Byggnadsentreprenören : En studie om samarbetet mellan små och stora företag i staden Raseborg

Byggnadsentreprenören är viktig i ett samhälle i ständig förändring och speciellt lokalt är det viktigt att det finns kunniga byggarbetare i den egna regionen. Mitt examensarbete ser närmare på behovet av samarbetsnätverk mellan små- och storföretag inom byggnadsbranschen i staden Raseborg. Frågor som tas upp i arbetet är hur ett effektivt samarbete kan skapas mellan företag i byggnadsbranschen och hur alla nätverk påverkar varandra. För arbetet gjordes en marknadsundersökning bland fyra olika stora byggnadsföretag som är verksamma i regionen Raseborg. En individuell intervju gjordes med samtliga företag och svaren analyserades. Byggnadsentreprenörerna i Raseborg och andra regioner i Finland bör bli mera medvetna om samarbetsnätverkens existens samt deras betydelse för den fortsatta verksamheten. Det räcker inte med enbart god yrkeskunskap i byggnadsföretagen, utan det är många andra aspekter som spelar stor roll i affärsvärldenThe building contractor has an important role in a constantly evolving world. Locally it is very important that there are skilled construction workers in one’s own region. My thesis looks at how important networks between small and large companies are in the construction industry and in the municipality of Raseborg. Issues addressed in the thesis are what you need to think about as a building contractor today, how effective cooperation can be achieved between the companies in the construction industry, the importance of these collaborative networks and how all these affect each other. I have chosen to do a market research among four major construction companies operating in the region of Raseborg. An individual interview was done with all the different companies and the responses were analyzed. A deductive research approach and a qualitative research method were chosen for my thesis. I think the topic is important to address because builders in Raseborg and other regions in Finland should be more aware of the existence of cooperation networks and their importance. I want to emphasize that it is not enough to only achieve a high level of skill in the construction business, but that there are many other aspects that play a major role when you are in the business world

Closer Starfish: A research project investigating freight distribution cooperation opportunities in Sweden

Horizontal cooperation, when companies on the same level in the supply chain cooperate, is a concept that has received increased focus during the last decade and has been examined in both the Benelux and the UK. In Sweden, the horizontal cooperation has only been examined on a smaller scale in remote areas. We have carried out a quantitative case study, examining horizontal cooperation at the network level. Seven companies--two retailers (Coop and ICA) and five suppliers (Findus, Arvid Nordquist, Löfbergs Lila, Cloetta, and KåKå) participated in the study and have contributed transportation and cost data. The analysis has tested various coalitions of the participating companies and the study shows, in line with previous research, that companies have the ability to reduce their transport costs. Cooperation between a large actor and one or more smaller companies shows a potential cost savings between 1 and 10%. Cooperations between the smaller actors indicate potential cost savings of more than 20%. However, there are uncertainties in the data concerning the smaller companies and therefore, further analysis is needed in order to investigate how these potentials are to be realized. Closer Starfish shows that there is a large potential to reduce costs if companies combine horizontal and vertical cooperation. The companies have a great possibility to make their transports more efficient by cooperating outside of their own supply chain. In order to maximize the likelihood of this possibility it is important to further study in more depth coalitions with both horizontal and vertical cooperation in order to investigate how to realize the identified potential in practice

Samverkan mellan skola och lantbruk

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka erfarenheter av samver-kan mellan lantbruk och skolor som i första hand finns vetenskapligt publicerade. Hur har samarbetet bedrivits och vad blev resultatet? Vilka är argumenten för ett sådant samarbete? I Sverige finns idag inga mål i läroplanen som direkt pekar på behovet av att lära om lantbruk och livsmedelsproduktion. Kravet på att barn skul-le odla i skolan försvann på 60-talet i samband med den ökade välfärden. Intresset för utomhuspedagogik och erfarenhetsbaserat lärande är dock stort, framförallt med tanke på lärande om hållbar utveckling. Forskning visar att vuxna som är vil-liga att ta miljöhänsyn ofta hade mycket kontakt med natur som barn. För att en person ska vara beredd att ta miljöhänsyn krävs kunskap, engagemang och känslan av att kunna påverka. Forskare anser att skolbarn bör arbeta med lokala miljöfrå-gor som går att överblicka, påverka och ger egna erfarenheter. Odling under längre tid ger barn insikter om sin roll och delaktighet i naturen och naturen blir därmed något som berör och går att påverka. Odling ger också övning i samarbete, långsik-tighet, förståelse för årstidsväxlingar och kretslopp samt ett ökat intresse för att äta grönsaker. Kontakt med djur tränar empati, kommunikation, ansvar, tålamod och ger personen en känsla av att betyda något för en annan varelse. Maten är central, alla äter och maten och vår livsmedelsproduktion påverkar miljön. Ett lantbruk kan erbjuda en plats för utomhuspedagogik med kontakt med djur och växter samt praktiska ämnesövergripande uppgifter. Matematik, språk, naturvetenskap och historia är några exempel på ämnen vars lärandemål kan uppnås genom återkom-mande besök på en gård via praktiskt arbete i en verklig miljö. Därutöver tillkom-mer också många allmänna mål i läroplanen som kan vara svåra att uppnå i en klassrumssituation. På gården lär eleverna av egna erfarenheter och med alla sin-nen. Utomhuspedagogik startar ofta för att lära ämneskunskaper, medan stor vinst i form av social utveckling blir tydlig i efterhand. Gården som pedagogisk resurs (GSPR) startades i Norge som en följd av en ny läroplan med krav på erfarenhetsbaserat lärande 1995. Ursprungstanken var "hur kan man skapa hopp och färdigheter hos barn så att de kan delta på ett produktivt och konstruktivt sätt i utvecklingen av sin omgivning". Som en följd av detta ut-vecklades samarbeten mellan skolor och lantbruk. Elever besöker gården vid flera tillfällen under sin skoltid. Det kan vara hela klasser eller enstaka elever. Lantbru-ket får nya affärsmöjligheter, men också en viktigare roll i lokalsamhället. Elever-na får lära i en verklig miljö där större sammanhang kan tydliggöras och barn med svårigheter i klassrumssituationen får ökade möjligheter. Studien visar att den norska modellen är unik. Samarbeten mellan skolor och lantbruk förekommer på andra håll, men oftast inte med samma helhetsperspektiv. Många anser att dagens barn behöver mer kunskap om livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvänd-ning. Lantbruksorganisationer erbjuder studiebesök på gårdar och skolmaterial. I USA och England satsas pengar på skola/lantbrukssamarbeten med elevhälsa i fokus genom bättre och närproducerad skolmat. Att utveckla en svensk variant av "Gården som pedagogisk resurs", med den nors-ka modellen som förlaga känns angeläget ur flera olika aktörers perspektiv, den enskilde elevens, samhällets, skolans, samt lantbrukets. Alla skulle vara långsikti-ga vinnare i ett sådant scenario. Det optimala vore att utöver att låta eleverna delta i arbetet på en gård också koppla samman skolmaten och skolrestaurangen med pedagogiken och med producenter i närområdet. Genom att erbjuda närodlad mat i skolrestaurangen och låta elever och skolpersonal uppleva produktionen, skulle diskussioner om mat, hälsa, djuromsorg och livsmedelsproduktion på ett naturligt sätt kunna genomsyra skolans vardag. Det skulle också kunna ge incitament för eleverna att äta nyttigare, i större utsträckning laga mat från grunden samt se vär-det av att äta tillsammans. Ökat samarbete mellan skola och lantbruk skulle ge lantbruk, stora som små, möj-lighet att utveckla en ny verksamhetsgren, få större kontaktyta i närområdet, möj-lighet till dialog och förankring i närsamhället samt öka möjligheterna att utveckla kunskap och förståelse för livsmedelsproduktion hos morgondagens beslutsfattare och konsumenter. Om skolor satsade på att köpa närodlat skulle nya möjligheter för många lantbrukare öppnas. Genom ett aktivt deltagande i arbetet att fostra kommande generationer skulle det svenska lantbruket kunna återta sin tydliga och viktiga roll i samhället, som delvis gått förlorad i diskussioner kring EU-stöd, djur-fabriker och miljöpåverkan. Lantbruket och livsmedelsproduktionen skulle åter kunna fungera som den stomme den är i vårt gemensamma arbete för en hållbar samhällsutveckling

Publicity for Lawyers

Antalet förstainsatsaktörer i Sverige idag utanför de traditionella (räddningstjänst, polis och ambulans) är få, och lite forskning har förts på området. Det finns dock exempel där räddningstjänsten har anlitat väktarbolag eller utrustat hemtjänstpersonal med pulversläckare. Flertalet av dessa samarbeten är relativt nystartade och få utvärderingar har gjorts som visar de faktiska effekterna av dem. Syftet med denna rapport är att beskriva och kartlägga samhällekonomiska nyttor och kostnader av icke-traditionella förstainsatsaktörer som samarbetar med räddningstjänsten. Studien har genomförts genom fallstudier av två samarbeten; Söderköping räddningstjänst som har ett avtal med LA Jour & Säkerhet AB samt Södertörns brandförsvarsförbund (SBBF) som samarbetar med väktarbolag i Södertälje och Botkyrka. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från väktarbolag, räddningstjänst och kommun. Den metod som används vid analysen är nationalekonomisk kostnadsnyttoanalys. De nyttor som har identifierats är att väktarna sparar tid, bidrar med lägesrapporter, stöttar insatserna genom att vara behjälpliga på plats, upptäcker incidenter eller bränder vid rondering. De har god lokalkännedom och kan hjälpa till att låsa upp brandbommar och dörrar, vilket indirekt sparar tid åt räddningstjänsten. Samarbetet bidrar också till att de arbetar preventivt; de pratar med ungdomar och andra grupper i samhället och skapar relationer som på sikt har möjlighet att gagna säkerheten och tryggheten i kommunen. Kostnaderna för att utbilda och utrusta väktarna är idag låga. Däremot har det framkommit att väktarna gärna skulle vilja ha mer utbildning så att de kan rycka ut vid fler typer av larm. Det har även framkommit att bättre kommunikationskanaler skulle kunna bidra till ökade möjligheter att åka på fler larm och att vara bättre förberedda på vad de kan bidra med vid olika typer av larm. Den kvantitativa analysen utförs för samarbetet i Söderköping och visar att detta har en hög utdelning. Varje investerad krona i Söderköping har gett en avkastning på åtta kronor, när värdet av den minskade insatstid som väktarna bidrar med beräknas. Nyttan är dock undervärderad då många nyttor (beskrivna ovan) inte kan värdesättas monetärt. Det som har begränsat den kvantitativa analysen är det faktum att väktarnas rapportering i Botkyrka och Södertälje inte särskiljer räddningstjänstsuppdrag från övriga uppdrag. Detta hade möjliggjort en kvantitativ analys även för samarbetet med Södertörn, vilket hade kunnat bidra till att resultaten blivit applicerbara på fler kommuner. Emellertid finns inget som indikerar att andra kommuner inte kommer att erfara samma effekter eller kostnader som de undersökta samarbetena har lett till. Däremot bör kommuner analysera behov och förutsättningar i sin kommun för samarbeten av det här slaget innan de inför dem med tanke på att det uppstår kostnader, om än låga