Does feeding of young female reindeer affect their weight, condition and gestation?

Vinterutfodring av renar (Rangifer tarandus tarandus) har blivit allt vanligare. Ökad nederbörd, växlande temperaturer och konkurrerande markanvändning av betesmarker, tex ökat skogsbruk och gruvor, har under de senaste decennierna resulterat i att det blir svårare för renen att finna bra vinterbete. Syftet med detta arbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i vikt, kondition och dräktighet mellan honkalvar utfodrade i hägn under sin första levnadsvinter och en kontrollgrupp som betat fritt tillsammans med resten av renhjorden sin första vinter. Data från 90 renar som ingick i projektet ”Reinfeed” användes i arbetet. De utfodrade honkalvarna hade en signifikant högre (P=0,02) medelvikt (61± 5,5 kg) än honkalvarna i kontrollgruppen (58 ± 5,1 kg). Dessutom hade dräktiga renar en signifikant högre medelvikt än ej dräktiga. Detta gällde för både utfodrade renar och renar i kontrollgruppen. Ingen skillnad i kondition fanns mellan utfodrade renar och kontrollgruppen (P=0,26). Mellan dräktiga och ej dräktiga sågs en skillnad där dräktiga renar hade en bättre kondition än ej dräktiga renar (P=0,006). Det fanns ingen signifikant skillnad (P=0,87) i andel dräktiga mellan de utfodrade honkalvarna (65 % dräktiga) och honkalvarna i kontrollgruppen (69 % dräktiga).Supplemental feeding of reindeer has in recent years become more common. A changed climate and competitive use over grazing grounds, for example forestry and mining, has made it more difficult for the reindeer to find good winter pastures. The aim of this study was to compare weight, body condition and gestation between female calves that had been given supplemental feeding and a control group free-ranging on the pasture. Data from reindeer part of the Reinfeed-project was used in this study. Ninety female calves were included in the study. They were divided into two groups, one group that was fed in corrals their first winter and one group that was grazing freely their first winter. There was a higher average weight among the fed reindeer, 61 (±5,5) kg compared to the control group 58 (±5,1) kg, which is a statistical difference (P=0,02). Gestational reindeer also had a higher average weight that non gestational reindeer, and this applied to both groups. No significant difference in body condition was found between the two groups (P=0,26). Gestational reindeers had a bettercondition than non-gestational reindeer (P=0,006). Nor was there any difference in gestation between the two groups. 65 % of the fed calves were gestational and 69 % of the calves in the control group

Prevalence of diabetes mellitus in Croatia

The aim of this study was to obtain an accurate estimate of diabetes prevalence in Croatia and additional estimates of impaired fasting glucose (IFG), undiagnosed diabetes, and insulin resistance. The study was part of the First Croatian Health Project. Field work included a questionnaire, anthropological measurements, and blood sampling. A nationally representative sample of 1653 subjects aged 18-65 years was analyzed. A total of 100 participants with diabetes were detected, among them 42 with previously unknown diabetes. The prevalence was 6.1% (95% CI: 4.59-7.64), with a significant difference by age. IFG prevalence (WHO-criteria) was 11.3%. The ratio of undiagnosed/diagnosed diabetes was 72/100, unevenly distributed by the regions. HOMA-IR was >1 in 40.4% of the subjects. This survey revealed a higher prevalence of diabetes than previously estimated, whereas that of IFG was as expected. A significant difference in the proportion of undiagnosed diabetes among the regions warrants attention

Reindeer mortality in Finland during the years 1971-81

During the reindeer herding years 1975/76—1979/80 the percentage of calves in the autumn troughout the whole reindeer herding area was on average 61% (range 53—69%). The lowest calf percentages were found in the Salla (42%), Orajarvi (40%), Kallioluoma (48%) and Muonio (48%) reindeer association areas. The highest calf percentage were in the Kasivarsi (89%), Kiiminki (86%), Hammastunturi (84%) and Halla (75%) areas. According to statistics in the whole reindeer herding area a total of 115 382 reindeer were lost in the herding years 1971/72—1980/81. However, the increase during the same period was 166 899 so that the number of reindeer grew by 51 507. The number of reindeer (adults and calves) reduced in 14 and increased in 42 reindeer association areas. There were 48 severe losses (loss over 20%) and in average losses (loss percentage 15.6%, total loss 35.6%) the number of reindeer in the association decreased to 64.4% of the previous two year's average figure. There were six losses where the number of reindeer decreased more than 50%. A total of 39 923 reindeer were lost and of those 23 501 were lost in 1973/74 alone. Highest losses were suffered by certain of the northern herding associations. In the years 1976—80, 12 147 reindeer died in traffic accidents and of those 10 049 (82.7%) were run over by cars and 2 108 (17.7%) by trains. On average over 100 reindeer died annually due to traffic in Kallioluoma, Orajarvi, Pudasjarvi and Palojarvi reindeer herding areas. The worst section of road was route No. 80 between Vikajarvi and Kemijarvi and of rail kilometer section 780—850 from Ii to Kemi. In winter most reindeer died in traffic in January—February and in summer i July. Predators killed a total of 7 5 72 reindeer throughout the whole reindeer herding area during 1976—81. Predator damage was mainly concentrated in the eastern reindeer herding association areas and predators killed on average 155 reindeer in the Kasivarsi (range 100—196), 123 reindeer in the Lapland (range 20—201) and 119 reindeer in the Sallivaara (range 31—208) herding areas. Wolves killed most reindeer (2 265 reindeer, 29.9%), second came bears (1 876 reindeer, 24.8%), wolverine (1 767 reindeer, 23.4%) and lynx (252 reindeer, 3.3%).Porokuolemat Suomessa vuosina 1971—81.Abstract in Finnish / Yhteenveto: Poronhoitovuosina 1975/76 - 1979/80 vasaprosentti oli syksyllå koko poronhoitoalueella keskimåårin 61% (vaihtelu 53—69%). Alhaisimmat vasaprosentit tavattiin Sallan (42%), Orajårven (46%), Kallioluoman (48%) ja Muonion paliskunnissa (48%). Korkeimmat vasaprosentit olivat Kårivarren (89%), Kiimingin (86%), Hammastunturin (84%) ja Hallan (75%) paliskunnissa. Poronhoitovuosina 1971/72 - 1980/81 menetettiin tilastojen mukaan koko poronhoitoalueella yhteenså 115 382poroa. Lisåystå oli kuitenkin samanaikaisesti 166 889 poroa, joten poromåårå kasvoi 51 507 porolla. Poromåårå (lukuporot ja vasat) våheni 14 ja lisååntyi 42 paliskunnassa. Varsinaisia katoja (kato yli 20%) oli 48 ja keskimååråisesså kadossa (katoprosentti 15.6%, koko kato 35.6%) paliskunnan poroluku laski 64.4%: iin kahden edellisen vuoden keskiarvosta. Katoja, joissa poroluku tipahti yli 50%, oli kuusi. Kadoissa menetettiin yhteenså 39 923 poroa, joista jo vuoden 1973/74 kadossa 23 501 poroa (58.9%). Eniten kadoista kårsivåt erååt pohjoiset paliskunnat. Vuosina 1976—80 kuoli liikenteesså yhteenså 12 147 poroa, joista auton alle jåi 10 049 poroa (82.7%) ja junan alle 2 108 poroa (17.3%). Keskimåårin yli 100 poroa kuoli vuosittain liikenteesså Kallioluoman, Orajårven, Pudasjårven ja Palojårven paliskunnissa. Pahin maantieosuus oli kantatie n:o 80 vålillå Vikajårvi-Kemijårvi, ja rautatieosuus vålillå 780—850 ratakilometriå Iistå Kemiin. Eniten poroja kuoli liikenteesså talvella tammi-helmikuussa ja kesållå heinåkuussa. Pedot tappoivat vuosina 1976—81 yhteenså 7572 poroa koko poronhoitoalueella. Petovahingot keskittyivåt låhinnå itårajan paliskuntiin, ja pedot tappoivat vuosittain keskimåårin 155 poroa Kåsivarren (vaihtelu 100—196 poroa), 123 poroa Lapin (vaihtelu 20—201 poroa) ja 119 poroa Sallivaaran (vaihtelu 31—208 poroa) paliskunnissa. Eniten poroja tappoi susi (2265 poroa, 29.9%), seuraavaksi eniten karhu (1876 poroa, 24.8%), ahma (1176 poroa, 23.4%) ja ilves (252 poroa, 3.3%).Rendödeligheten i Finnland under åren 1971-81.Abstract in Swedish / Sammandrag: Under renskotselåren 1975/76 — 1979/80 var det procemuella antalet renkalvar 61% (variering 53—69%) inom hela renskotselområdet. De lågsta procentantalen for kalvar påtråffades inom renbeteslagen i Salla (42%), Orajårvi (46%), Kallioluoma (49%) och Muonio (48%). Det hogsta procentantalet for kalvar påtraffades inom renbeteslagen i Kåsivarsi (89%), Kiiminki (86%), Hammastunturi (84%) och Halla (75%). Under renskotselåren 1971/72 — 1980/81 forlorades inom hela renskotselområdet enligt statistiken sammanlagt 115 382 renar. Under samma period forekom dock en okning av 166 889 renar. Antalet renar okade alltså med 51 507. Antalet renar (inråknade renar och kalvar) minskade inom 14 renbeteslag och okade inom 42. Det forekom 48 verklig stora forluster (forlust mer ån 20%) och vid en forlust av medelstorlek (forlustprocent 15.6, totalforlust 35.6%) sjonk antalet renar inom renbeteslaget till 64.4% från medeltalet av de två foregående åren. Sammanlagt sex stora forluster intråffade varvid renarnas antal minskade med mer ån 50%. Sammanlagt 39 923 renar forlorades varvid antalet dodade renar steg redan under åren 1973/74 till 23 501 (58.9%). Vissa nordliga renbeteslag drabbades hårdast av dessa forluster. Under åren 1976—1980 dodades sammanlagt 12 147 av trafiken, av dessa 10 049 (82.7%) av bil och 2 108 (17.3%) av tåg. Trafiken dodade i medeltal mer an 100 renar inom renbeteslagen i Kallioluoma, Orajårvi, Pudasjårvi och Palojårvi. Den farligaste stråckan av landsvågen visade sig vara stamvåg nr. 80 mellan Vikajårvi och Kemijårvi samt av jårnvågen 780—850 bankilometer från Ijo till Kemijårvi. De fiesta trafikdodsfallen intråffade på vintern under januari—februari och på sommaren under juli månad. Inom hela renskotselområdet påtråffades under åren 1976—1981 sammanlagt 7 572 renar som rivits till dods av rovdjur. Rovdjurskadorna koncentrerade sig huvidsakligen till renbeteslagen på ostergrånsen. Sålunda dodades av rovdjur i medeltal 155 renar inom renbeteslagen i Kåsivarsi (variering 100—196 renar), 123 inom Lappi renbeteslagen (variering 20—201 renar). Mest dodades renar av varg (2 265 renar, 29.9%), sedan av bjorn (1876 renar, 24.8%), av jårv (1 767 renar, 23.4%) och av lodjur (252 renar, 3.3%)

Predation in the reindeer husbandry area in Finland during 1976-86

During the years 1976-86 predators killed a total of 11 295 reindeer in the Finnish reindeer husbandry area. Predators killed mostly calves and hinds. With the exception of the Kåsivarsi and Muotkatun-turi reindeer herding cooperatives, kills of predators were concentrated in the reindeer herding areas on the eastern border. During 1976-86 predators killed most reindeer in April - June, and the majority of preys were calves. Most reindeer were killed by wolves (26.9%), bears (24.7%), wolverines (22.6%) and eagles (15.9%). Wolves, bears, wolverines and lynxes killed mainly adult reindeer, eagles killed mainly calves. Wolves killed reindeer mainly during October - January, lynxes during January - April, wolverines during February - April, eagles during May - July and bears during May - October. During the last years the number of reindeer killed by lynxes has increased in Finland.Petovahingot Suomen poronhoitoalueella vuosina 1976-86.Abstract in Finnish / Yhteenveto: Viimeisen kymmenen vuoden aikana porojen måårå on lisååntynyt suuresti Suomessa. Vuosina 1976-86 pedot tappoivat Suomen poronhoitoalueella yhteenså 11 295 poroa. Pedot tappoivat pååasiassa vasoja ja vaatimia. Käsivarren ja Muotkatunturin paliskuntia lukuunottamatta petovahingot kohdistuivat lhinn poronhoitoalueen itrajalla oleviin paliskuntiin. Vuosina 1976-86 pedot tappoivat poroja eniten huhti-kesåkuun aikana. Eniten pedot tappoivat tuolloin vasoja. Eniten poroja tappoivat sudet (26.9%), karhut (24.7%), ahmat (22.6%) ja kotkat (15.9%). Sudet, karhut, ahmat ja ilvekset tappoivat pååasiassa aikuisia poroja, kotkat vasoja. Sudet tappoivat poroja låhinnå loka-tammikuussa, ilvekset tammi-huhtikuussa, ahmat helmi-heinåkuussa ja karhut touko-lokakuussa. Viime vuosina ilvesten tappamien porojen måårå on kas vanut Suomessa.Rovdjursskador inom det finska renskotselsområdet under åren 1976-86.Abstract in Swedish / Sammandrag: Under de senaste tio åren har antalet tamrenar ökat betydligt i Finland. Under åren 1976-86 dodade rovdjur totalt 11 295 renar i finska renskotselområdet. Kalvar och vajor utgjorde huvuddelen av dessa. Med undantag av Kåsivarsi och Muotkatunturi renbeteslag, var rovdjursrivningarna konsentrerade i renbeteslagen nårmast ostra grånsen. Under åren 1976-86 blev de fiesta renar rivna i april-juni. Av dessa var det flest kalvar. Varg tog flest renar (26,9%), bjorn 24,7%, jårv 22,6%, och orn 15,9%. Varg, bjorn, jårv och lo dodade mestadels vuxna renar, medan orn i huvudsak tog kalvar. Varg dodade ren våsentligen i månaderna oktober-januari, lo i januari-april, jårv i februari-april, orn i mai-juli och bjorn genom må-naderna mai-oktober. De senaste åren har antalet renar rivna av lodjur okat i Finland

Traffic deaths of reindeer in Finland during 1974 — 83

During 1974 — 83 a total of 23.298 reindeer died in traffic accidents in Finland. Vehicles killed 19.962 reindeer (85,7% of traffic deaths) and trains 3.336 reindeer (14,3%). During 1978 — 82 the majority of reindeer killed by vehicles were hinds (52,2%) and calves (24,6%). Reindeer road deaths were concentrated in the southern and central, heavily trafficked herding areas. Most reindeer were killed by vehicles in the marked herding areas of Pudasjårvi, Kuusamo, Raudanjoki and Sodankyiå. The most destructive section of road was highway number 20 between Pudasjårvi and Taivalkoski where 559 reindeer died during 1978 — 82 on a 36 km stretch. The worst railway stretch was between Ii and Kemi where an average of 115 reindeer/10 km died during 1976 — 82. Most reindeer died in traffic in November, December and January during the soft snow period when the movement of reindeer is most difficult. In summer, most reindeer died in traffic in July — August. The number of reindeer deaths on the roads in May — September depended slightly on the temperature in the different months (r=0,398). Throughout the whole reindeer herding area the amount of reindeer deaths also depended on the average 24-hour traffic (r=0,445).Porojen liikennekuolemat Suomessa 1974 — 83.Abstract in Finnish / Yhteenveto: Vuosina 1974—83 kuoli liikenteesså Suomessa yhteenså 23.298 poroa. Auton alle jåi 19.962 poroa (85,7% liikennekuolemista) ja junan alle 3.336 poroa (14,3%). Vuosina 1978—82 oli autojen alle jååneistå poroista suurin osa vaatimia (52,2%) ja vasoja (24,6%). Porojen maantiekuolemat keskittyivåt etelå- ja keskiosan pieniin ja runsaasti liikennoityihin paliskuntiin. Eniten poroja jåi auton alle Pudasjårven, Kuusamon, Raudanjoen ja Sodankylån merkkipiirien paliskunnissa. Tuhoisin tieosuus oli valtatie n:o 20 vålillå Pudasjårvi—Taivalkoski, jossa kuoli vuosina 1978—82 yhteenså 559 poroa 36 km:n matkalla. Pahin rataosuus olivålillå li—Kemi, jossa kuoli vuosina 1976—82 keskimaårin yli 115 poroa/10 km. Eniten poroja kuoli liikenteesså marras-, joulu- ja tammikuussa pehmeån lumen aikaan, jolloin porojen liikkuminen vaikeutui eniten. Kesållå kuoli liikentesså eniten poroja heinå—elokuussa. Touko—syyskuussa porokuolemien måårå maanteillå riippui eri kuukausina hieman ilman låmpotilasta (r=0,398). Koko poronhoitoalueella porokuolemien måårå riippui myos keskimååråisestå vuorokautisesta liikenteestå (r=0,445).Renarnas trafikdödlighet i Finland under åren 1974-1983Abstract in Swedish / Sammandrag: Under åren 1974—83 dog i trafiken i Finland sammanlagt 23.298 renar. Av dessa blev 19.692 påkorda (85,7%) av bilar och 3.336 av tåg (14,3%). Under åren 1978—82 var merparten av de av bilar påkorda renarna vajor (52,2%) och kalvar (24,6%). Renarnas landsvågsdodlighet koncentrerade sig till de små hårt trafikerade renbeteslagen i de mellersta och de sydliga delarna av renskotselområdet. Flest renar blev overkorda av bilar i Pudasjårvi, Kuusamo, Raudanjoki och Sodankyiå mårkesdistrikts renbeteslag. Den vårsta vågstråckan var riksvåg nr. 20 mellan Pudasjårvi och Taivalkoski, dår under åren 1978—82 sammanlagt 559 renar dog på en stråcka av 36 km. Den varsta jårnvågsstråckan var mellan li och Kemi, dår under åren 1976—82 i genomsnitt over 115 renar/10 km dog. Flest renar dog i trafiken i november, december och januari då snon var som mjukast och renarnas rorlighet forsvårades som mest. Under sommaren dog flest renar i juli—augusti. Under maj—september fanns det en korrelation mellan renarnas trafikdodlighet på landsvågarna och luftens temperatur (r=0,398). I hela renskotselområdet fanns det också en korrelation mellan rendodligheten och den genomsnittliga dygnstrafiken (r=0,445)

Studier av radioaktivt cesium i svenska renar. Oversikt over pågående undersokningar 1986

I samband med den forskning och forsöksverksamhet som bedrivits vid renforsöksavdelningen har vi arbetat med metodik och teknik som kan tillämpas vid studier av radioaktivt cesium i renbetesväxter och i renar. På betessidan har vi bl.a. arbetat med kontaminering av tungmetaller från gruvindustrin och nitrat efter kvävegödsling. Omfattande studier har utförts av renens mineralstatus och mineralämnesomsättning. Erfarenheter och kunskaper från dessa områden har utnyttjats for planering och genomförande av de studier som nu pågår beträffande radioaktivt cesium i renbetesväxter och renar

Damage from predation on the reindeer husbandry area in Finland during the years 1976-83

During the years 1976-1983 predators killed a total of 8900 reindeer in Finland. The highest numbers of reindeer killed by predators were found in the marked areas of Inari, Kuusamo and Sodankyla and in the reindeer herding areas of Kasivarsi (a total of 873 reindeer), Kemi-Sompio (731), Lappi (658) and northern Salla (632). With the exception of the Kasivarsi reindeer herding area, predator damage was more or less concentrated on the reindeer herding areas on the eastern border. During 1977- 1982 the majority of reindeer killed by predators were hinds (49,6%) and calves (41,0%). Predators killed most reindeer in April-June. In May and June the majority of reindeer killed by predators were calves. During 1977-83 most reindeer were killed by wolves (27,6%). wolverine (25,4%), bear (24,8%) and eagles (14,5%). Wolves killed reindeer mainly in the autumn and early winter during the soft snow period. Wolverine and lynx killed reindeer in February-April in crusted snow conditions. Bears killed most reindeer during the calving period in May-June and reindeer killed by eagles were found in plenty in spring and summer.Petovahingot Suomen poronhoitoalueella vuosina 1976-83.Abstract in Finnish / Yhteenveto: Vuosina 1976-83 pedot tappoivat Suomessa yhteenså 8 900 poroa. Eniten petojen tappamia poroja lôytyin Inarin, Kuusamon ja Sodankylån merkkipiireisså sekå Kåsivarren (yhteenså 873 poroa), Kemin-Sompion (731), Lapin (685), ja Sallan pohjoisen (632) paliskunnissa. Kåsivarren paliskuntaa lukuunottamatta petovahingot keskittyivåt låhinnå itårajan paliskuntiin. Vuosina 1977-82 petojen tappamista poroista suurin osa oli vaatimia (49,6%) ja vasoja (41,0%). Eniten pedot tappoivat poroja huhti - kesåkuun aikana. Tuoko - ja kesåkuussa suurin osa petojen tappamista poroista oli vasoja. Vuosina 1977-83 eniten poroja tappoivat susi (27,6%), ahma (25,4%), karhu (24,8%) ja kokta (14,5%). Sudet tappoivat poroja pååasiassa syksyllå ja alkutalvella pehmeån lumen aikana. Ahma ja ilves tappoivat poroja helmi - huhtikuun hankikeleillå. Karhu tappoi eniten poroja vasonta-aikana touko - kesåkuussa, ja kotkan tappamia poroja lôytyi runsaasti kevåållå ja kesållå.Rovdjurskadorna inom Finlands renskötselområde under åren 1976-83.Abstract in Swedish / Sammandrag: Under åren 1976-83 dôdades i Finland 8900 renar av rovdjur. Flest rovdjursrivna renar påtråffades inom Enares, Kuusamos och Sodankylås màrkesdistrikt samt inom Kàsivarsis (sammanlagt 873 renar), Kemin-Sompios (731), Lappis (685) och Salla pohjoinens (632) renbeteslag. Fôrutom til Kàsivarsis renbeteslag koncentrerades rovdjursskadorna, framst till renbeteslagen vid ostgrånsen. Under åren 1977-82 var stôrsta delen av de rovdjursrivna renarna vajor (49,6%) och kalvar (41,0%). Flest renar dôdades av rovdjur under april-juni. Under maj-juni var stôrsta delen av de rovdjursrivna renar kalvar. Under åren 1977-83 dôdades flest renar av varg (27,6%), jarv (25,4%) bjôrn (24,8%) och orn (14,5%). Vargar dôdade renar huvudsakligen på hosten och i bôrjan av vintern, då snôn var som losast. Skadorna vållade av jarv och lo koncentrade sig framst till skarfôret i februari-april. Bjôrnen dôdade flest renar under kalvningstiden i maj-juni, medan ganska stort antal av ôrn dôdade renar påtråffades under våren och sommaren

Simeon Starostins berättelse om jakutisk renskötsel i Israel Ruongs arkiv

No abstrac