52 research outputs found

    Vad åtskiljer börsbolag med stabil kontra instabil utdelning? En studie på svenska Large Cap-listan

    Get PDF

    Vilka faktorer påverkar finländska börsnoterade bolags dividendutdelningar under pandemiförhållanden?

    Get PDF
    Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka variabler som påverkat dividendutdelningen under coronapandemin i finländska börsnoterade bolag. Detta har utförts genom att undersöka både dividendutdelningarna och dividendminskningarna under pandemin genom att inkludera variabler utgående från tidigare studier och teori. Dividendutdelningarna och dividendminskningarna under pandemin jämförs även med en tidsperiod innan pandemin, med syftet att identifiera skillnader mellan de båda tidsperioderna. Studien utförs med hjälp av tre olika modeller: en OLS-modell, en Tobit-modell och en logistisk regressionsmodell. Enligt studiens resultat har bolagets lönsamhet (avkastning på totalt kapital), bolagets storlek (det logaritmerade värdet av bolagets totala tillgångar), bolagets skuldsättningsgrad (främmande kapital per eget kapital) samt bolagets nettoresultat en statistisk signifikant inverkan på finländska börsbolags dividendutdelningar under pandemin. Det innebär att större bolag, med bättre lönsamhet och resultat samt med mindre skulder är mer benägna att dela ut dividender under pandemiförhållanden. Resultatet indikerar även på att bolagens utdelning under pandemin har drag av signaleringsteorin (bolag använder dividenderna för att signalera bolagets framtidsutsikter åt marknaden), livscykelteorin (äldre bolag med bättre lönsamhet delar ut mera dividender) och dividend smoothing-teorin (dividendutdelningen baseras på bolagets resultat och bolagen eftersträvar en jämn utdelningsnivå). Resultatet uppvisar även att ingen av studiens variabler har en statistiskt signifikant inverkan på dividendminskningarna under pandemin. Detta kan åtminstone delvis förklaras av att spridningen i datamaterialet är stor i samband med att datamaterialet är relativt litet. Det är därmed inte heller möjligt att dra någon vidare slutsats om huruvida bolagen efterföljer en viss dividendutdelningsteori under pandemin. Till skillnad från tidigare studier har inte heller samplets bolag ökat antalet dividendminskningar under pandemin nämnvärt än i jämförelse med tidsperioden innan pandemin, vilket även kan vara en bidragande orsak till att inga signifikanta variabler påträffas för tiden under pandemin

    Aktieavkastning vid Ex-dagen: En event studie av ordinarie respektive extra utdelning

    Get PDF
    Under perioder d√• ett f√∂retag √∂kar sitt likvida kapital ovanligt fort, tenderar dessa ofta att anv√§nda sig utav extra utdelningar. Detta som ett komplement till ordinarie utdelning med huvudsyfte att bevara nuvarande utdelningspolitik. Dessa kapitaltillskott vilka √§ven ben√§mns som special samt bonusutdelning, har dock effekten av att kunna p√•verka b√•de v√§rdering och avkastning. Men vilka √§r egentligen dessa effekter som skapas? Samt borde de i s√•dana fall inte vara liknande de fr√•n en ordinarie utdelning? Syftet med den h√§r studien var att analysera vilka reaktioner som extra utdelningar skapar p√• aktiemarknaden, i relation till ordinarie utdelningar. Klassiska teorier och nutida analysresultat behandlas och diskuteras. Detta med syfte att tydligg√∂ra vikten av utdelningar och vilka omgivande faktorer som √§r utav betydelse. Studien grundas p√• en kvantitativ metod best√•ende av sekund√§rdata som analysunderlag. Vidare till√§mpas eventstudie med inriktning p√• bolagsutdelningar p√• Stockholmsb√∂rsen under √•ren 2003-2007. Tidsperioden som valts f√∂r respektive bolags h√§ndelsef√∂nster √§r maximalt 10 dagar f√∂re Ex-dagen till 10 dagar efter. √Ąven kortare perioder har analyserats f√∂r respektive bolags h√§ndelsef√∂nster. I analysen fick vi st√∂d f√∂r v√•r nollhypotes vid tre tillf√§llen av fem i vardera gruppen. Detta inneb√§r att det inte fanns n√•gon signifikant √∂veravkastning f√∂r tre h√§ndelsef√∂nster samt att det fanns en signifikant √∂veravkastning f√∂r tv√• h√§ndelsef√∂nster. Vidare hittade vi inget st√∂d f√∂r att en skillnad skulle finnas g√§llande avkastning, mellan grupperna vid ordinarie respektive extra utdelning

    Små molekyler - Stor avkastning? - En studie av börsintroduktioners långsiktiga avkastning på den amerikanska läkemedelsbranschen

    Get PDF
    The purpose of this thesis is to examine initial public offerings in the health care and whether they underperform or not in the long run. The correlation between the performance and chosen variables is to be tested. Earlier research shows that there generally is long-run underperformance present after an IPO, this study tests if this research is applicable in pharmaceuticals and biotechnology.Syftet är att undersöka börsintroduktioner i läkemedelsbranschen och huruvida de underpresterar gentemot valt index på lång sikt. Samband mellan prestation och utvalda variabler testas. Tidigare forskning visar på generell långsiktig underprestation vid börsintroduktioner, hur pass applicerbar denna forsknings är på läkemedelsbranschen testas i uppsatsen

    Regeringens årsberättelse 2022 : Bilaga 4 Statens bolagsinnehav

    Get PDF
    Enligt 46 § i grundlagen ska statsrådet lämna en berättelse till riksdagen om regeringens verksamhet, skötseln av statsfinanserna och om hur budgeten har följts samt om regeringens åtgärder med anledning av riksdagens beslut. Närmare bestämmelser om regeringens årsberättelse finns i 9 a § i lagen om statsrådet (175/2003) och i 17 och 18 § i lagen om statsbudgeten (423/1988). I 18 § i lagen om statsbudgeten förutsätts det att de redogörelser för statsfinanserna och skötseln av statsfinanserna samt resultat av statens verksamhet som tas in i regeringens årsberättelse ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om hur budgeten följts och om statens intäkter och kostnader, om statens ekonomiska ställning och resultat (rättvisande bild). På författningsnivå fastställs årsberättelsens innehåll i synnerhet i förordningen om statsbudgeten (1243/1992). Regeringens årsberättelse för 2022 består av fem delar: Regeringens årsberättelse Bilaga 1 Ministeriernas resultatöversikter Bilaga 2 Bokslutskalkyler Bilaga 3 Åtgärder med anledning av riksdagens uttalanden och ställningstaganden Bilaga 4 Statens bolagsinnehav </ul

    Förvärv av egna aktier - I ljuset av kapitalskyddsreglerna -

    Get PDF
    I svensk aktiebolagsrätt är reglerna om aktiekapitalet centrala, och de s.k. kapitalskyddsreglerna i ABL är uppbyggda kring aktiekapitalet. Regler om aktiekapitalets storlek och inbetalning innebär en garanti för att bolaget innehar en förmögenhet av en viss storlek. Man kan se det som en säkerhet, som borgenärerna har rätt att ta del av om företaget går dåligt. Reglerna om aktiekapitalet kan ses som grundregler som kompletterats med kapitalskyddsregler. Den mest väsentliga kapitalskyddsprincipen, principen om skyddet för det bundna egna kapitalet, återfinns i 12:2 1 st ABL. Denna princip innebär att en vinstutdelning aldrig får inkräkta på det bundna egna kapitalet. Försiktighetsregeln i 12:2 2 st ABL innebär dock att även en utdelning av det fria kapitalet kan komma att hindras. Samtliga EU-länder tillåter idag generellt publika aktiebolag att förvärva egna aktier på de villkor som bestäms av EG:s andra bolagsdirektiv. I USA har man sedan länge haft en liberalare syn på förvärv av egna aktier än i Europa. Förklaringen till detta torde bl.a. vara att den amerikanska bolagsrätten inte har samma utpräglade borgenärsskydd som exempelvis svensk rätt. Kapitalskyddet har ju varit det främsta motivet för ett förbud mot förvärv av egna aktier i svensk rätt. I USA har man även fört en intensiv företagsekonomisk debatt i ämnet på ett helt annat sätt än vad man gjort i Europa. I SOU 1997:22 framhåller Aktiebolagskommittén att det internationella rättsläget inte är den främsta anledningen till att man ifrågasätter förbudet mot förvärv av egna aktier. Man lägger istället fram en rad andra argument för att förvärv av egna aktier skall tillåtas. Personligen anser jag att det nog hade varit mer riktigt att sätta den internationella utvecklingen som det främsta skälet till ett upphävande av förbudet.Särskilt då argumenten som Aktiebolagskommittén lägger fram för förvärv av egna aktier ibland är något vaga och inte helt övertygande. Som skäl för den nya lagstiftningen framhåller man i prop. 1999/2000:34 möjligheter till bättre resursutnyttjande och internationell konkurrens. Eventuella risker för minskat kapitalskydd m.m. menar man kan undvikas genom att reglerna utformas på ett lämpligt sätt. Vad gäller de nya reglerna om förvärv av egna aktier i ABL så har lagstiftaren eftersträvat korrespondens med övriga kapitalskyddsregler i ABL. Till vissa delar anser jag dock att reglerna om förvärv av egna aktier skulle kunna kompletteras med regler som ökar skyddet för borgenärerna. En återbäringsregel likt 12:5 skulle vara att föredra, då denna regel innebär att kapital återförs till bolaget. Den enda nuvarande sanktionen är skadeståndsskyldighet och det ger enligt min mening inget fullgott skydd för borgenärerna. Man har i den svenska lagstiftningen gått utöver det andra bolagsdirektivets krav, genom att låta försiktighetsregeln gälla. Ur borgenärsskyddssynpunkt anser jag att försiktighetsregeln fyller en viktig funktion, och att det därmed var rätt att lagstiftaren utformade denna komplettering. Det finns enligt min uppfattning flera argument som talar för att även privata bolag skall få rätt att förvärva egna aktier. Det skulle bl.a. underlätta ägarskiften och kapitalanvändningen skulle maximeras. Det andra bolagsdirektivet omfattar endast publika bolag, vilket innebär att det är upp till varje land att utforma regler för de privata bolagen. Medlemsländerna är med andra ord inte tvungna att införa regler om skydd för det bundna egna kapitalet. Ur borgenärernas synvinkel är det självklart av vikt att det införs en dylik regel även för de privata bolagen. Om lagstiftaren i Sverige genomför lättnader i reglerna om förvärv av egna aktier även för de privata bolagen kommer reglerna säkerligen innefatta denna viktiga princip samt försiktighetsregeln

    Sambandet mellan institutionellt √§gande och utdelning ‚Äď en studie av svenska b√∂rsnoterade bolag

    Get PDF
    Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida ett samband finns mellan institutionellt ägarskap och svenska företags utdelning. Om ett samband råder är avsikten att med statistisk signifikans säkerställa sambandet utifrån olika ägarkategoriseringar. Undersökningen baseras på 2007 års resultat av 261 företag på Stockholmsbörsen och NGM Equity Resultatet påvisar ett signifikant negativt samband mellan ägarkategorierna alla och övriga institutioner. Försäkringsbolag, pensionsrelaterade företag och fondförvaltare har ett negativt samband som inte går att statistiskt säkerställa. Resultatet kan tolkas utifrån två olika ägarstrategier, aktivt och passivt ägande, vilket medför att de har olika synsätt på utdelning

    Large forest owners' choice of forestry management : self-management, contracting a forestry consultant, or joining a forestry co-operative?

    Get PDF
    Det finns f√∂rmodligen lika m√•nga √•sikter om hur skog skall sk√∂tas som det finns skogs√§gare i Sverige. Skogsadministration, som omfattar planering, inspektion, entreprenadkontraktering och virkesf√∂rs√§ljning, kan av skogs√§garen sk√∂tas p√• en rad olika s√§tt. Skogs√§garen st√§lls h√§r inf√∂r tre huvudalternativ; han kan sk√∂ta administrationen helt i egen regi, anlita en skogskonsult eller g√• med i en skogs√§garf√∂rening. Det √§r dessa tre som studien fokuserar p√•. Syftet med denna studie √§r att med anv√§ndande av agent- och transaktionskostnadsteori identifiera hur skogs√§garnas personliga f√∂ruts√§ttningar p√•verkar deras val av skogsk√∂tselalternativ ‚Äď sj√§lvverksamhet, en skogs√§garef√∂rening och en skogskonsult. Datainsamling har gjorts genom intervjuer med √§garna till sex fallg√•rdar. Till grund f√∂r samtalen har legat ett antal hypoteser. Dessa har tagits fram med hj√§lp av teoribas, som omfattar agentteorin och transaktionskostnadsteorin. Vidare har en l√∂pande dialog f√∂rts med S√∂dra Skogs√§garna och Skogss√§llskapet, vilka i studien representerar skogs√§garef√∂reningen respektive skogskonsulten. Samtalen med skogs√§garna analyseras med utg√•ngspunkt i hypoteserna. De sex fallg√•rdarna ligger samtliga i G√∂taland och √§r allihop stora (√∂ver 500 ha produktiv skogsmark). De tre skogssk√∂tselalternativen finns j√§mnt representerade i urvalet. En av skogs√§garna √§r utbo. De skogs√§gare, som har h√∂g skoglig kompetens, tenderar att v√§lja en h√∂g grad av sj√§lvverksamhet. En h√∂g kunskapsniv√• √§r ofta kopplad till stort intresse f√∂r skogsbruk, vilket kan leda till att skogs√§garen vill vara involverad i sitt skogsbruk. De √§gare, som anlitar S√∂dra, vill vara sj√§lvverksamma men tvingas att v√§lja en sk√∂tselpartner p√• grund av tidskr√§vande sidoverksamheter. Ibland √§r skogsintresset hos √§garen s√• stort att den ekonomiska rationaliteten v√§ljs bort till f√∂rm√•n f√∂r personliga v√§rderingar. Den skogs√§gare, som √§r utbo, har h√∂ga transaktionskostnader f√∂r att sk√∂ta skogen s√•som sj√§lvverksam, vilket g√∂r att han v√§ljer att samarbeta med en sk√∂tselpartner. Denne utbo har stort intresse av att vara delaktig och styrande i skogsbruket, vilket spelar en viss roll i valet av S√∂dra som samarbetspartner. Ju mera passiv √§garen √§r i skogssk√∂tseln desto starkare √§r tendensen att han v√§ljer ett samarbete med Skogss√§llskapet snarare √§n S√∂dra. Skogs√§garna har intrycket att Skogss√§llskapet helst inriktar sig p√• en totalf√∂rvaltning. Viljan att ha inflytande i en skogs√§garf√∂rening √§r liten. Motivet till valet av S√∂dra √§r snarare rent ekonomiska faktorer. St√∂rre skogs√§gare k√§nner att de har ett stort inflytande genom sin storlek. F√•r de inte r√§tt priser har de l√§tt byta samarbetspartner. Det √§r inte inflytandet i f√∂reningen som √§r viktigt utan att de f√•r r√§tt priser. En god personlig relation √§r avg√∂rande f√∂r samarbetets framg√•ng. D√•lig personkemi mellan skogs√§garen och samarbetspartnern leder till en mycket h√∂g risk f√∂r agentproblem och h√∂ga transaktionskostnader. En samarbetspartners d√•liga rykte kan p√•verka den personliga relationen, och r√§dslan f√∂r agentproblem kan vara avg√∂rande vid valet av samarbetspartner. I en s√• l√•ngsiktig verksamhet, som skogsbruk √§r, kan ett d√•ligt rykte skada tilliten f√∂r en samarbetspartner under √•tskilliga √•r. Samtliga skogs√§gare anser att de har valt det f√∂r stunden b√§sta och mest l√∂nsamma sk√∂tselalternativet.There are probably as many opinions about how to manage a forest, as there are forest owners. Forest management includes planning, inspection, hiring of contractors, and sales of timber. A forest owner can conduct these tasks in various ways. This study is an attempt to identify the factors that decide which option large forest owners choose ‚Äď to manage the forest themselves, to hire a forest consultant, or to join a forestry co-operative. A forest consultant may conduct some tasks at an estate, or take the full responibility. A cooperative offers a wide variety of services to its members. One firm of each type is included in the study, namely Skogss√§llskapet and S√∂dra Skogs√§garna, respectively. During the course of the project, the authors have had continuous information exchange with these two firms. S√∂dra is a successful co-operative with 35,000 members in southe rn Sweden. Except for sawmills, S√∂dra has some paper pulp plants, and it is one of the world‚Äôs largest sellers of paper pulp. Skogss√§llskapet is the largest forest consultant in Sweden. It is owned by a fund, so it a non-profit firm that is completely independent. It doesn‚Äôt own any production plants. Data was collected through interviews with the owners of six estates, all with more than 500 hectares of productive forestland. The three management alternatives are equally represented in the sample. One of the forest owners does not live on the estate. Based on agency theoretical and transaction cost theoretical analyses, a number of hypotheses were developed. These hypotheses were converted into a question guide, used during the interviews with the forest owners. The findings tell that the forest owners‚Äô level of knowledge about forestry management is important for their choice of management solution. The most knowledgeable owners tend to manage their forests themselves, also because knowledge is positively correlated to an interest in silviculture. Members of S√∂dra may be sufficiently knowledgeable and interested to handle the forest management themselves, but due to other time consuming businesses they sometimes must hand over these tasks to the co-operative. Some owners are so interested that personal values may override the economic rationality. The forest owner who does not live on the estate has high transaction costs to manage the forest, so he has to contract an external party. As this forest owner is very interested in his forest, he prefers to buy the services from S√∂dra. The more passive the owner is in management, the higher propensity he has to collaborate with Skogss√§llskapet rather than S√∂dra. Skogss√§llskapet has a reputation among forest owners that it focuses on total management, though this is not correct. Forest owners choose S√∂dra for economic reasons. The firm‚Äôs co-operative attributes do not attract them. They are not interested in having a say in the co-operative. Rather, large forest owners are so important that their business partners will listen to them anyhow. If they are not satisfied with the prices they can easily switch to another buyer or another seller. If the relationship between the forest owner and his business partner is not good, there is a risk for agency problems and high transaction costs, and so, the collaboration may be terminated. A business partner‚Äôs bad reputation can affect the relationship for many years. The fear of agency problems can be crucial when choosing a business partner

    Marknadens effektivitet kring ex-dividend dagen

    Get PDF
    I uppsatsen undersökts ex-dividend fenomenets förankring på den svenska aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att observera eventuella skillnader mellan det utdelade värdet och aktiekursförändringen dagen efter utdelningsrätten skiljts från aktien samt hur eventuell överavkastning i sådana fall kan förklaras. I en kvantitativ undersökning analyseras den svenska aktiemarknaden mellan åren 1996-2003. Slutsatsen i denna uppsats blir att det statistisk sätt inte går att påvisa någon överavkastning kring ex-dividend dagen på den svenska aktiemarknaden. Den svenska marknaden visar istället tydliga bevis på en mellanstark form av effektivitet

    Statliga hemligheter : en analys av transparensmekanismerna i statligt ägda bolag i Finland

    Get PDF
    Den offentliga förvaltningens transparens en av grundpelarna för den västerländska demokratin. Statens förvaltningsorgan omfattar inte enbart myndigheter och affärsverk. Staten driver förvaltningsverksamhet även genom sina aktiebolag. Den finska staten äger sammanlagt 68 aktiebolag som varierar i storlek och verksamhetssektor. En del av bolagen bedriver marknadsmässig verksamhet samtidigt som en del sköter offentliga uppgifter. Staten som ägare kan alltså inte använda samma verktyg för alla sina bolag. Denna avhandling ämnar undersöka hur staten som aktieägare använder sin makt i de statligt ägda aktiebolagen. Med vilka transparensmekanismer kan staten som ägare påverka på bolagets verksamhet och därmed främja transparensen i verksamheten? Avhandlingen baserar sig på en innehållsanalys av tillhörande lagstiftning och direktiv. För att kunna besvara på frågorna identifieras transparensmekanismer som sedan analyseras enligt den teoretiska referensramen. Vidare undersöks hur dessa transparensmekanismer de facto påverkar på transparensen i de statligt ägda aktiebolagen. Det som är i fokus är hur staten som aktieägare använder sig av de olika tillvägagångssätten som den teoretiska referensramen bygger upp. Enligt resultaten av avhandlingen är statens påverkningsmöjligheter i bolagen begränsade. Den finska statens ägande i bolag som verkar på en öppen marknad kan ses som vilken som helst investering, eftersom staten har begränsad kontroll och inflytelse i dem. Däremot ligger problematiken med statligt ägarskap av aktiebolag i bolagen med specialuppgifter eller bolag som är strategiskt viktiga för staten. Bolagen med specialuppgifter, som bedriver verksamhet som staten och allmänheten är beroende av, kan inte jämföras med andra aktiebolag, utan med myndigheter som annars skulle sköta uppgifterna. Skillnaderna i transparenskraven är stora mellan ett aktiebolag vars uppgift är att bedriva marknadsmässig verksamhet och ett bolag som sköter ett offentligt uppdrag i monopolställning. Denna avhandling skrapar ytan av transparensproblematiken i aktiebolag som ägs av offentliga instanser. Statens aktiebolag är, även om den bristfälliga insynen i dem är klar, inte det största problemet i den utvidgade förvaltningen. De finska kommunerna äger över 1200 aktiebolag som sköter diverse uppgifter inom kommunfältet
    • ‚Ķ
    corecore