Från koja till plan

This thesis concerns questions regarding how children’s perspectives on the outdoor environment can be approached in a planning context. Attention is drawn to the general understanding of childhood and the definition of outdoor environment as variables in different planning contexts. Together these variables define in which way children become visible in the planning context. Children’s participation is emphasized in contemporary planning. This thesis argues that understanding and insights concerning children’s experiences and understanding of their own places can create complementary lines of communication. The first article provides the empirical and methodological point of departure. Through walkabouts with children, questions are developed concerning children’s use and experiences of outdoor environments. These questions are compared and related to problems, insights and experiences that planners have concerning environments for children. Parts of two perspectives are described in order to elucidate some of the problems that can arise due to differences between a child’s perspective and a planner’s perspective. In the second article children’s own places is the pivot. Through in depth studies of children’s dens it is shown that finding a suitable place, collecting, sorting and manipulating with environment and accessible materials are crucial parts of starting a den making process and appropriating a place as one’s own. Specific examples are put forward which show the close relationship between children’s experience and understanding of the outdoor environment and their construction and design of dens. Children’s dens are used to exemplify and clarify the difference between children’s perspectives and planner’s perspectives. The last article is concerned with the theoretical and practical analysis of these questions. Through interviews, studies of planning documents and reflections on my own planning experience an analysis is made of the importance of maps and plans as tools in the planning process. It is argued that the bias of these tools emphasizes and reinforces the visual point of departure to the physical environment and outdoor places, while children’s multi-sensuous and acting oriented point of departure is difficult to handle and process in maps and plans. A practical contribution is suggested on how to improve insights and understanding of children’s perspectives in planning contexts

Homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande inom mödra- och barnrådgivning - en kvalitativ studie

Examensarbete: Syftet med denna empiriska studie var att beskriva homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande inom mödra- och barnrådgivning. Som metod användes en elektronisk enkät med öppna frågor. Informanterna är 14 homosexuella kvinnor med barn, vilka är medlemmar i föreningen ”Regnbågsfamiljer i Finland” och i ”Regnbågsankan”. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien är likartat som tidigare forskning inom ämnet. Homosexuella kvinnor upplever bemötandet som positivt då de blir jämlikt behandlade och då båda mammorna blir sedda som föräldrar till barnet. Upplevelsen av bemötandet var negativ på grund av upplevelser av heteronormativ miljö och på grund av att vårdarna hade lite kunskap om regnbågsfamiljer. Utvecklingsarbete: Syftet med detta utvecklingsarbete är att sprida kunskap om homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande inom mödra- och barnrådgivning. Syftet är även att ge ökad kunskap åt hälsovårdar- och barnmorskestuderanden om resultatet från examensarbetet och om regnbågsfamiljer och deras situation i Finland idag. Utvecklingsarbetet baseras på resultatet från examensarbetet ”Homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande vid mödra- och barnrådgivningen” (Qvarnström & Sjöström, 2015). Resultatet i examensarbetet visar hurdana upplevelser mammorna har av bemötandet, med utvecklingsarbetet vill respondenterna fördjupa sig i regnbågsfamiljernas situation i Finland just nu. Utvecklingsarbetet består av en broschyr (Bilaga 5) för vårdpersonal och en temaförmiddag (Bilaga 1-4) som ordnades vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa.Opinnäytetyö: Tämän tutkimuksen tarkoitus on kuvata homoseksuaalisten naisten kokemuksia kohtaamisesta äitiys- ja lapsineuvolassa. Menetelmänä on käytetty elektrooninen kysymyslomake avoimilla kysymyksillä. Informantit ovat 14 homoseksuaalista naista, joilla on lapsi ja ovat jäseneitä yhdistyksissä ”Sateenkaariperheet Suomessa” ja ”Regnbågsankan”. Kerätty materiaali on analysoitu laadullisella sisällön analyysilla. Tulos tutkimuksessa on vertailukelpoinen aiemmin tehtyyn tutkimuksiin aineessa. Homoseksuaaliset naiset kokevat kohtaamisen positiivina kun he saavat tasa-arvoisen kohtelun ja kun molemmat äidit nähdään lapsen vanhempina. Kokemukset olivat negatiivisia kun ympäristö oli heteronormatiivinen ja kun hoitajalla ei ollut tarpeeksi tietoa sateenkaariperheistä. Kehitystyö: Tämän kehitystyön tarkoitus on sisällyttää tietoa homoseksuaalisten naisten kokemuksia kohtaamisesta äitiys- ja lastenneuvolassa. Tarkoitus on myös sisällyttää tietoa terveydenhoitaja- ja kätilöopiskelijoille opinnäytetyön tuloksesta ja sateenkaariperheiden tilanne Suomessa tänään. Kehitystyö pohjautuu opinnäytetyön, ”Homoseksuaalisten naisten kokemuksia kohtaamisesta äitiys- ja lastenneuvolassa” (Qvarnström & Sjöström, 2015), tuloksiin. Opinnäytetyön tulokset näyttää millaisia kokemuksia äideillä on kohtaamisesta, kehitystyöllä vastaajat haluavat uppouta sateenkaariperheiden tilanteesta Suomessa tänään. Kehitystyö koostuu esitteestä (Liite 5) ja teemaaamupäivästä (Liitteet 1-4), joka pidettiin Ammattikorkeakoulussa Novia Vaasassa.Bachelor's thesis: The aim of this empirical study was to describe homosexual women's experience of encounters in maternal and child healthcare. The method used in the study was an electronic questionnaire with open questions. The informants were 14 homosexual women with children, who are members of the associations “Regnbågsfamiljer i Finland” and ”Regnbågsankan”. The material was analyzed using the qualitative content analysis. The result of the study is similiar to earlier studies of the subject. Homosexual women experience the refutation as positive when they are equally treated and when both mothers are seen as parents to the child. The experiences were negative due to the heteronormative environment and due to the nurses' lack of knowledge about rainbow families. Development project: The aim of this development project is to spread knowledge about homosexual women’s experience of encounters in maternal and child care. The aim is also to incorporate information, about the result from the bachelor’s thesis and about rainbow families and their situation in Finland, to students in public health and midwifery. The development project is based on the result of the bachelor’s thesis ”Homosexual women’s experience of encounters in maternal and child care” (Qvarnström & Sjöström, 2015). The result of the bachelor’s thesis show what kind of experiences the mothers have of the encounters, by this development project the respondents want to immerse in the situation of rainbow families in Finland today. The development project consists of av brochure (Appendicy 5) for healthcare professionals and a theme day (Appendicies 1-4), which was held at Yrkeshögskolan Novia in Vaasa

Positiva och negativa resultat och mödrars upplevelser av tidig hemgång efter förlossning

Förr i tiden fick mödrarna längre eftervård på sjukhus efter förlossningen, men det har blivit allt vanligare att kvinnor nuförtiden blir utskrivna från sjukhuset tidigare efter normal vaginal förlossning. Det är därför viktigt att undersöka faktorer som påverkar mödrars upplevelser av tidig hemgång. Detta examensarbete är en forskning inom Kvinnoprojektet som är ett sammarbete mellan yrkeshögskolan Arcada och Kvinnokiliken (HUS). Syftet med denna forskning är att få en större förståelse för mödrars upplevelser av tidig hemgång och forskningsfrågorna är: Vilka är de positiva och negativa följderna samt mödrars upplevelser av tidig hemgång efter förlossning? Ramona Mercers teori om antagandet av modersrollen valdes som teoretisk referensram. Vi har valt att använda litteraturstudie som metod för att besvara forskningsfrågorna. Tjugo artiklar användes till innehållsanalysen och materialet analyserades enligt induktiv modell. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, positiva och negativa resultat. De positiva resultaten har sex underkategorier och de negativa resultaten presenterades i fem underkategorier. Resultat av amning, känslor och upplevelser framkommer i de båda huvudkategorierna. Resultatet har varit varierande och det fanns både fördelar och nackdelar med tidig hemgång i litteraturen. Negativa upplevelser som kom fram innehöll mödrars rädsla, osäkerhet och ångest i samband med tidig hemgång efter förlossning. Mödrars positiva upplevelser av tidig hemgång efter förlossning bestod av självförtroende, självbestämmanderätt, sammanhang inom familjen och tillfredställelse både med amning och postpartum vård.Not long time ago mothers received care at the hospital longer than today after delivery but it has become increasingly common that women nowadays are discharged from hospi-tal sooner after normal vaginal delivery. It is therefore important to investigate factors that affect mothers’ experiences of early discharge. This thesis is a research within Wom-en's Project that is a cooperation between the university of applied science Arcada and women’s clinic (HUS). The purpose of the study is to gain a greater understanding of mothers' experiences of early discharge and the questions are: What are the positive and negative consequences and mothers' experiences of early discharge after childbirth? Ra-mona Mercer’s theory of the adoption of the mother’s roll was chosen as the theoretical framework. Literature review was selected as the method to answer the research ques-tions. Twenty articles were used for content analysis and the material was analyzed ac-cording to an inductive model. The results are presented in two main categories: positive and negative results. Results of breastfeeding, feelings and experiences emerge in both main categories. The results have been varied and there were both advantages and disad-vantages of early discharge in the literature. Negative experiences that emerged included maternal fear, insecurity and anxiety associated with early discharge after childbirth. Ma-ternal positive experiences of early discharge after childbirth consisted of self-confidence, autonomy, context within the family and satisfaction with both breastfeeding and post-partum care.Ennen äidit saivat pitkäaikaisempaa jälkihoitoa sairaalassa normaalin synnytyksen jälkeen, mutta nykyisin on tavallista, että naiset kirjataan ulos aikaisemmin. On tärkeää tutkia mitkä tekijät vaikuttavat äidin kokemuksiin varhaisessa kotiutumisessa. Tämä opinnäytetyö on tutkimus, joka kuuluu ”Kvinnoprojektet” (Suom. Naisprojekti) nimiseen yhteisprojektiin ammattikorkeakoulun Arcadan ja Helsingin Naistenklinikan (HUS) kanssa. Tutkimuksen tarkoitus on saada parempi käsitys äitien kokemuksista varhaisesta kotiutumisesta synnytyksen jälkeen. Tutkittavina kysymyksinä ovat: Mitkä ovat myönteiset ja kielteiset vaikutukset, sekä äitien omia kokemuksia varhaisesta kotiutumisesta synnytyksen jälkeen? Teoreettiseksi viitekehykseksi valittiin Ramona Mercerin teoria äidin roolin omaksumisesta. Päätimme hyödyntää kirjallisuuskatsastusmenetelmää saadaksemme vastaukset tutkimuksen kysymyksiin. Sisällön sekä aineiston induktiiviseen analyysiin valittiin 20 artikkelia. Tulokset esitettiin kahdessa pääryhmässä; positiivisissa ja negatiivisissa. Positiiviset tulokset jaettiin kuuteen alaluokkaan ja negatiiviset viiteen. Tuloksia imetyksestä, tunteista ja kokemuksista esiintyi molemmissa pääluokissa. Tutkimuksen tulokset ovat vaihdelleet, mutta varhaisesta kotiutumisesta löytyi sekä etuja että haittoja. Negatiivisissa kokemuksissa nousi äidin pelko, turvattomuuden tunne ja ahdistuksen tunne liittyen varhaiseen kotiutumiseen synnytyksen jälkeen. Itseluottamus, itsemääräämisoikeus, perheen yhteenkuuluvuus sekä tyytyväisyys imetykseen ja jälkihoitoon muodostivat äitien positiiviset kokemukset

Kvinnor som lider av endometrios och deras möte med vården

Kvinnor som är drabbade av endometrios är en stor patientgrupp som dock inte får så mycket uppmärksamhet som de skulle behöva. Denna litteraturstudie gjordes för att studera hur dessa kvinnor upplever mötet med vården. Den teoretiska referensramen för detta arbete utgörs av Katie Erikssons teori om lidandet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Resultatet visade på att kvinnorna upplever att de inte blir tagna på allvar då de söker hjälp för sin sjukdom. Tre underkategorier steg fram ur temat att inte bli tagen på allvar. Dessa underkategorier är upplevelsen av bristande kunskap, upplevelsen av att inte få sjukdomen bekräftad samt upplevelsen av bristande insikt. Detta ledde till att kvinnorna inte fick den vård de förväntande sig eller behövde och genom detta fick de en sämre vårdupplevelse än nödvändigt. För att kunna ge dessa kvinnor en bättre omvårdnad och en bra vårdupplevelse behövs mer kunskap, information och insikt om sjukdomen. Då vårdarna känner till sjukdomen får de en bättre förutsättning att ge patienterna en god omvårdnad. Om vårdarna känner till att det förekommer lidande inom vården och vad som kan skapa detta kan det hjälpa dem att lindra lidandet och förebygga dess uppkomst hos patienterna.Women who suffer from endometriosis make a big group of patients who do not get as much attention as needed. This literature overview was conducted to study how these women experience their encounter with caregivers. Katie Erikssons theory of suffering i used as a theoretical framework. The aim of this literature overview was to highlight how women who suffer from endometriosis experience their encounter with caregivers. The result showed that the women experienced that they were not taken seriously when they seek help for their disease. Three under categories arose from the theme of not being taken seriously. These under categories are the experience of lack of knowledge, the experience of not getting the disease confirmed and the experience of lack of insight. This led to the women not getting the care they expected or needed and trough this to them getting an inferior experience of the encounter with the caregivers. To be able to give these women a better care and a good experience of the care the caregivers need more knowledge, information and insight about the disease. When the caregivers know more about the disease they have better opportunity to give the patients a good care. Also the aspect that the caregivers are aware of the suffering related to care and what leads to this can help the caregivers relieve it and prevent it from arising

Older immigrants experiences of municipal meeting places

Bakgrund: Delaktighet är ett viktigt begrepp inom arbetsterapi. Alla människor har rätt att delta i meningsfulla aktiviteter som stärker deras sociala inklusion i samhället. Många äldre immigranter upplever ensamhet och känner sig socialt isolerade. Ett sätt att bryta isoleringen är att gå till kommunala träffpunkter. Det är dock få immigranter som deltar på träffpunkter vilket väcker frågan om hur äldre immigranter upplever träffpunkterna. Kunskapen behöver därför fördjupas om varför äldre immigranter väljer att delta på träffpunkterna samt vad de upplever att träffpunkterna bidrar med. Detta för att synliggöra möjligheterna att kunna vara delaktig i meningsfulla aktiviteter oavsett etnisk bakgrund. Syfte: Syftet med studien var att undersök a äldre immigranters upplevelser a v at t delta i Göteborgs Stads kommunala träffpunkter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv metodansats har genomförts. Sju äldre immigranter som alla hade besökt en kommunal träffpunkt i Göteborg under längre tid än sex månader har intervjuats. Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Av innehållsanalysen framkom ett övergripande tema vilket var “Skapar meningsfullhet” samt fem kategorier; “Stödjer gemenskap”, “Språket, ett verktyg”, “Gynnsam inverkan på kropp och själ”, “Upprätthålla roller” och “Verksamhetens utformning” med nio tillhörande underkategorier. Resultatet visar att träffpunkten bidrog till meningsfullhet i äldre immigranters liv vilket i sin tur ökade livskvalitén och välbefinnandet.Träffpunkten bidrog även till att äldre immigranter kände sig mindre ensamma då de fick ett ökat socialt nätverk och en grupp att tillhöra. Slutsats: Träffpunkten h ar en stor påverkan på de äldre immigranternas välbefinnande då den tillfredsställer många behov och ger dem möjlighet att delta i aktiviteter på lika villkor. Träffpunkter skapar meningsfullhet och har en stor betydelse för äldre immigranters livskvalitet

Becoming a cyborg : experiences of undergoing mechanical ventilation in the intensive care unit

Background: In intensive care ventilator treatment is a common therapy associated with discomfort and stress. On account of the technology there is a risk that the human bering is not being seen. Aim: Describe the experience of being cared for in an intensive care unit while undergoing mechanical ventilation. Method: Systematic literature review that included 18 scientific articles. The articles were analyzed using qualitative content analysis and the term cyborg as well as Martinsons epic Aniara from 1956 is the basis for the discussion of the findings. Findings: The persons describes a linkage to the technology that eventually becomes a part of themselves. To receive mechanical ventilation is to become a cyborg. The perception of time is lost, as well as the line between reality and illusion and they are unable to communicate wishes and needs - they are stuck in a black hole. Health professionals and close ones are a great part of the experience which is described as being a part of a galaxy. Close ones creates safety while health professionals has the power to make the situation better or worse through their actions. Discussion and conclusion: Persons receiving mechanical ventilation in the intensive care unit is affected by the surrounding people, environment and technology. They are subjected to an extreme situation where the body is malfunctioning; the technology is their only hope for survival and the transformation into a cyborg is necessary. They are powerless, helpless and dejected. Their suffering can be eased by their close ones and by being well cared for by health professionals.Bakgrund: Många personer som vårdas på intensivvårdsavdelning är i behov av behandling med ventilator som förknippas med obehag och stress. Intensivvårdsavdelningen är en tekniktät miljö i vilken det föreligger en risk att människan inte blir sedd på grund av teknologin. Syfte: Beskriva upplevelsen av att vårdas på intensivvårdsavdelning under ventilatorbehandling. Metod: Litteraturstudie med systematisk metod som inkluderade 18 artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet diskuteras utifrån begreppet cyborg samt Martinsons rymdepos Aniara från 1956. Resultat: Personerna beskriver en tät sammankoppling med tekniken som slutligen blir en del av dem själva. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning med ventilatorbehandling är att bli en cyborg. Tiden är omöjlig att avgöra såväl som skiljelinjen mellan verklighet och illusion och de kan inte kommunicera sina känslor och önskningar – de är fast i ett svart hål. Vårdpersonal, närstående och andra som vårdas i närheten påverkar deras situation vilket beskrivs som att vara del i en galax. Närstående skapar trygghet medan vårdpersonal har makten att både förbättra och försämra deras situation genom sitt handlande. Diskussion och slutsats: Personer som vårdas med ventilator på intensivvårdsavdelningen påverkas av omgivande teknik, miljö och människor. De är utsatta för en extrem situation där den egna kroppen är ur funktion; tekniken blir deras enda möjlighet att överleva och förvandlingen till en cyborg är nödvändig. Personerna befinner sig i en skrämmande miljö där de inte kan skilja dröm från verklighet eller uppfatta dygnsrytmen. De är maktlösa, utsatta och uppgivna. Deras plågor kan lindras deras närståendes närvaro och god omvårdnad från vårdpersonalen

Efterlevnad av beslut om djurförbud hos hållare av sällskapsdjur och lantbruksdjur i Västra Götalands län

Denna studie riktar sig främst till länsstyrelsen i Västra Götalands län, som var frågeställare, men också till de andra länsstyrelserna i landet. Syftet var att undersöka hur de personer som på något sätt orsakat lidande hos djur och därför blivit belagda med djurförbud, efterlever dessa förbud, dvs. om de bryter mot sina förbud eller om de följer förbuden. Syftet var också att undersöka om efterlevnaden av förbudet skiljde sig mellan personer som höll sällskapsdjur och personer som höll lantbruksdjur. Om resultatet visade en trovärdig signifikant skillnad mellan dessa hållare, skulle länsstyrelsen kunna utföra kontroller av personer utefter vilken prioritet de har, beroende på om de tillhör den grupp där risken för bristande efterlevnad av förbudet är störst. Djurförbud innebär att en person har förbud att hålla ett visst slags djur, en djurgrupp eller samtliga djurslag, enligt 29 § Djurskyddslagen (1988:534). Förbudet kan också fattas enligt 26 § Djurskyddslagen (1988:534) och då innebär det i denna studie att en person har förbud att hålla mer än ett visst antal djur, t.ex. max fem katter. Information om 84 av totalt 307 personer med djurförbud inom Västra Götalands län kunde användas som underlag för studien. Jämförelser gjordes mellan hållare av lantbruksdjur och sällskapsdjur men det fanns även en grupp personer som höll både sällskapsdjur och lantbruksdjur; dessa förekommer i tabeller men har inte räknats med i några jämförelser. Det var flest hållare av sällskapsdjur som vid tidpunkten och i detta urval var belagda med djurförbud. De var även dessa hållare som oftast hade förbud att hålla djur alls, medan lantbrukshållare oftast hade förbud att hålla enbart en viss typ av djur. Sällskapshållarna var också den grupp som var mest benägna att bryta mot djurförbudet inom olika långa tidsperioder från förbudsbeslutet. Lantbrukshållarna var den grupp som i störst utsträckning efterlevde beslutet och i de fall där någon lantbrukshållare bröt mot förbudet, skedde detta inom en kort tidsperiod mellan förbud och kontroll av förbudet. Förklaringar till dessa resultat kan vara att det är vanligare att personer håller sällskapsdjur och att de oftare blir anmälda, än hållare av lantbruksdjur. Anledningar till att sällskapshållare var en större riskgrupp kan också vara att det är lättare att skaffa sig en ny katt än ett antal nötkreatur och det kan förklara varför efterlevnaden bland lantbrukshållare var så hög som den var. En slutsats som kunde dras var att efterlevnaden skiljde sig mellan olika kategorier av hållare. Efterlevnaden var dessutom generellt sett dålig i länet, då 47,6 % av de 84 observerade djurhållarna efterlevde förbudet och hela 52,4 % bröt mot djurförbudet. Arbetet kan vara användbart för länsstyrelsen då det ger en viss uppfattning om hur efterlevnaden ser ut i länet vid denna tidpunkt och i detta urval. Länsstyrelsen kan ha viss användning för denna studie när prioritering av kontroller ska ske.This study is aimed primarily at the County Administrative Board in the county of Västra Götaland, who initiated the study, but also to the other county administrative boards in Sweden. The aim was to examine how people, who in any way caused suffering to animals and, therefore, were prohibited to keep animals, complied with these prohibitions. The aim was also to investigate whether compliance with the prohibition differed between pet owners and farm animal owners. If the result showed a significant difference between these groups, the county administrative board could carry out inspections on people along what priority they have, depending on whether they belong to the group where the risk of non-compliance with the prohibition is greatest. Prohibition of keeping animals means that a person is prohibited to keep a certain kind of animal, a group of animals or all animals, according to § 29 Animal Welfare Act (1988:534). The prohibition may also be decided according to § 26 Animal Welfare Act (1988:534) and in this study it meant that a person was prohibited to hold more than a certain number of animals. Information on 84 of a total of 307 people with prohibition of keeping animals in the county of Västra Götaland could be used in the study. Comparisons were made between holders of pets and farm animals, but there was also a group of people who held both pets and farm animals, they occur in the tables but were not included in any comparisons. Pet owners were at the time and in this sample the ones who most often were prohibited to keep animals. They were also the ones who usually had a prohibition to keep animals at all, while agricultural holders usually had a prohibition to keep only a certain type of animal. Pet holders were also the group that was most likely to violate the prohibition and farm holders were the group that most complied with the decision. The explanation of these results could be that it is common that people keep pets and that they can more easily be notified, than holders of farm animals. It is also easier to get a new cat than a number of cattle and that may be one of the reasons why compliance among agricultural holders was as high as it was. One conclusion that could be drawn was that compliance differed between different categories of holders, but compliance was generally low in the county, where only 47.6% of the 84 observed keepers complied with the prohibition. This study can be useful for the County Administrative Board because it gives some idea of how compliance looks like in the county at this time and in this selection. The County Administrative Board may have some use for this study when prioritizing inspections

Experiences of end-of-life care : the loved-ones perspective

Background: Sometime in our life death will affect us all, not least health personnel. Health personnel sometimes express difficulties in the meeting of the loved-ones in situations that involves death. In terminal care death is often inevitable and put new perspectives on life for all concerned, not least the loved-ones. Aim: To examine loved-ones experiences of terminal care. Method: A literature review based on 7 qualitative and 4 quantitative articles that was collected from databases PubMed and CINAHL. Results: The general themes that was found were treatment, communication, emotional distress plus participation and presence. Treatment was categorized in subthemes; treatment of dignity and support. Communication and environment was categorized in positive- and negative experiences. Conclusion: Lack in personal treatment from health personnel is experienced among loved-ones. They also experience emotional distress and wants to be present in the care of the patient and at time of death. The writers believe that it is of great importance that these aspects functions within terminal care, since the loved-ones are an important part in the care of the patient. That health personnel have a lack of experience and education around death can be a contributing factor to the increase of emotional distressBakgrund: Döden drabbar oss alla på något sätt i livet, inte minst hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker ibland svårigheter i bemötande av närstående i situationer kring döden. I den palliativa vården i livets slutskede så är döden ofrånkomlig och sätter nya perspektiv på livet för alla inblandade, inte minst närstående. Syfte: Syftet är att undersöka närståendes upplevelser vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 7 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar som är inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: De huvudteman som hittats var bemötande, kommunikation, känslomässigt lidande samt delaktighet och närvaro. Bemötande delades in i underteman; ett värdigt bemötande och stöttning. Kommunikation och miljö delades in i positiva- och negativa upplevelser. Slutsats: Närstående upplever brister i bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. De närstående upplever också känslomässigt lidande och vill vara närvarande både i vården av den palliativa patienten samt vid dödstillfället. Inom palliativ vård i livets slutskede så tror författarna att det är av stor betydelse att dessa områden fungerar då närstående är en viktig del i vårdandet av patienten. En bidragande faktor till bristerna kan vara att hälso- och sjukvårdspersonal har för lite erfarenhet och utbildning kring döden

Space for contemplation in the city

Det tycks bli allt svårare att hitta stunder i vardagslivet där en kan stanna upp, koppla från och koppla av från alla de krav och intryck som stadens höga tempo utgör i dagens moderna samhälle. Med rådande brist på grönområden, börjar allt fler platser för stillhet och reflektion försvinna till fördel för ”multifunktionella” miljöer. Trots detta kvarstår människans behov av miljöer som erbjuder lugn och ro och en paus från vardagslivet. Rum där tiden saktar ner och man kan andas ut. Rum där en kan reflektera och kontemplera över livet, döden, världen och universum. Rum där vi fylls av något ”annat” än det vi är, tänker och gör till vardags. Var existerar dessa rum i staden idag? - frågar vi oss själva. Rum som kan beskrivas som kontemplativa. Kyrkogården som historiskt sett har ansetts vara just en sådan miljö, präglas idag av en intressekonflikt, där bristen på grönområden i staden har resulterat i att människor i allt större utsträckning har börjat använda platsen som en park, än en plats för sorg och kontemplation. Likväl ställde vi oss frågan om man kan skapa dessa rum idag, utan någon kulturell, historisk, eller som fallet med kyrkogårdar, religiös anknytning. Är det ens möjligt att skapa dessa i dagens urbana miljöer, och vilka strategier finns isåfall för att göra det. Dessa frågor tog vi avstamp i vid formuleringen av vår uppsats. Genom litteraturstudier och platsbesök, undersöker vi i denna uppsats vad kontemplation är, på vilket sätt den fysiska miljön kan stödja kontemplativa upplevelser, samt hur vi som landskapsarkitekter kan skapa rum för kontemplation i staden idag. Litteraturstudien genomfördes framför allt med syftet att reda i begreppet kontemplation, samt med målet att undersöka vilka faktorer som anses viktiga i den fysiska miljön för att nå en kontemplativ upplevelse. Därigenom framkom en mängd intressant fakta, som vi ställde mot vår egen observation kring de element som vi ansåg var viktiga under våra platsbesök. På dessa grunder arbetades slutligen ett analysramverk fram, där vi sammanfattar de faktorer och aspekter som vi anser är viktiga att tänka på vid gestaltningen av rum för kontemplation i staden.It seems to be increasingly difficult to find the time and space to take a break and unwind from all the demands and impressions from day-today life in today’s high paced society. Due to the current lack of green areas, more and more spaces where one simply can sit in silence and reflect, are beginning to disappear in favour of “multifunctional” environments. Despite this, the need for environments that offer peace and quiet and a break from day-to-day life remains. Spaces where time slows down and you can take a breath. Spaces where one can reflect and contemplate on life, death, the world and the universe. Rooms where we are filled with something “different” than what we are, think and do in everyday life. Where do these rooms exist in the city today? - We asked ourselves. Rooms that can be described as contemplative. Cemeteries, that historically have been considered to be such an environment, are today characterised by a prevailing conflict of interest, where people increasingly are using the cemeteries as parks, rather than as a place of grief and contemplation. Nevertheless, we asked ourselves whether it would be possible to create “new ‘’ places for contemplation. Without any of the cultural, historical, or, as in the case with the cemeteries religious connections that most of these remaining spaces have today. Would it even be possible to create these places in today’s urban environments, and if so, what strategies exist to do so. We used these questions to start off the formulation of our essay. Through literature studies and site visits, we examined the meaning behind contemplation, in what way the physical environment can support contemplative experiences, and how we as landscape architects can create spaces for contemplation in the city today. The literature study was primarily carried out with the aim to further understand contemplation as a concept. It was also carried out with the goal to examine which factors, in the physical environment, are considered to be important in relation to putting a person in a contemplative state. These findings resulted in several interesting observations, which we set against our own observations about the elements that we considered to be important during our site visits. On these grounds, an analytical framework was finally developed, where we summarised all the factors and aspects that we considered to be of importance in relation to what one should keep in mind when designing rooms for contemplation in the city

Från flicka till kvinna : en kvalitativ studie om hur menarché upplevs.Utvecklingsarbete: Flickors upplevelse av första menstruationstiden

Examensarbete: En flickas liv kan förändras mycket under en kort tidsperiod före, under och efter menarchén. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur flickor i 18 års ålder upplevde eller upplever tiden kring första menstruationen samt vilken kunskap de har. Studien som blivit gjord är en kvalitativ enkätstudie med ett fenomenologiskt närmelsesätt. Utvecklingen från flicka till kvinna medför många förändringar på olika plan. Menstruationen är en tydlig vändpunkt i flickans liv, som kan vara efterlängtad eller fruktad, och som medför olika känslor och upplevelser. Dessa känslor och upplevelser är både positiva och negativa. Resultat från enkätstudien var, att flickor associerar menstruation med god hälsa och möjligheten att bli gravid. Överlag och mera vanligt är det att menarchén och menstruationen upplevs som något negativt, bland annat för att det kan begränsa vardagen. Flickornas kunskap kring menstruationscykeln är bristfällig kring detaljerna, men den stora helheten förstår man. Modern spelar en viktig roll i informationsgivandet och hennes attityd speglas ofta till flickan. Få flickor känner sig väl förberedda inför menarchén. Utvecklingsarbete: Syftet med detta utvecklingsarbete är att ge flickor i menarché-åldern en mer positiv upplevelse av den första menstruationen. Genom vägledning om hur man kan stöda och bemöta flickor i menarché-åldern kan vårdare, föräldrar och andra personer göra den första menstruationen till en mer positiv upplevelse för flickan. Enligt Nyfelt & Wikström, 2013, framkommer det att menstruationen upplevs väldigt negativt och att det finns lite kunskap kring ämnet bland flickor. Därför vill skribenterna dela med sig av hur man kan bemöta och stöda flickor, för att de skulle få en mer positiv upplevelse av första menstruationen. Menstruationen pågår under den största delen av kvinnans liv; som barnmorskestuderanden anser skribenterna därför att den borde få upplevas som en mera naturlig, positiv och behaglig upplevelse. Utgående från en del av resultatet från examensarbetet ”Från flicka till kvinna” (Nyfelt & Wikström 2013) samt ny litteratur, gör skribenterna upp en modell och framställer en poster. Modellen skall hjälpa de som arbetar med flickor i menarché åldern, att skapa en positiv bild av menarchén. Postern är riktad till flickor i menarché åldern som håller på att få eller fått menstruation. I postern har skribenterna lyft fram viktiga faktorer, som hjälper flickor att hantera både de praktiska och känslosamma aspekterna kring menstruationen.Opinnäytetyö: Tyttöjen elämä voi muuttua paljon lyhyessä ajassa ennen menarkeaa, sen aikana ja sen jälkeen. Tämän tutkimuksen tarkoituksena on saada kuva siitä, miten tytöt 18 vuotiaana kokevat ja kokivat sen ajan, kun heillä oli ensimmäiset kuukautiset. Tutkimuksen tarkoituksena oli myös saada tietää, kuinka paljon tietoa tytöillä on kuukautisista. Tutkimus on kvalitatiivinen ja lähestymistapa on fenomenologinen. Tytön kehitys naiseksi tuo mukanaan erilaisia muutoksia. Kuukautiset on selvä käännekohta tytön elämässä ja se voi olla odotettu tai odottamaton tapahtuma. Tuntemukset ja kokemukset ovat hyvin erilaisia, sekä myönteisiä että kielteisiä. Tutkimuksen tulokset näyttivät, että tytöt yhdistävät kuukautiset hyvään terveyteen ja mahdollisuuteen tulla raskaaksi. Menarkea ja ylipäätään kuukautiset koetaan negatiivisena, arkipäivää rajoittavana tekijänä. Tyttöjen tieto kuukautiskierrosta oli osittain puutteellista, mutta kokonaisuus ymmärrettiin. Äidillä on tärkeä tiedonantajan rooli ja hänen oma suhtautumisensa kuukautisiin heijastuu usein tyttären suhtautumiseen. Kehitystyö: Tämän kehitystehtävän tarkoituksena on auttaa menarkea-ikäisiä tyttöjä saamaan mahdollisimman posititiivisen kokemuksen ensimmäisistä kuukautisista. Ohjauksen kautta henkilöt kuten hoitajat, vanhemmat ja muut aikuiset jotka ovat tekemisissä menarkea ikäisten tyttöjen kanssa, voivat tukea tyttöjä jotta he saisivat mahdollisimman positiivisen kokemuksen kuukautisista. Nyfelt ja Wikström, 2013, mukaan, ensimmäiset kuukautiset koetaan yleensä negatiivisena. Tytöillä on myös vähän tietoa aiheesta. Kirjoittajat haluavat siksi syventyä aiheeseen ja esitellä miten tyttöjä voisi tukea ja auttaa niin että kuukautiset koettaisiin positiivisempana. Kuukautiset ovat merkittävä osa naisen elämää ja näin kätilöopiskelijoina tuntuu että kuukutisista pitäisi luoda positiivinen ja luonnollinen kokemus. Nyfelt & Wikström, 2013 ”Tytöstä naisesksi” opinnäytetyön pohjalta, sekä uutta tietoa käyttäen, kirjoittajat ovat luoneet toimintamallin sekä posterin. Toimintamalli on tarkoitettu olemaan tukena henkilöitä varten, jotka ovat tekemisissä menarkea ikäisten tyttöjen kanssa, jotta he voisivat auttaa luomaan heille mahdollisimman positiivisen kuvan ensimmäisistä kuukautisista. Posteri on suunnattu menarkea ikäisille tytöille, jotta he saisivat tukea kuukautisiin littyvistä käytännön ja tunne-elämään liittyvistä asioista.Bachelor´s thesis: A girl's life changes a lot during a short period of time; that is before, during and after menarché. The purpose of this bachelor’s thesis is to find knowledge of how 18-year-old girls experienced the time around the first menstruation, but also what knowledge they got from it. The study was done as a qualitative study with a phenomenological approach. The development from a girl into a woman results in many changes on different levels. Menstruation is a clear turning point in a girl's life and can be both longed for and feared. This turning point results in many different feelings and experiences. These feelings and experiences can be both positive and negative. The results from this study found that girls associate menstruation with good health and possibility to get pregnant. In general, and also more commonly, menarché and menstruation are experienced negatively, for instance because it restricts some activities. The girls’ knowledge about the menstrual cycle is deficient in the details, but the big picture is understood. The mother of the girl play an important role when it comes to providing information about menstruation and her attitude is often reflected in the girl. Despite this, very few girls feel that they are well prepared for menarché. Development work: The aim of this developmental work, is to give menarchéal girls a more positive experience of their first menstruation. Carers, parents and persons can make the first menstruation a more positive experience for a girl through guidance for how to support and respond to menarcheal girls. According to Nyfelt & Wikström, 2013, menstruation is experienced very negatively and there is little knowledge concerning the subject among girls. The authors would, therefore, like to share how one can respond to and support girls, so that they can get a more positive experience of their first menstraution. A woman menstruates many years of her life, so, as midwifery students, auhtors believe that the experience of menstruation should be a more natural, positive and pleasant experience. Based on a part of the results from the thesis ”From adolescent to adult in females” (Nyfelt & Wikström 2013) and new literature, the writers will make a model and a poster. The model will help people who are working with the menarchéal girls, to help them create a positive image of menarché. The poster is intended for menarchéal girls. The poster highlights important factors which will help girls to manage both the practical and emotional aspects of menstraution