individer kan visa signaler på stress vid vissa moment. Stort ansvar vilar på föraren med avseende i att se till att hundens behov uppfylls och att arbetet är anpassat för just den individen. Det är viktigt att hunden ges möjlighet till vila och återhämtning. För att Sammanfattning kunna upprätthålla en god välfärd är det därför mycket viktigt med utbildade hundförare. Om en äldre hund visar tecken på nedsatta fysiska och mentala förmågor, oönskade beteenden eller en motvilja att arbeta så ska hunden pensioneras. Hundens välfärd måste noga uppmärksammas då hunden kan vara tränad att hålla sig lugn i stressande miljöer och inte visa beteenden på stress även om den upplever det. Hundföraren ansvarar för den sociala tjänstehundens hälsa och ska ha kompetens för detta. En plan för att minska risker för hundens hälsa inom verksamheten bör tas fram tillsammans med verksamhetsansvarig och delges personal och deltagare. En hund som visar tecken på nedsatt hälsa ska inte arbeta. Veterinär ska besluta om lämplig behandling och konvalescens vid ohälsa, och bör bestämma om och i vilken omfattning hunden kan återgå till sitt arbete. Hundfysioterapeut och etolog kan i samarbete med veterinär bidra till behandling och beslut om hundens arbetskapacitet. Sociala tjänstehundar bör genomgå regelbundna undersökningar av veterinär för att bedöma hundens hälsa och lämplighet som social tjänstehund och en individuell hälsoplan bör upprättas. Vägledningar för pensionering av tjänstehundar behöver tas fram. Risken för spridning av zoonotiska smittor mellan hundar och människor är låg i Sverige. Hundar kan bidra till objektsburen smitta och rutiner för att minska denna risk behöver finnas på plats. Multiresistenta bakterier kan spridas från hund till människa och tvärtom. Vid förekomst av MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) och MRSP (Meticillinresistenta Staphylococcus pseudointermedius) finns specifika regler att förhålla sig till. För att minska risken för spridning av ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) finns anledning att inte utfodra sociala tjänstehundar med färskfoder. Det saknas vetenskapligt stöd för att det finns allergivänliga raser. Förekomst av allergener kan minska genom goda rutiner. Det finns flera svenska riktlinjer och rekommendationer för hur en social tjänstehund bör arbeta inom vård och omsorg, men det saknas för skolans område. Riksföreningen för skolsjuksköterskor är positiva till hund i skolan och välkomnar att skolverket lyfter frågan. Internationellt finns det både övergripande rekommendationer för djurunderstödda insatser och inom Europa finns det flera olika rekommendationer för hundunderstödda insatser. Det finns två svenska branschorganisationer för sociala tjänstehundar. Föreningen för Sociala tjänstehundar har medlemmar från både utbildare och hundteam som arbetar inom vård, skola, omsorg och socialt arbete och föreningen har riktlinjer för utbildning av sociala tjänstehundsteam samt arbetar för att skapa goda förutsättningar för hundteam och utbildare. Sveriges Hundföretagare riktar sig till hundförare med F-skattsedel och som bedriver sin verksamhet som företagare. För att bli medlem i Sveriges Hundföretagare ska man som hundförare visa intyg på att man uppfyller föreningens krav på utbildning hos hundföraren och hunden. Det saknas av myndigheter utformade riktlinjer och krav för vad en utbildning ska innehålla, samma gäller examination gällande hela perspektivet inom AAI. Det finns endast en standard skapad för en specifik målgrupp som gäller äldre med demens och personer med förvärvad hjärnskada. Efter genomgången utbildning till social tjänstehund examineras hundteamen i Sverige hos respektive utbildare. En enkät till sex av de svenska utbildarna av sociala tjänstehundar visade att omfattningen av det centrala innehållet i utbildningarna varierar stort mellan utbildarna. I Sverige finns det inga av myndigheter beslutade riktlinjer på hur lämplighetstester av blivande sociala tjänstehundar ska utformas. Det saknas även en oberoende organisation som utför lämplighetsbedömningar av blivande sociala tjänstehundsteam. Utbildarna utför som regel en lämplighetsbedömning av hunden inför en utbildningsstart, men bedömningarna varierar mellan de olika utbildarna. Utbildarna utfärdar efter godkänd examination ett tvåårigt tillstånd och idhandlingar för den sociala tjänstehunden. En enkät till förare av sociala tjänstehundar visade att det är en stor bredd på hundraser och utbildningsarrangörer i Sverige. De främsta riskerna för de sociala tjänstehundarna var klienternas beteende, miljön och hundmöten utomhus. De vanligaste incidenterna de sociala tjänstehundarna blivit utsatta för var fysiskt våld av klienter. De vanligaste incidenterna som de sociala tjänstehundarna orsakat klienter var rivskador. Riskanalys bör göras av verksamhetsansvarig i samråd med hundföraren på det ställe dit tjänstehunden ska komma för att minska riskerna för deltagarna och hunden. Riskhantering bör ske kontinuerligt för att minimera att något händer deltagarna eller den sociala tjänstehunden. Det är viktigt att ta hänsyn till hundens välfärd i utförandet av en riskbedömning. Den som yrkesmässigt håller djur ska ha tillstånd från länsstyrelsen. Enligt betänkande till nya djurskyddslagen framgår att alla som bedriver yrkesmässig verksamhet med sällskapsdjur ska ha tillstånd. Vid tillståndsgivning ska särskild vikt läggas vid djurhållarens kompetens. Djur får inte överansträngas, psykiskt såväl som fysiskt. Djurhållare ska genom smittskyddsförebyggande åtgärder minska risken för spridning av smitta mellan djur och människor. Om en anläggning bedriver organiserad besöksverksamhet så ska djurhållaren anmäla detta till länsstyrelsen och det ställs utökade krav på besöksregler. För att stärka välfärden för sociala tjänstehundar föreslås följande rekommendationer: Hundföraren ska alltid vara utbildad tillsammans med sin hund. Den sociala tjänstehunden ska alltid arbeta tillsammans med den hundförare den har utbildats med. Samma regler och krav på djurvälfärd, hygien, kompetens och systematiskt kvalitetsarbete bör gälla för alla som använder sina hundar i en verksamhet, oavsett om det är ett hundteam eller personal med personalhundar. Frågan om tillståndsplikt behöver utredas och förtydligas av ansvariga myndigheter. Krav på tillståndsplikt kan vara ett sätt att försäkra sig om kompetens hos hundförare, kvalitet i utförande av tjänsten och en god välfärd hos den sociala tjänstehunden. Alla sociala tjänstehundar bör ha en individuell hälsoplan som inkluderar en regelbunden veterinärkontroll. När en etolog anlitas ska denna ha utbildning motsvarande Jordbruksverkets definition (SJVFS 2019:16, Saknr L 103), samt minst en kurs om hundars beteende. Lämplighetsbedömningar, utbildning och examination bör standardiseras. Utbildningarna bör ackrediteras av en branschorganisation med inriktning på sociala tjänstehundar. Den ackrediterade branschorganisationen bör efter godkänd examination utfärda en id-handling giltig i två år för den sociala tjänstehunden med förare, därefter bör hundteamet utföra ett kvalitetstest för att erhålla uppdaterad id-handling. Samma branschorganisation bör hålla ett register över sociala tjänstehundar som har giltiga id-handlingar och som förslagsvis är anmälda till Länsstyrelsen. Upphandlare av tjänster som ska utföras av sociala tjänstehunds-team bör kontakta branschorganisationen för att ta reda på om teamet har giltig id-handling. Försäkringsbolagen bör kontrollera giltig id-handling innan en social tjänstehund försäkras. För att ge alla i en verksamhet som tar emot sociala tjänstehundar med sin förare information om vad som gäller vid arbete med hund, rekommenderas att man har en pärm med all viktig information i på lämplig plats där alla kan läsa den

Hur påverkas vård- och terapihundar av sitt arbete och hur uppfattar föraren hundens känslor?

Today's research on animal assisted interventions (AAI) has focused on the positive effects on humans. Dogs used for AAI are an expanding market, but the research on this area hasn't followed the increasing use. The few studies on dogs in this field mostly observed their cortisol-levels and are very ambiguous. I have observed the behaviour of dogs working with AAI compared to when they are off-duty to see how they are affected by their work. Their handlers where also told to make an assessment of the dog's emotions during the session. All of the dogs showed the same number or more behaviours during working session than not working. The behaviour showed most by the dogs during the study was lip licking. Lip licking was correlated or had a tendency to correlation with yawning, panting and getting a treat. The handler's assessment of the dog's emotions was mostly positive. The negative assessed emotions was positively correlated with one stress-related behaviour and negatively correlated with several stress-related behaviours which I observed. The results indicate that stress-related behaviours occur but due to the small number of dogs I can't apply it to the population and I can't say if the stress is negative or not

Hur hund som stöd kan främja välbefinnande och aktivitet i vardagen

Bakgrund Relationen mellan människa och djur har debatterats och forskats om under lång tid liksom vilka effekter djur kan ha på människans välmående. Hundar har med goda resultat använts inom vårdrelaterade miljöer och används fortfarande av många människor som stöd i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeutisk teori belyser samverkan mellan person, aktivitet och miljö samt menar att upplevd mening och värde i aktivitet främjar hälsan. Syfte Att kartlägga hur hund som stöd kan främja välbefinnande och aktivitet i vardagen. Metod Icke- systematisk litteraturstudie av 12 artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Manifest innehållsanalys av utvalda artiklar för att identifiera kategorier och teman. Resultat Tre teman identifierades gällande hur hund som stöd påverkar personer i aktivitet och främjar aktiviteter i vardagen; 1) förbättrad interaktion och kommunikation; 2) motivation till fysisk aktivitet och inlärning; samt 3) påverkan på personliga inre resurser som ökad självständighet och förbättrat självförtroende. Slutsats Resultaten tyder på att användning av hund som stöd kan främja arbetsterapeutiska interventioner men det behövs mer forskning där även arbetsterapeutiska bedömningsinstrument används för att mäta effekterna

Vårdhundar

Bakgrund Husdjursterapi med hundar har visats kunna förstärka effekten av aktivitetsbaserade interventioner. Vårdhundar används som en strukturerad aktivitetsbaserad intervention. Syfte Att undersöka hur vårdhundar kan användas i aktivitetsbaserade interventioner inom barn-, äldre- och psykiatrisk vård samt undersöka resultatet av dessa interventioner. Metod Litteratursökningar gjordes i AMED, Cinahl, ERIC, MEDLINE och OTSeeker efter artiklar som beskriver effekten av husdjursterapi i en aktivitetsbaserad intervention inom barn-, äldre- och psykiatrisk vård. Resultat Litteraturen visar på höjd motivation, ökad upplevelse av livskvalitet, ökat socialt samspel och minskad ångest. Slutsats Husdjursterapi kan med fördel användas som primär intervention eller som förstärkning av aktivitetsbaserade interventioner. Den tillgängliga forskning som finns är typisk för ett ämne i utveckling och det finns ett behov att större randomiserade studier för att interventionen ska bli mer vetenskapligt förankrat och därmed kunna fortsätta växa

Forskning för djurens skull - katt, hund och häst 2018

Rapporten som du nu har i din hand presenterar ett axplock av de resultat som kom ut av Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) forskning om katter, hundar och hästar under förra året. Djurhälsa och djurvälfärd är centrala områden vid SLU och här pågår studier av friska och sjuka djur, deras behov och beteenden. SLU är också det enda universitet i Sverige som utbildar veterinärer, djursjukskötare och husdjursagronomer. Att leva nära djur har positiva effekter på människors välbefinnande och livskvalitet. Många människor finner till exempel en meningsfull fritid i hund-, katt- och hästägande. Inte minst hälsoaspekten av att röra på sig tillsammans med sitt djur får stor betydelse i ett samhälle där de negativa konsekvenserna av ett stillasittande liv uppmärksammas allt mer. Samvaron med sport- och sällskapsdjur är dessutom hälsobringande eftersom den bland annat sänker puls och blodtryck. Vi håller djuren för vår egen skull och på våra villkor vilket gör oss ansvariga för deras hälsa och välmående. Forskning om sport- och sällskapsdjur är viktig i en samhällsutveckling för välmående människor och djur. Utvecklingen i samhället visar att vi behöver öka kunskapen om modern, etisk, hållbar djurhållning, inkluderat hur djuren används för arbete, sport och sällskap. Forskning om djurs spontant uppkomna sjukdomar är grunden för utveckling av förebyggande djurhälsoinsatser och behandling av sjuka djur, men ger också ökad kunskap om de sjukdomar som drabbar både människor och djur. Våra forskare arbetar med alla dessa aspekter av djurhälsa och djurvälfärd

Arbetsterapeutiska åtgärder för äldre med depression

Bakgrund: Många äldre med depression har ett vård- och rehabiliteringsbehov som inte tillgodoses. Det saknas även kunskap om vilka psykosociala insatser som är lämpliga. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsterapeutiska åtgärder som kan riktas mot äldre med depression. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser till ett underlag på sju vetenskapliga artiklar. Resultat: De arbetsterapeutiska åtgärderna sammanställdes utifrån kategorier person-, aktivitet-, eller miljö. Meningsfull aktivitet såsom kreativt skrivande, musikterapi och sällskapshund samt arbetsterapeutiska grupper visade sig vara effektiva arbetsterapeutiska åtgärder. Diskussion: Mestadels positiva följder av arbetsterapeutiska åtgärder kunde ses i resultatet. Det framgick också att ytterligare forskning om äldre med depression behövs inom arbetsterapi

Cats in Swedish nursing homes: : use, perception and the cat’s well-being

I inte bara Sverige utan i de flesta västerländska länderna används djur inom många olika delar av humansjukvården. Ett område där många positiva effekter setts från användningen av djur både ute i verksamheterna och inom vetenskapen är inom äldrevården. Många positiva psykosociala effekter hos de äldre har setts i både studier som går tillbaka flera decennier och nyare studier. Exempel på effekter hos de äldre efter djurinteraktion är ökad socialitet, minskade ensamhetskänslor, minskade känslor av depression och ökat välmående. Många nyare studier använder sig även av mer objektiva mätmetoder för att undersöka vuxna personers, och ofta hundens, fysiologiska reaktion på interaktionen. Fysiska faktorer som hormoner i blodet, blodtryck och hjärtfrekvens visar på en positiv och avstressande upplevelse för både människan och hunden. Djuret har även visats minska människans reaktion på stress. De flesta studier fokuserar på användningen av hund men på äldreboenden skulle inneboende katt kunna vara fördelaktigt både i en praktisk- och effektivitetssynvinkel. I detta examensarbete skickades en enkät ut via e-post till äldreboenden och enheter i Västra Götalands och Uppsala län om användning och uppfattning av djur inom äldrevården. En stor del av enkäten riktade in sig specifikt på äldreboenden som hade eller hade haft katt på sitt boende. Svarsfrekvensen för enkäten var 62 %, vilket motsvarade 268 svarande äldreboenden och enheter. Överraskande många av de svarande äldreboendena och enheterna använde sig av djur på något sätt. Hela 30 % av de som svarade hade inneboende djur och 10 % hade djur som kom in under dagen. 34 % av äldreboendena hade djur som besökte boendet lite då och då. Detta kan till exempel vara en vårdhund som kommer in några gånger i veckan eller månaden. Hela 62 % av de besvarande tillät anhöriga att ta med sig djur vid besök och det var även en del äldreboenden som tar ut sina boende på gårdsbesök. Endast ett äldreboende angav att de inte vill ha djur och 11 stycken hade inte funderat över den möjligheten. Det vanligaste djuret som användes på äldreboendena var hund följt av katt. Även sommarhöns var relativt populärt. En överväldigande majoritet, 93 %, var antingen positiva eller starkt positiva till användningen av djur inom äldrevården. De strax över åttio boendena som hade eller hade haft katt hade sett många olika positiva effekter, både individuell påverkan på de äldre och mer generella förbättringar för boendet i stort. Det var få negativa effekter som setts. Den största faktorn till att djur inte användes på boenden, vilket också var den största negativa effekten som setts, var allergi eller allergirisk. Oftast fick katten gå fritt på avdelningen/boendet dygnet runt men vissa var begränsade till en boendes rum antingen bara under natten eller hela tiden. Användningen av djur uppfattas positivt på äldreboenden och de med inneboende katt har sett många fördelar med detta. Boendena skulle gynnas av tydliga rutiner runt djuret inte bara för människornas skull utan också för att säkerställa djurets välfärd och minimera riskerna för både djur och människor. Fler vetenskapliga studier skulle behövas både för att kunna effektivisera och för kommunerna att stödja sig på vid beslut om djuranvändning. Framförallt jämförelser mellan olika djurarter och användningsform skulle behövas. Mer specifika studier på äldre och fysiska faktorer skulle vara gynnsamt. Studier på djurets välfärd vid användning på äldreboenden finns det även behov av. Med eftertanke och engagemang har djur i verksamheten dock en stor potential för att främja både miljön på boendet och de äldres hälsa.Not only Sweden, but in most Western countries, animals are used in many different areas of human health. An area where many positive effects have been seen from the use of animals both in practice and in science are in elderly care. Many positive psychosocial effects in the elderly have been found in both studies from several decades back and recent studies. Examples of effects in the elderly after animal interaction are increased sociality, decreased loneliness, decreased feelings of depression and increased well-being. Many newer studies also use more objective measurements to investigate adults, and often the dogs, physiological response to the interaction. Physical factors such as hormones in blood, blood pressure and heart rate show a positive and relaxing experience for both the human and the dog. The animal has also been shown to reduce human response to stress. Most studies focus on the use of dogs, but in nursing homes a resident cat could be beneficial both from a practical and efficiency perspective. In this thesis, a questionnaire was sent by e-mail to the nursing homes and units in Västra Götalands and Uppsala County regarding the use and perception of animals within the elderly care. A large part of the questionnaire specifically addressed the retirement homes that had or have had cats. The response rate for the survey was 62%, corresponding to 268 corresponding retirement homes and units. Surprisingly many of the responding homes and units used animals in some way. Around 30% of respondents had resident animals and 10% had animals that came in during the day. 34% of the homes and units had animals who visited occasionally. This could be, for example, a care dog coming in a few times a week or month. Around 62% of the respondents allowed relatives to bring animals on visits and there were also several accommodations that took out their residents on farm visits. Only one nursing home indicated that they did not want animals and 11 had not thought about that possibility. The most common animal used on the homes for elderly was dogs followed by cats. Using hens during the summer were also relatively popular. An overwhelming majority, 93%, was either positive or strongly positive to the use of animals in elderly care. The just over eighty nursing homes who had or have had cats had seen many different positive effects, both individual impact on residents and general improvements for the accommodation as a whole. There were few negative effects seen. The main factor homes had for not using animals, which was also the biggest negative effect seen, was allergy or risk of allergic reaction. In most nursing homes, the cat or cats could walk freely around the home or in one unit but some were restricted to a single resident's room during the night or always. The use of animals is perceived positively in nursing homes, and those with resident cat have seen many advantages from this. The homes would benefit from clear routines around the animal not only for the sake of humans but also to ensure the welfare of the animal and minimize the risks for both animals and humans. More scientific studies are needed, both for more efficiency and for a base that municipalities can rely on for decisions about use of animals. Particularly comparing use of different species and mode of use is needed. More specific studies on elderly and physical factors would also be beneficial. Studies on animal welfare when used in retirement homes are also needed. With thought and dedication, however, animals in nursing homes have a great potential to promote both the environment of the accommodation and health of the elderly