2,612 research outputs found
Musik i förskolan - nytta eller nöje?
Alla tre skribenter har ett stort musikintresse och tror pÄ dess positiva inverkan pÄ barns
sprÄkutveckling, samt anser att det Àr en demokratisk rÀttighet för barn att fÄ sprÄkstimulans i
förskolan. Under vÄr utbildning har vi, pÄ vÄra verksamhetsförlagda utbildningsomrÄden, ob-
serverat att sÄngaktiviteter Àr en stor del av förskolans dagliga verksamhet, och för oss har
kombinationen musik-sprÄk kÀnts sjÀlvklar. Vad vi dock stÀllde oss frÄgande till var i vilken
utstrÀckning man i dagens förskolor medvetet anvÀnder musiken som ett didaktiskt verktyg
för att frÀmja barnens sprÄkutveckling? Vi ville ocksÄ bredda vÄra kunskaper om vad tidigare
forskning sÀger om detta Àmne.
Litteraturstudien som föregick arbetet visar att musik som didaktiskt verktyg kan ge barn en
större sprÄklig medvetenhet, förutsatt att det hos pedagogen finns en tanke och medvetenhet i
agerandet.
Vi valde enkÀtundersökning som vetenskaplig undersökningsmetod, bland annat för att vi
ville nÄ sÄ mÄnga deltagare som möjligt under en begrÀnsad tid. EnkÀtfrÄgorna var baserade
pÄ arbetets syfte och frÄgestÀllningar. Medvetet försökte vi att hÄlla nere antalet frÄgor dÄ vi
trodde att detta skulle fÄ svarsgruppen att förklara och beskriva mer detaljerat. EnkÀterna
gÀllde frÀmst frÄgorna om, varför och hur pedagoger pÄ olika sÀtt arbetar med musik för att
frÀmja sprÄkutvecklingen. GÀllande för alla pedagoger var att de arbetar pÄ en förskola med
barn i Äldrarna 1-5 Är. Av alla 24 tillfrÄgade deltog 15 i enkÀtundersökningen. UtifrÄn svaren
som i mÄnga fall kunde var liknande, delade vi upp dem i relevanta urval. Dessa urval har
sedan resulterat i kategorier som tjÀnar arbetets syfte.
EnkÀtundersökningen visade att samtliga deltagare anvÀnder musik i sin dagliga verksamhet.
Dock av mÄnga olika anledningar, men de flesta angav att den anvÀnds bland annat för att
stimulera barns sprÄk. Alla respondenter hÀvdar att det lustfyllda lÀrandet Àr en viktig del till
varför de anvÀnder musik som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Variationen i arbetssÀtt visa-
de sig vara stor pÄ de olika förskolorna men vi fann ocksÄ att det var mycket som enheterna
hade gemensamt
VÀgen till en sÄngröst
Titel: VÀgen till en sÄngröst, en komparativ undersökning av tvÄ sÄngmetodiker i tvÄ olika
tidsepoker.
Författare: Cecilia Liljeland
Termin VT och Ă„r: 9/2008
ursansvarig institution: Sociologiska Institutionen
Handledare: Ragnhild Sandberg-Jurström
Examinator:
Rapportnummer:
Nyckelord: andning, ansatser, klang, register, stöd, sÄng, sÄngmetodik, sÄngpedagogik, ton.
Sammanfattning
I föreliggande undersökning redogör jag för och jÀmför tvÄ handböcker i sÄngmetodik. De
bÄda handböckerna Àr skrivna med 35 Ärs mellanrum. Jag försöker Àven stÀlla dessa mot en
mer traditionell syn pÄ sÄngteknik Jag undersöker pedagogiska och tekniska skillnader och
likheter i sÄngpedagogens sÀtt att lÀra ut sÄng och sÄngteknik. Uppsatsen Àr relevant för varje
lÀrare i sÄngpedagogik som vill fördjupa sina teoretiska studier i Àmnet, och fÄ uppslag till nya
Àmnen vad gÀller teori, anatomi, sÄngövningar och övergripande reflektion i sÄng och
sÄngövning.
Förord
Jag har skrivit mitt examensarbete enskilt och jag tackar Ragnhild Sandberg-Jurström för
handledning. Jag vill ocksÄ tacka Marianne Kohso och Karin Bengmark för deras
inspirerande kurs i sÄngmetodik. Den gav mig mersmak
Wailing : En studie om wailing och dess olika element
Wailing Àr en effekt, en teknik, som anvÀnds för att förstÀrka en kÀnsla genom en improviserad eller inövad melodi bestÄende av nÄgra fÄ toner eller mÄnga toner, som varieras melodiskt och/eller rytmiskt. Syftet med arbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om vad wailing Àr och vilka tekniker som anvÀnds genom att identifiera och definiera specifika element i wailing samt att analysera tvÄ sÄngerskors wailingsstil pÄ en och samma lÄt. Studiens frÄgestÀllningar Àr: 1. Vad innebÀr wailing tekniskt och affektivt? 2. Hur wailar Christina Aguilera och Beyoncé?
Forskningen utgÄr frÄn en kvalitativ, hermeneutisk forskningsansats dÀr egen tolkning och förförstÄelse för Àmnet anvÀnds och testas. Med hjÀlp av wailingexempel har jag analyserat wailingfraser ur lÄten At Last framförda av Christina Aguilera och Beyoncé. Dessa fraser konkretiseras i lÀttlÀsbar notskrift och ger en övergripande bild av hur wailar anvÀnds i praktiken och hur de i teorin ser ut. Som analysinstrument till arbetet anvÀnds de fyra wailexempel, som boken av Sjögren och Kullberg-Söderholm (2009) tar upp.
Forskningens resultat visar att wailing kan göras pÄ olika sÀtt, men grundar sig pÄ fyra wailtekniker. Man kan vÀlja mellan en stigande wail, fallande wail, bend och att snirkla kring en ton, men bortsett frÄn dessa kan man Àven blanda ihop teknikerna med varandra. I studien förklaras allmÀnt om vad wailing Àr samt tas upp exempel pÄ övningar, för att utveckla improvisationsförmÄgan hos en sÄngare.Wailing is a song effect, a technique, that is used to excentuate a feeling through an improvised melody or rehearsed melody consisting of a few tones or many tones, that's varied melodically and/or rhythmically. The aim of this thesis is to get a better understanding of what wailing is and what techniques are used by identifying and defining specific elements of wailing and to analyze two singers and their wailing styles. The key questions of study are: 1. What is wailing from a technical and an affective point of view? 2.How does Christina Aguilera and Beyoncé wail?
The research approach is of a qualitative, hermeneutical kind, where my own interpretation and pre-understanding to the subject is used and tested. The wailing examples, that Iâve picked out from the book by Sjögren and Kullberg-Söderholm (2009), will become my analyze tools for this thesis. Via these examples I have been able to analyze wail phrases from the song At Last, performed by two different artists, Christina Aguilera and BeyoncĂ©, and concretized that wailing consists of four different techniques. These phrases will give you a comprehensive view of how wails are used in practice and how they look like in theory.
Results of the study show that wailing can be made in different ways, but it is based on four techniques. You can choose between a rising wail, descending wail, a bend and meander around a note, but aside from these, one can also blend these techniques together. The latest technique is the most common one and is used by singers in many songs. The study explains what wailing is and presents simple exercises to develop the ability to improvise of a singer.Wailaaminen on lauluefekti, tekniikka, jota kÀytetÀÀn jonkinlaisen tunteen vahvistamisessa, kun pelkkÀ laulu sinÀnsÀ ei riitÀ. TÀmÀ tapahtuu improvisoidun melodian tai harjoitetun melodian kautta, jossa muutama tai useampi sÀvel vaihtelee melodisesti ja/tai rytmisesti. TÀmÀn opinnÀytetyön tarkoituksena on saada lisÀÀ tietoa ja tietÀmystÀ siitÀ, mitÀ wailaaminen on ja mitÀ eri tekniikoita wailaamiseen kÀytetÀÀn. TÀmÀn aion toteuttaa identifioimalla ja mÀÀrittelemÀllÀ tiettyjÀ wailaamisen elementtejÀ ja analysoimalla kahden eri artistin wailaustyylejÀ yhden kappaleen perusteella. Tutkimuksessani esitetyt kysymykset ovat: 1. MitÀ wailaaminen on teknisestÀ- ja affektiivisesta nÀkökulmasta katsottuna? 2. Miten Christina Aguilera ja Beyoncé wailaavat?
Tutkimus pohjautuu laadulliseen, hermeneuttiseen otteeseen, jossa omaa tulkintaa ja ennakkokÀsitystÀ aiheesta kÀytetÀÀn ja testataan. Esimerkkilauseiden avulla olen analysoinut wailauslauseita kappaleesta At Last, jonka kaksi eri laulajaa, Christina Aguilera ja Beyoncé, esittÀvÀt. NÀmÀ wailauslauseet konkretisoituvat helposti luettavan nuottikirjoituksen avulla ja antavat kattavan kuvan siitÀ, miten waileja kÀytÀnnössÀ kÀytetÀÀn ja miltÀ ne teoriassa nÀyttÀvÀt. Analysointityökaluina tÀssÀ työssÀ toimivat ne wailausesimerkkilauseet, jotka olen poiminut kirjasta Sjögren ja Kullberg-Söderholm (2009). NÀiden esimerkkilauseiden avulla olen todennut, ettÀ wailaaminen perustuu neljÀÀn tekniikkaan.
Tulokset kertovat, ettÀ wailaus voidaan toteuttaa monin eri tavoin, mutta perustuu neljÀÀn eri tekniikaan: nousevaan-, laskevaan- ja taipuvaan wailiin sekÀ nuotin ympÀrillÀ mutkitteluun. NÀitÀ tekniikoita voi keskenÀÀn sekoittaa, mikÀ myöskin on yleisin wailaustyyli. Tutkimuksessa selitetÀÀn yleisesti, mitÀ wailaaminen on ja mitÀ helppoja harjoituksia voidaan kÀyttÀÀ, jotta laulajan improvisaatio kyky kohenisi
"Ibland sjunger de gÀrna med." En deskriptiv studie om Sfi-pedagogers uppfattningar av musik i Sfi-undervisning.
Metod
Studiens kvantitativa del bestÄr av en enkÀtudersökning som besvarades av 141 informanter fördelade pÄ tio
utbildningssamordnare i tre vÀstsvenska kommuner. MÄlgruppen var verksamma Sfi-pedagoger. Studiens
kvalitativa del utgörs av en fenomenografisk vetenskaplig ansats, dÀr fokus varit pÄ pedagogers uppfattningar.
Resutatet har sedemera tolkats med en hermeneutisk ansats.
Resultat
Studiens resultat visar att majoriteten av de deltagande informanterna anvÀnder sig av musik i sin Sfi-
undervisning. SkÀlet till att pedagoger anvÀnder sig av musik Àr att musik upplevs lustfyllt av bÄde pedagoger
och elever. Det som framkom i resultatet var att musik frÀmst anvÀnds i uttalsundervisning.
SkÀlen till att pedagoger inte anvÀnder sig av musik i sin Sfi-undervisning Àr brist pÄ tid och metod.
Betydelse för lÀraryrket
För dem som redan anvÀnder sig av musik i Sfi-undervisning kan vÄra resultat ses som en bekrÀftelse pÄ det de
gör. För dem som inte redan anvÀnder sig av musik kan vÄra resultat bli en inspirationskÀlla. Det vi efterstrÀvar
som kan vara av betydelse för lÀraryrket, sÀrskilt inom Sfi, Àr att musik blir ett etablerat arbetssÀtt
Den estetiska matematiken i förskolan - En kvalitativ studie om hur estetiska uttrycksformer anvÀnds för att understödja förskolebarns grundlÀggande matematikförstÄelse
Syfte:
VÄrt syfte Àr att belysa betydelsen av att anvÀnda estetiska uttrycksformer för inlÀrning av grundlÀggande
matematik hos förskolebarn. Ett delsyfte i vÄr undersökning Àr att utreda hur man i förskolans verksamhet kan
arbeta med estetiska uttrycksformer för att understödja barns grundlÀggande matematikförstÄelse. För att
förtydliga vÄrt syfte har vi valt dessa frÄgestÀllningar:
Hur kan man i förskolan synliggöra och understödja matematikförstÄelse och matematikinlÀrning
genom estetiska uttrycksformer?
Hur ser verksamma pedagoger pÄ betydelsen av estetiska uttrycksformer för att stimulera barns
förstÄelse för grundlÀggande matematik?
Hur anvÀnder pedagoger estetisk verksamhet för att stimulera och öka barns förstÄelse för
grundlÀggande matematik pÄ ett lustfyllt sÀtt?
Metod och material:
För att besvara dessa frÄgor har vi valt att utföra en kvalitativ studie om hur förskolans verksamhet arbetar med
estetiska uttrycksformer i syfte att ge barn grundlÀggande matematik förstÄelse. VÄrt empiriska material utgörs
av observationer i tre verksamheter och intervjuer med tre verksamma pedagoger samt kommunens
matematikutvecklare.
Resultat:
Resultatet av vÄr undersökning ger en bild hur pedagoger i förskolan anvÀnder estetiska uttrycksformer för att
stimulera och stödja barns matematikförstÄelse. VÄrt resultat visar att pedagogerna lyfter matematiken i mÄnga
situationer i den pedagogiska vardagen. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna utgÄr ifrÄn barnens erfarenheter
och intresse för att utmana dem vidare i sin matematiska förstÄelse i situationer med kommunikativt samspel.
Betydelse för lÀraryrket:
Kombinationen estetik och matematik skapar ett lustfyllt, kreativt och mÄngsidigt lÀrande, dÀr barn erbjuds
mÄngfald, variation och olika ingÄngar till lÀrandet. Genom estetiska uttrycksformer som genererar sinnliga och
kroppsliga upplevelser berikas barns erfarenheter och fortsatta lÀrande. Vi anser att barns tidiga möte med
matematik i en mÄngfald av situationer och sammanhang skapar gynnsammare förutsÀttningar för deras fortsatta
förstÄelse och lÀrande i och om matematik.
Integrera skapande verksamhet med svenska!  En kvalitativ studie i förskola och skola.
Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ och uppmÀrksamma hur förskolor och skolor jobbar med skapande
verksamhet integrerat med svenska. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer och tagit
del av litteratur och tidigare forskning kring Àmnet.
FrÄgorna intervjuerna kretsar kring Àr:
Hur jobbar pedagogerna med skapande verksamhet integrerat med svenska?
·
Vad finns det för för- och nackdelar med pedagogernas arbetssÀtt?
·
Hur förhÄller de sig till lÀroplanerna?
·
Vad har de för teoretiska förhÄllningssÀtt?
·
De pedagoger vi intervjuat jobbar medvetet med skapande verksamhet och ger oss goda exempel pÄ hur man kan
integrera detta med svenska. De, liksom vi, i enlighet med litteraturen anser att barn har rÀtt att fÄ prova pÄ
mÄnga olika uttryckssÀtt för att utvecklas och lÀra. Vi tar Àven upp problem man kan stöta pÄ dÄ man jobbar med
skapande verksamhet. Problemen vi har kommit i kontakt med Àr tidsbrist, Äldersintegrerade barngrupper, för
stora barngrupper samt brist pÄ intresse. Trots nackdelar övervÀger de positiva egenskaperna av att integrera
skapande verksamhet med svenska enligt de pedagoger vi intervjuat samt enligt oss
Effekters tillÀmpning i vokalmusik : En studie om hur rösten kan anvÀndas pÄ ett icke konventionellt sÀtt inom a cappella musik med tillÀmpning i performansen Vild.
Syftet med min examenskonsert var att undersöka olika rösttekniker och effekter som kan göras med rösten samt hur dessa kan tillÀmpas inom icke konventionell vokalmusik.
Det övergripande syftet med denna analytiska del av mitt examensarbete Ă€r att undersöka och förklara de konstnĂ€rliga val som gjordes för konserten âVildâ. De ledande frĂ„gorna i mitt arbete har varit: PĂ„ vilka annorlunda sĂ€tt kan man arbeta med rösten inom vokalmusik, vilka effekter och tekniker kan anvĂ€ndas och hur kan man fĂ„ fram kĂ€nslor inom sĂ„ng och uppförande?
Slutledningen Àr att kÀnslor och tolkning har en vÀsentlig roll inom röstanvÀndning. För att tolka olika kÀnslor behövs kunskap och förmÄga att behÀrska sitt instrument betrÀffande olika ljud, olika tillstÄnd och olika uttryck, men framförallt behövs Àrlighet och mod att vÄga röra sig utanför det man Àr bekvÀm med och lÄta sig beröras av nuet och sitt innersta djup.
Genom denna studie kan lÀsaren hitta konstnÀrligt och tekniskt nÄgot nytt, nya klanger samt ett nytt tankesÀtt till hur en konsert med vokalmusik kan produceras. Jag förvÀntar mig att arbetet och beskrivningen av projektet öppnar nya tankesÀtt, verktyg och inspiration för lÀsaren.The aim of my exam concert was to study different vocal techniques and effects of the voice and how these can be applied in non-conventional vocal music.
The overall purpose of this analytical part of my thesis is to examine and explain the artistic choices made regarding the concert âVildâ. The leading questions in my work are: What kind of work can be done with the voice in vocal music, what effects and techniques can be used and how can feelings get across in singing and performance.
The conclusion is that feelings and interpretation always have an essential role in vocal technique and singing. To interpret different feelings, you need knowledge and the ability to master the instrument concerning different sounds, different conditions and different expressions, but most of all you need honesty and courage to take the step outside your comfort zone and let yourself be touched by the present and your own depths.
In this research the reader can find something new artistically and technically, new sounds as well as new ways of thinking when producing a concert with vocal music. I expect that this study and itŽs description of the process will give the reader a new mind-set, new tools and inspiration.Tutkintokonserttini tavoite oli tutkia erilaisia laulutekniikoita ja ÀÀnellisiÀ efektejÀ, sekÀ
tutkia, miten nÀitÀ voidaan kÀyttÀÀ vaihtoehtoisessa vokaalimusiikissa.
Tutkintokonserttini analyyttisen työn kokonaisvaltainen tavoite on tutkia ja selittÀÀ ne
taiteelliset valinnat, joita tehtiin konserttiin âVildâ. Työni keskeisinĂ€ tavoitteina on ollut
selvittÀÀ, millÀ eri menetelmillÀ voidaan työskennellÀ ÀÀnen kanssa vokaalimusiikissa,
mitÀ efektejÀ ja tekniikoita voidaan kÀyttÀÀ, sekÀ miten tunteita saadaan esille laulussa
ja esiintymisessÀ.
JohtopÀÀtökseni on, ettÀ ÀÀnenkÀytössÀ tunteet ja niiden tulkinta ovat vÀlttÀmÀttömiÀ.
Kun on kyse erilaisten ÀÀnien, mielentilojen ja tunteiden vÀlittÀmisestÀ kuulijalle,
tarvitaan tietoa ja taitoa oman instrumentin hallinnasta. Ennen kaikkea tarvitaan
kuitenkin rehellisyyttÀ ja rohkeutta astua pois omalta mukavuusalueelta, ja antautua
hetken ja oman sisimpÀnsÀ vietÀvÀksi.
TÀmÀn työn kautta lukija voi löytÀÀ taiteellisesti ja teknisesti jotain uutta: uusia sointeja
sekÀ uusia ajattelutapoja vokaalimusiikkikonsertin luomiseen. Uskon, ettÀ tÀmÀ työ ja
sen antama kuvaus prosessista tuovat uusia nÀkökulmia, työkaluja sekÀ inspiraatiota
lukijalle
Samling  krav eller möjlighet? En undersökning om pedagogernas syn pÄ samling i förskolan och förskoleklass ur ett sociokulturellt perspektiv.
Samling, förskolan, skolan, möjligheter, krav, sociokulturellt perspektiv, barns perspektiv,
pedagogens roll
Syfte:
Syftet med arbetet Àr att synliggöra samlingens betydelse ur pedagogers synvinkel och att
undersöka svÄrigheter och möjligheter med samling ur ett sociokulturellt perspektiv.
Metod:
Vi Àr tre studenter som har valt att göra empirisk datainsamling dÀr vi utgÄr frÄn kvalitativa
intervjuer med pedagoger och deltagande observationer av samlingar. Efter att ha samlat en
hel del material har vi gjort en analys. HÀr försöker vi sÀtta ljus pÄ de viktigaste frÄgorna nÀr
det gÀller pedagogernas sÀtt att anvÀnda samling som lÀranderedskap i förskolan och
förskoleklass och pedagogernas förhÄllningssÀtt runt det.
Resultat:
Vi har kommit fram till att pedagogerna ser mÄnga möjligheter med samlingarna. Samlingen
ses som en tradition inom verksamheter och utförs pÄ ett traditionellt sÀtt, genom att sitta pÄ
golvet i en cirkel. SÄngen anses vara ett betydelsefullt innehÄll eftersom sÄng och musik
bidrar till sprÄkutvecklingen. Samlingen bidrar till gemenskap och lÀrande för barnen. Trots
det finns det ingen lÀngre planeringstid utsatt för detta moment och samlingarna genomförs
oftast oplanerade. Syftet enligt pedagogerna Àr att barnen ska vara aktiva i sitt deltagande och
lÀra genom samspel med andra. Trots detta fÄr barnen inga stora möjligheter att komma till
tals och blir delaktiga i samlingen
"Jag vÄgar göra det hÀr"  Om drama och teater i förskolan
Sammanfattning:
Vi har tidigare lÀst Skapande verksamhet dÀr undervisningen fokuserades pÄ att arbeta med estetiska Àmnen för att
uppfylla strÀvansmÄlen för lÀroplanen för förskolan och skolan. Vi har undersökt vad drama och teater kan ge barn,
dels som individer men Àven som grupp, och vad arbetssÀtten kan ge verksamheten utifrÄn LpFö-98. I litteratur har
vi upplevt en brist pÄ ett brett perspektiv pÄ varför drama och teater Àr bra arbetssÀtt och ville dÀrför sammanstÀlla
det vi lÀst, sett, hört och upplevt för att fÄ en översikt av Àmnet. Vi ville tydligt och enkelt koppla samman teori och
praktik, och ge konkreta tips pÄ hur man kan arbeta med drama och teater i förskolan. VÄr frÄgestÀllning var: Drama
och teater i förskolan  hur och varför? DÀr vi fokuserade pÄ frÄgan varför med utgÄngspunkt i LÀroplanen för
förskolan. Vi valde att genomföra intervjuer och sedan koppla samman dessa med tidigare forskning och egna
erfarenheter. Vi anser att det Àr viktigt att koppla samman teori med praktik. Drama och teater kan innefatta sÄ
mÄnga delar av lÀroplanen, vilket gör arbetssÀttet anvÀndbart för lÀrare som Àr verksamma inom förskolan och
skolan. VÄrt resultat visade pÄ att med ett medvetet, pedagogiskt förhÄllningssÀtt kan arbete med drama och teater i
förskolan vara ett, för barnen, givande arbetssÀtt utifrÄn LpFö-98
- âŠ