Föderskors upplevelse av sin krystningsställning : En undersökning av jämförelsegruppen i Relaxbirth studien

Detta arbetes syfte är att ta reda på kvinnors upplevelse av den krystningsställning de valt. Frågeställningarna är: Vad är mammornas positiva upplevelse av den krystnings-ställning de valt? och Vad är mammornas negativa upplevelse av den krystningsställning de valt? Arbetet är ett beställningsarbete från Relaxbirth teamet som har utvecklat ett förlossningsstöd. Målsättningen är att förlossningsstödet, Relaxbirth skall för-bättra kontrollen över förlossningen, hjälpa föderskan att slappna av i öppningsskedet och krystningsskedet, förbättra föderskornas förmåga att krysta och förkorta krystningsskedet. Detta arbete undersöker jämförelsegruppen som inte använt sig av förlossningsstödet i krystningsskedet. Resultatet jämförs med Raika Syrjäläinens doktorsavhandling som har undersökt de kvinnor som har använt sig av förlossningsstödet i krystningsskedet. Metoden som används i detta arbete är kvantitativ, univariat analys. I detta arbete kommer respondenten använda sig av analysen som ger det mest typiska svaret, alltså en centraltendens. Man mäter åsikter, är man för eller emot. I sin helhet analyserades 168 enkäter där föderskorna hade svarat på 22 frågor om krystningsskedet. Dag Ingvar Jacobsens (2007) metod har använts. Resultat visar att största delen av föderskorna hade mera positiva upplevelser än negativa. Detta tyder på att föderskorna under sitt krystningsskede har upplevt välbefinnande och haft hälsa. Det som var både positivt i respondentens arbete och positivt i Raika Syrjäläinen magisters avhandling, är att både jämförelsegruppen och undersökningsgruppen hade möjlighet till olika för-lossningsställningar och möjlighet till ett smidigt krystningsskede. Det som kom fram som negativt i båda grupperna var att krystningsställnigen som föderskan valt hade sämre effekt än vad som var önskvärt.Tämän työn tarkoitus on selvittää synnyttäneiden naisten kokemukset valitsemastaan ponnistusasennosta. Keskeiset kysymykset työssä ovat: Mitkä ovat äitien myönteiset kokemukset valitsemastaan ponnistusasennosta ja Mitkä ovat äitien kielteiset koke-mukset valitsemastaan ponnistusasennosta? Työ on tilaustyö Relaxbirth tiimiltä joka on kehittänyt synnytystuen. Tavoitteena on että synnytystuki Relaxbirth parantaisi synnytyksen kontrolloimista, auttaa synnyttäjää rentoutumaan avautumisvaiheessa ja ponnistusvaiheessa, parantaa synnyttäjän kykyä ponnistaa ja lyhentää ponnistusvaihetta. Tämä työ tarkastelee verrokkiryhmää joka ei ole käyttänyt synnytystukea ponnistusvaiheessa. Tulosta verrataan Raika Syrjäläisen tohtorintutkielmaan joka on tarkastellut niitä synnyttäjiä jotka ovat käyttäneet synnytystukea ponnistusvaiheessa. Menetelmä jota käytetään tässä työssä on kvantitatiivinen univariantti analyysi. Tässä työssä respondentti tulee käyttämään analyysiä joka antaa tyypillisimmän vastauksen, siis keskeisen suuntauksen. Mitataan mielipiteitä, ollaanko puolesta vai vastaan. Kokonaisuudessaan analysoitiin 168 kyselyä missä synnyttäneet olivat vastanneet 22 kysy-mykseen ponnistusvaiheesta. Työssä on käytetty Dag Ingvar Jacobsenin (2007) menetelmää. Tulos osoittaa että suurimmalla osalla synnyttäjistä oli enemmän myönteisiä kokemuksia kuin kielteisiä. Vaikuttaa siltä että synnyttäjät ponnistusvaiheen aikana ovat kokeneet voivansa hyvin ja olleensa terveitä. Positiivista respondentin työssä ja Raika Syrjäläisen maisterin tutkinnossa on että sekä verrokkiryhmän että tutkimusryhmän osallistujilla oli mahdollisuus käyttää eri synnytysasentoja ja mahdollisuus sujuvaan ponnistusvaiheeseen. Kielteisenä molempien ryhmien osalta tuli esille että synnyttäjän valitsemalla ponnistusasennolla oli toivottua huonompi vaikutus

Från flicka till kvinna : en kvalitativ studie om hur menarché upplevs.Utvecklingsarbete: Flickors upplevelse av första menstruationstiden

Examensarbete: En flickas liv kan förändras mycket under en kort tidsperiod före, under och efter menarchén. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur flickor i 18 års ålder upplevde eller upplever tiden kring första menstruationen samt vilken kunskap de har. Studien som blivit gjord är en kvalitativ enkätstudie med ett fenomenologiskt närmelsesätt. Utvecklingen från flicka till kvinna medför många förändringar på olika plan. Menstruationen är en tydlig vändpunkt i flickans liv, som kan vara efterlängtad eller fruktad, och som medför olika känslor och upplevelser. Dessa känslor och upplevelser är både positiva och negativa. Resultat från enkätstudien var, att flickor associerar menstruation med god hälsa och möjligheten att bli gravid. Överlag och mera vanligt är det att menarchén och menstruationen upplevs som något negativt, bland annat för att det kan begränsa vardagen. Flickornas kunskap kring menstruationscykeln är bristfällig kring detaljerna, men den stora helheten förstår man. Modern spelar en viktig roll i informationsgivandet och hennes attityd speglas ofta till flickan. Få flickor känner sig väl förberedda inför menarchén. Utvecklingsarbete: Syftet med detta utvecklingsarbete är att ge flickor i menarché-åldern en mer positiv upplevelse av den första menstruationen. Genom vägledning om hur man kan stöda och bemöta flickor i menarché-åldern kan vårdare, föräldrar och andra personer göra den första menstruationen till en mer positiv upplevelse för flickan. Enligt Nyfelt & Wikström, 2013, framkommer det att menstruationen upplevs väldigt negativt och att det finns lite kunskap kring ämnet bland flickor. Därför vill skribenterna dela med sig av hur man kan bemöta och stöda flickor, för att de skulle få en mer positiv upplevelse av första menstruationen. Menstruationen pågår under den största delen av kvinnans liv; som barnmorskestuderanden anser skribenterna därför att den borde få upplevas som en mera naturlig, positiv och behaglig upplevelse. Utgående från en del av resultatet från examensarbetet ”Från flicka till kvinna” (Nyfelt & Wikström 2013) samt ny litteratur, gör skribenterna upp en modell och framställer en poster. Modellen skall hjälpa de som arbetar med flickor i menarché åldern, att skapa en positiv bild av menarchén. Postern är riktad till flickor i menarché åldern som håller på att få eller fått menstruation. I postern har skribenterna lyft fram viktiga faktorer, som hjälper flickor att hantera både de praktiska och känslosamma aspekterna kring menstruationen.Opinnäytetyö: Tyttöjen elämä voi muuttua paljon lyhyessä ajassa ennen menarkeaa, sen aikana ja sen jälkeen. Tämän tutkimuksen tarkoituksena on saada kuva siitä, miten tytöt 18 vuotiaana kokevat ja kokivat sen ajan, kun heillä oli ensimmäiset kuukautiset. Tutkimuksen tarkoituksena oli myös saada tietää, kuinka paljon tietoa tytöillä on kuukautisista. Tutkimus on kvalitatiivinen ja lähestymistapa on fenomenologinen. Tytön kehitys naiseksi tuo mukanaan erilaisia muutoksia. Kuukautiset on selvä käännekohta tytön elämässä ja se voi olla odotettu tai odottamaton tapahtuma. Tuntemukset ja kokemukset ovat hyvin erilaisia, sekä myönteisiä että kielteisiä. Tutkimuksen tulokset näyttivät, että tytöt yhdistävät kuukautiset hyvään terveyteen ja mahdollisuuteen tulla raskaaksi. Menarkea ja ylipäätään kuukautiset koetaan negatiivisena, arkipäivää rajoittavana tekijänä. Tyttöjen tieto kuukautiskierrosta oli osittain puutteellista, mutta kokonaisuus ymmärrettiin. Äidillä on tärkeä tiedonantajan rooli ja hänen oma suhtautumisensa kuukautisiin heijastuu usein tyttären suhtautumiseen. Kehitystyö: Tämän kehitystehtävän tarkoituksena on auttaa menarkea-ikäisiä tyttöjä saamaan mahdollisimman posititiivisen kokemuksen ensimmäisistä kuukautisista. Ohjauksen kautta henkilöt kuten hoitajat, vanhemmat ja muut aikuiset jotka ovat tekemisissä menarkea ikäisten tyttöjen kanssa, voivat tukea tyttöjä jotta he saisivat mahdollisimman positiivisen kokemuksen kuukautisista. Nyfelt ja Wikström, 2013, mukaan, ensimmäiset kuukautiset koetaan yleensä negatiivisena. Tytöillä on myös vähän tietoa aiheesta. Kirjoittajat haluavat siksi syventyä aiheeseen ja esitellä miten tyttöjä voisi tukea ja auttaa niin että kuukautiset koettaisiin positiivisempana. Kuukautiset ovat merkittävä osa naisen elämää ja näin kätilöopiskelijoina tuntuu että kuukutisista pitäisi luoda positiivinen ja luonnollinen kokemus. Nyfelt & Wikström, 2013 ”Tytöstä naisesksi” opinnäytetyön pohjalta, sekä uutta tietoa käyttäen, kirjoittajat ovat luoneet toimintamallin sekä posterin. Toimintamalli on tarkoitettu olemaan tukena henkilöitä varten, jotka ovat tekemisissä menarkea ikäisten tyttöjen kanssa, jotta he voisivat auttaa luomaan heille mahdollisimman positiivisen kuvan ensimmäisistä kuukautisista. Posteri on suunnattu menarkea ikäisille tytöille, jotta he saisivat tukea kuukautisiin littyvistä käytännön ja tunne-elämään liittyvistä asioista.Bachelor´s thesis: A girl's life changes a lot during a short period of time; that is before, during and after menarché. The purpose of this bachelor’s thesis is to find knowledge of how 18-year-old girls experienced the time around the first menstruation, but also what knowledge they got from it. The study was done as a qualitative study with a phenomenological approach. The development from a girl into a woman results in many changes on different levels. Menstruation is a clear turning point in a girl's life and can be both longed for and feared. This turning point results in many different feelings and experiences. These feelings and experiences can be both positive and negative. The results from this study found that girls associate menstruation with good health and possibility to get pregnant. In general, and also more commonly, menarché and menstruation are experienced negatively, for instance because it restricts some activities. The girls’ knowledge about the menstrual cycle is deficient in the details, but the big picture is understood. The mother of the girl play an important role when it comes to providing information about menstruation and her attitude is often reflected in the girl. Despite this, very few girls feel that they are well prepared for menarché. Development work: The aim of this developmental work, is to give menarchéal girls a more positive experience of their first menstruation. Carers, parents and persons can make the first menstruation a more positive experience for a girl through guidance for how to support and respond to menarcheal girls. According to Nyfelt & Wikström, 2013, menstruation is experienced very negatively and there is little knowledge concerning the subject among girls. The authors would, therefore, like to share how one can respond to and support girls, so that they can get a more positive experience of their first menstraution. A woman menstruates many years of her life, so, as midwifery students, auhtors believe that the experience of menstruation should be a more natural, positive and pleasant experience. Based on a part of the results from the thesis ”From adolescent to adult in females” (Nyfelt & Wikström 2013) and new literature, the writers will make a model and a poster. The model will help people who are working with the menarchéal girls, to help them create a positive image of menarché. The poster is intended for menarchéal girls. The poster highlights important factors which will help girls to manage both the practical and emotional aspects of menstraution

Physiotherapist´s experiences of their own pain and meeting the patient´s pain : a qualitative study

Objective: The objective of this study was to explore physiotherapist´s own experiences and approaches to pain in relation to meeting the patient´s pain. Method: Four physiotherapists working within a primary care setting were recruited. Semistructured interviews were conducted and the material was analyzed through qualitative content analysis. Results: The results showed that the participants achieved an increased awareness of the concept of pain throughout the interview. The perceived concept of pain was shown to reflect both a biomedical but also a biopsychosocial perspective. In dealing with patient´s pain a broad competence was needed; skills concerning the interaction, communication and understanding of the patient but also being able to deal with the different demands connected to the work of being a physiotherapist. Conclusion: These results bring into light how the process of dialogue can bring forth an increased awareness of concepts related to the work of physiotherapists. The results also give rise to the question of how physiotherapists can get hold of and develop these skills needed in dealing with patient´s pain, where perhaps support is needed in this process.Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka fysioterapeuters personliga erfarenheter och förhållningssätt till sin smärta i relation till mötet med patientens smärta. Metod: Fyra verksamma fysioterapeuter inom primärvården rekryterades och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Textmaterialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på att en medvetenhet kring begreppet smärta tycktes växa fram under intervjuernas gång. Denna medvetenhet speglade både ett biomedicinskt och biopsykosocialt perspektiv. Vidare framkom behovet av en bred kompetens i mötet med patientens smärta; en förmåga att interagera och kommunicera samt ha förståelse för patienten; och att kunna hantera krav relaterade till arbetet som fysioterapeut. Konklusion: Resultaten pekar på hur samtal kan komma att vidareutveckla tankar kring begrepp relevanta för arbetet. Det lyfter även frågan kring hur fysioterapeuter kan komma att utveckla den kompetens som krävs i mötet med patienters smärta, där ett eventuellt behov av stöd för detta finns

Experiences of work among seven women living with Addison’s disease

The aim of this study was to explore experiences of work among women living with Addison’s disease. A qualitative design informed data gathering and analysis. Interviews were used to gather data and a general thematic analysis was used to explore these data. The findings resulted in six themes: “consequences and symptoms”, “insecurity and knowledge”, “expectations and understanding”, “support and safety”, “ways to cope” and “finding balance”. The findings showed that Addison’s disease is not just a medical condition resulting from a loss of hormones. It is an illness that can lead to consequences in experiences of health, wellbeing, balance and participation in the activities of daily life. The findings illustrated a common experience of needing adaptation in activities of daily life and in work for the participants. The findings also showed the individuals need for social and societal support. There is a need for further research to enhance and promote health and good possibilities to live with the disease. Primarily studies with a qualitative approach because this and other studies showed that the subjective experience is an important aspect for the concepts of support, balance and participation in occupation and work.Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av arbete hos kvinnor som lever med Addisons sjukdom. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades med en allmän tematisk kvalitativ analys. Ett unikt perspektiv presenterades med röster från individerna bakom sjukdomen och deras erfarenheter om det dagliga livets aktiviteter. Resultatet bestod av sex teman: ”konsekvenser och symtom”, ”osäkerhet och kunskap”, ”förväntningar och förståelse”, ”stöd och trygghet”, ”coping” och ”hitta balans”. Resultatet visade att Addisons sjukdom inte bara är en förlust av hormoner och en insättning av medicinering. Det är en sjukdom som kan ge konsekvenser för upplevelse av hälsa, välmående, balans och delaktighet i det dagliga livets aktiviteter och där med i arbete. Resultatet visade att anpassningar i det dagliga livet och i arbete både behövs och är vanligt för att hälsa och balans ska upplevas. Det visar även att stöd från omgivningen och samhället är viktigt för individerna. Det finns behov av vidare forskning för att förbättra och främja hälsa och möjligheten att leva väl för de med sjukdomen, främst studier med kvalitativ ansats då examensarbetets och andra studiers resultat visade att den individuella upplevelsen är en viktig aspekt av begreppen stöd, balans och delaktighet i aktivitet och arbete