797 research outputs found

    ”Nog Ă€r coronan verkligen ett grundlĂ€ggande hot mot meningsfullhet och balans” – en kvalitativ intervjustudie om religiös coping bland teologistudenter vid Åbo Akademi under coronapandemin 2020–2021

    Get PDF
    Den globala coronapandemin, som bröt ut i slutet av 2019 i Wuhan i Kina, har medfört stora omvĂ€xlingar ekonomiskt, samhĂ€lleligt och socialt. Dess inverkan pĂ„ olika aspekter i mĂ€nniskors liv, till exempel psykiskt vĂ€lmĂ„ende, har redan studerats utifrĂ„n mĂ„nga perspektiv, men det har saknats en fallstudie som har en tydlig avgrĂ€nsning pĂ„ religiös coping bland finlĂ€ndska studenter under pandemin. Syftet med denna avhandling Ă€r att fylla detta tomrum genom att redogöra för de komplexa sambanden som finns mellan mĂ€nniskors religiösa övertygelse och deras val av coping-metoder i en krissituation. Studien har utförts med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med 4 teologistudenter vid Åbo Akademi. ForskningsfrĂ„gorna Ă€r följande: 1. Hur upplever de intervjuade teologistudenterna att deras religiösa övertygelse har varit till hjĂ€lp eller till hinder vid hantering av coronapandemin? 2. Har respondenternas religiositet förĂ€ndrats under coronapandemin, och pĂ„ vilka sĂ€tt? Resultaten har tolkats utifrĂ„n Kenneth I. Pargaments teori om religiös coping vid krissituationer med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys, och kategoriserats i följande undergrupper: signifikans och hot mot den, religionens betydelse under pandemin, religionsutövning under pandemin samt corona och förĂ€ndringar i religiositet. Insamlat material tyder, i enlighet med den valda litteraturen, pĂ„ att det inte finns en entydig copingstrategi som skulle fungera för alla mĂ€nniskor. Samtidigt finns det metoder som ökar sjĂ€lvkĂ€nslan och pĂ„verkar psykiska vĂ€lmĂ„endet positivt ocksĂ„ i en krissituation. TvĂ„ av respondenterna upplevde att coronapandemin har pĂ„verkat deras religiositet negativt. De andra tvĂ„ upplever att pandemins inverkan mestadels varit positiv. Möjligheter till offentlig religionsutövning har pĂ„verkats mest, vilket har lett till avsaknad av sociala kontakter och religiöst stöd samt hos tvĂ„ respondenter till en mer avlĂ€gsen relation till sin religiositet. Pandemin har Ă„ andra sidan fĂ„tt alla respondenterna att komma pĂ„ sĂ€tt att utöva religion privat. Alla respondenterna upplever att deras övertygelse har hjĂ€lpt dem att förhĂ„lla sig till och klara av pandemin. Det största upplevda stödet har varit hopp om och tillit till en bĂ€ttre framtid

    Politisk diskurs Àr inte bara dialoger

    Get PDF
    Abstrakt. Denna studie fokuserade pĂ„ det retoriska utbudet inom politisk diskurs och hur politiska diskurser Ă€r uppbyggda i allmĂ€nhet. Med hjĂ€lp av kritisk och politisk diskursanalys var det möjligt att hitta bĂ„de likheter och skillnader frĂ„n sju olika material som var skrivna av fyra olika finska kvinnliga politiker. Likheterna och skillnaderna fokuserade frĂ€mst pĂ„ deras kommunikation och anvĂ€ndning av retorik. Studien fokuserade pĂ„ de följande fyra politikerna — Li Andersson, Tarja Halonen, Anna-Maja Henriksson och Sanna Marin. Det hittades en mĂ€ngd av olika material, men Halonen och Marin vardera hade tvĂ„ nerskrivna tal, medan Andersson och Henriksson tillsammans hade tre kolumner inför analysen. I och med detta blev det tydligt att nĂ€r forskningsobjektet Ă€r tvĂ„ olika typer av material bör det ocksĂ„ beaktas nĂ€r man bygger upp teorin för avhandlingen. Som ett resultat av forskningen blev det tydligt att politiska tal och texter i allmĂ€nhet Ă€r uppbyggda pĂ„ samma sĂ€tt. I avhandlingens teoridel lĂ„g fokusen i första hand pĂ„ att granska retoriska medel och stilfigurer, retorikens historia samt att hur tal och texter uppbyggds och utformas inom politisk diskurs. Eftersom autentiska politiska texter frĂ„n utvalda forskningsföremĂ„l anvĂ€ndes som material, var det möjligt att studera och tolka deras strukturer och anvĂ€ndning av retoriska grepp, vilket gav en kvalitativ inblick pĂ„ hur politisk kommunikation i Finland överförs till publiken. Resultatet av forskningen var bland annat att materialen hade en attraktiv titel som lyfte fram Ă€mnet, medan framöver texten avslöjades textens Ă€mne och mĂ„lsĂ€ttning. Resultaten visade att det finns mindre retoriska medel dĂ„ materialet var informativt, medan opinionsstyckena innehöll fler retoriska medel och figurer Ă€n de informativa. Sammanfattningsvis kan man sĂ€ga att denna studie fokuserade pĂ„ hur politik, och politiska personer, anvĂ€nder retoriska medel och vilken typ av strategier politiker anvĂ€nder för att kunna pĂ„verka sina lĂ€sare och lyssnare sĂ„ att de nĂ„r sina Ă€ndamĂ„l. Forskningen visar Ă€ven vilka retoriska medel som anvĂ€nds mest i de studerade materialen. Med hjĂ€lp av denna forskning Ă€r det möjligt att utvĂ€rdera hur de politikerna i Finland anvĂ€nder retoriska medel i talkommunikation och i sina texter. Denna avhandling Ă€r anvĂ€ndbar för framtida forskning inom de aktuella Ă€mnesomrĂ„dena sĂ„som retorik, politisk forskning och talkommunikation.Poliittinen diskurssi ei pelkĂ€stÀÀn dialogeja . TiivistelmĂ€. TĂ€mĂ€ tutkimus keskittyi retoriseen tarjontaan poliittisessa diskurssissa ja siihen, miten poliittiset diskurssit rakentuvat. KriittistĂ€ ja poliittista diskurssianalyysia kĂ€ytettĂ€essĂ€ pystyi seitsemĂ€stĂ€ eri aineistosta neljĂ€ltĂ€ eri suomalaiselta naispuoliselta poliitikolta, löytĂ€mÀÀn niin yhdenmukaisuuksia kuin eroavaisuuksia heidĂ€n viestinnĂ€ssÀÀn ja retoriikan kĂ€ytössÀÀn. Tutkimus keskittyi seuraaviin neljÀÀn poliitikkoon — Li Anderssoniin, Tarja Haloseen, Anna-Maja Henrikssoniin sekĂ€ Sanna Mariniin. HeiltĂ€ löytyi monenlaista materiaalia, mutta Haloselta ja Marinilta löytyi kummaltakin kaksi kirjoitettua puhetta ja Anderssonilta ja Henrikssonilta yhteensĂ€ kolme kolumnia analysoitavaksi. TĂ€mĂ€n myötĂ€ kĂ€vi ilmi, ettĂ€ kun tutkimuskohteena on kahdenlaista erilaista materiaalia, tulee ottaa se huomioon myös teoriaa rakentaessa. Tutkimuksen myötĂ€ kĂ€vi ilmi, ettĂ€ poliittiset puheet ja tekstit rakentuvat pÀÀsÀÀntöisesti samalla tavalla. Tutkimuksen teoriaosuudessa keskityttiin ensisijaisesti kĂ€ymÀÀn lĂ€pi retorisia keinoja ja kielikuvia, retoriikan historiaa sekĂ€ tutkittiin, miten puheet ja tekstit rakentuvat ja muodostuvat. Koska aineistona kĂ€ytettiin aitoja poliittisia tekstejĂ€ valituilta tutkimuskohteilta, pystyttiin helposti tulkitsemaan niiden rakenteita ja retoristen keinojen kĂ€yttöÀ, jotka antoivat kvalitatiivisen otannan poliittisesta viestinnĂ€stĂ€ Suomessa. Tutkimuksen tuloksina oli muuan muassa se, ettĂ€ jokaiselle aineistolle oli tyypillistĂ€ houkutteleva ja aiheen esille tuova otsikko, jonka myötĂ€ itse analysoitava aineisto paljasti enemmĂ€n jokaisen tekstin omista tavoitteista. Tuloksista kĂ€vi ilmi, ettĂ€ retorisia keinoja oli heikommin, kun kyseessĂ€ oli informatiivinen aineisto, kun taas ne aineistot, jotka olivat mielipidekirjoituksia, sisĂ€lsivĂ€t nĂ€mĂ€ aineistot enemmĂ€n retorisia keinoja ja kielikuvia. Yhteenvetona voi sanoa, ettĂ€ tĂ€mĂ€ kyseinen tutkimus keskittyi siihen, miten politiikka, ja poliittiset hahmot, hyödyntĂ€vĂ€t retorisia keinoja ja minkĂ€laisia strategioita poliitikot kĂ€yttĂ€vĂ€t, pystyĂ€kseen vaikuttamaan lukijoihinsa ja kuulijoihinsa haluamallaan tavalla. Tutkimus osoittaa sen, mitkĂ€ retoriset keinot olivat eniten kĂ€ytössĂ€ kyseisillĂ€ tutkimuskohteilla. TĂ€mĂ€n tutkimuksen avulla pystyy arvioimaan miten kyseiset poliitikot kĂ€yttĂ€vĂ€t retorisia keinoja puheviestinnĂ€ssĂ€ sekĂ€ teksteissÀÀn. TĂ€stĂ€ on mahdollisesti hyötyĂ€ tulevia tutkimuksia varten kyseisillĂ€ aihealueilla, kuten retoriikan, politiikan tutkimuksen sekĂ€ puheviestinnĂ€n saralla

    Vuonna 2013 hyvÀksytyt teologian opinnÀytetyöt

    Get PDF

    LÀrares uppfattningar om krisberedskap : PÄ vilket sÀtt ger skolan eleverna de fÀrdigheter som behövs för att klara en kris?

    Get PDF
    Begreppet kris har inte en utan flera definitioner, men den gemensamma nĂ€mnaren för alla kriser Ă€r att de utgĂ„r frĂ„n en specifik hĂ€ndelse som oftast innefattar ett tidsförlopp och en mĂ€ngd mĂ€nskliga handlingar, beteenden och reaktioner pĂ„ sjĂ€lva hĂ€ndelsen (Persson, Alvinius & Linehagen, 2022). SĂ€kerheten inom bildningsvĂ€sendet har de senaste Ă„ren kommit i fokus. Att stĂ€rka krisberedskapen pĂ„ skolorna genom att öka medvetenheten hos skolpersonalen, gĂ€llande de riskfaktorer och möjliga krissituationer som kan hota sĂ€kerhet och trygghet i skolmiljön, har blivit allt vanligare. Enligt Grunderna för lĂ€roplanen för den grundlĂ€ggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2014) ska eleverna garanteras trygghet, sĂ€kerhet och vĂ€lbefinnande under sin skolgĂ„ng. Utbildningsstyrelsen (2014) tar ocksĂ„ upp flera exempel pĂ„ akuta kriser sĂ„ som brand i skolan, en elevs eller personals dödsfall, trafikolycka, vĂ„ld eller hot mot skolan och grov mobbning. Syftet med vĂ„r avhandling Ă€r att se hur skolan kan ge rĂ€tt “nycklar” till dagens elever för att de ska klara av att hantera olika former av kriser idag, alltsĂ„ pĂ„ vilket sĂ€tt ger skolan eleverna de fĂ€rdigheter som behövs för att klara av en kris. UtgĂ„ende frĂ„n vĂ„rt syfte har följande forskningsfrĂ„gor utformats: 1. Hur uppfattar lĂ€rare och rektorer att man involverar eleverna i krisberedskap pĂ„ skolan idag? 2. Vilka fĂ€rdigheter uppfattar lĂ€rare och rektorer att eleverna borde ha vid en kris? 3. PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar lĂ€rare och rektorer att man kunde göra inom skolan idag för att regelbundet trĂ€na eleverna i fĂ€rdigheter som kan komma till nytta vid kris? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats dĂ€r vi anvĂ€nder oss av intervju som metod för att pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt undersöka fenomenet skolans krisberedskap och elevernas delaktighet. Intervjuerna riktades till Ă„tta lĂ€rare och rektorer som jobbar i grundskolan Ă„rskurs 0-6. Data analyserades, sorterades och resultaten har framstĂ€llts enligt de kategorier som kunnat urskiljas i analysen av materialet och presenteras temacentrerat och med direkta citat. Resultatet visar att lĂ€rare och rektorer involverar eleverna genom att diskutera med dem och att krisberedskap specifikt kommer fram i olika skolĂ€mnen och övningar, men att det Ă€r mycket upp till den enskilde lĂ€raren hur och om det tas upp. Det finns en önskan om mera tid för krisberedskapsövningar och att det borde komma mera direktiv frĂ„n ledningen om hur man ska öva och involvera eleverna. Att eleverna har en förmĂ„ga att lyssna, samarbeta och hantera kĂ€nslor i med- och motgĂ„ngar, samt att de övar problemlösningsförmĂ„ga framkommer som förebyggande och bra fĂ€rdigheter inför livet och kriser. Det skiljer sig lite mellan stadsskolor och skĂ€rgĂ„rdsskolor i hur mycket tid lĂ€rarna upplever att de har för att öva krisberedskap, samt hur eleverna förbereds i skolan inför kris. I skĂ€rgĂ„rdsskolorna kĂ€nner de att de har tid för krisberedskap och dĂ€r fokuserar de mera pĂ„ Första hjĂ€lp och sjövett, vilket kan anses naturligt i den miljön. Gemensamt för alla Ă„tta intervjuade lĂ€rare Ă€r att eleverna ska förberedas för livet och veta hur man handskas med brand, elavbrott och kunna livsuppehĂ„llande förfarande, alltsĂ„ fĂ„ öva sig pĂ„ fĂ€rdigheter som Ă€r till nytta i kris och förgyller livet i fred

    Responsible management i en allmÀnnyttig organisation i svenska Finland : Sju upplevelser av hur responsible management kommer till och praktiseras inom ledningsgruppen i Samfundet FolkhÀlsan i svenska Finland r.f.

    Get PDF
    Samfundet FolkhĂ€lsan i svenska Finland r.f. Ă€r en allmĂ€nnyttig organisation som i över 100 Ă„r har verkat för att frĂ€mja folkhĂ€lsan i Finland. Med cirka 1350 anstĂ€llda och 19 000 medlemmar erbjuder organisationen evenemang, skolningar och vĂ€lfĂ€rdsservice för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar. Även om FolkhĂ€lsans verksamhet under Ă„ren har utvecklats för att möta samhĂ€llets behov har dess vĂ€rderingar och Ă€ndamĂ„lsparagraf förblivit desamma sedan organisationen grundades 1921. Syftet med avhandlingen Ă€r att genom intervjuer med ledningen för FolkhĂ€lsan, fördjupa kunskapen om hur responsible management fungerar som redskap för denna organisation att förverkliga ansvarsfull styrning av organisationen, etik och ansvar samt sociala och miljömĂ€ssiga mĂ„l. Centralt i avhandlingen Ă€r Ă€ven de möjligheter och problem som kan uppstĂ„ hos ledningsgruppen i denna typ av organisation. Dessutom diskuteras organisationens betydelse i svenska Finland och hur ledningsgruppen upplever ansvaret att förvalta och utveckla det arv som funnits sedan organisationen grundades. Avhandlingen har tre centrala frĂ„gestĂ€llningar och för att svara pĂ„ dessa har semistrukturerade intervjuer gjorts med 7 personer ur Samfundets ledningsgrupp. Analysen Ă€r induktivt tematisk och utgĂ„r till största del frĂ„n dessa personers upplevelser av responsible management inom Samfundet FolkhĂ€lsan. Jag konstaterar att responsible management har en tydlig plats inom ledningsgruppen och att det visar sig i praktiken bland annat genom organisationens beslutsprocesser och det framtidsfokus som finns pĂ„ ett bĂ€ttre, hĂ€lsosammare samhĂ€lle bĂ„de inom en kortsiktig och lĂ„ngsiktig framtid. Detta Ă€ven om informanterna ofta var obekanta med termen responsible management nĂ€r intervjuerna genomfördes. Vidare visar detta ocksĂ„ att responsible management Ă€r en typ av "managerande" som inom FolkhĂ€lsan hĂ€nder automatiskt och inte Ă€r nĂ„got som implementerats av ledningen. Unikheten med att verka bĂ„de ideellt samt bedriva verksamhet pĂ„ marknaden kommer med bĂ„de problem och möjligheter som Samfundets ledningsgrupp mĂ„ste ta stĂ€llning till. Samtidigt styrs hela verksamheten av föreningens syfte och Ă€ndamĂ„lsparagraf. En frĂ„ga som ocksĂ„ uppkommer Ă€r FolkhĂ€lsans ansvar mot omgivningen och speciellt Svenskfinlands syn och förvĂ€ntningar pĂ„ organisationen och hur detta pĂ„verkar ledningsgruppens agerande

    En studie av östnylÀnningars uppfattningar om och perception av östnylÀndska dialekter

    Get PDF
    I denna avhandling studeras östnylĂ€nningars uppfattningar om och perception av östnylĂ€ndska dialekter. Studiens fokus Ă€r att undersöka förhĂ„llandet mellan uppfattningarna och den faktiska perceptionen. SĂ„ledes faller avhandlingen inom ramen för folkdialektologin. Syftet med avhandlingen Ă€r att fĂ„ en inblick i hur flera nĂ€rliggande dialekter/varieteter, med delvis gemensamma dialektdrag och som talas pĂ„ ett och samma geografiskt avgrĂ€nsade omrĂ„de, uppfattas av talarna sjĂ€lva. En huvudfrĂ„gestĂ€llning i avhandlingen Ă€r huruvida informanterna anser att de kan urskilja de östnylĂ€ndska dialekterna frĂ„n varandra samt huruvida de faktiskt kan urskilja dem. Materialet bestĂ„r av en webbenkĂ€t inklusive ett perceptionstest. I den första delen av enkĂ€ten fick informanterna ange sina bakgrundsuppgifter och svara pĂ„ frĂ„gor om dialektanvĂ€ndning, dialektdrag och uppfattningar/attityder kring dialekt. I den andra delen av enkĂ€ten fick informanterna lyssna pĂ„ tio olika talprov, varav sju talprov representerade talare frĂ„n olika orter i Östra Nyland. I perceptionstestet skulle informanterna placera talaren geografiskt och ange pĂ„ en skala frĂ„n 1 till 100 hur lika talarens sĂ€tt att tala Ă€r informantens eget sĂ€tt att tala. I studien deltog totalt 63 informanter, varav nĂ€stan alla kommer frĂ„n nĂ„gon ort i Östra Nyland. Resultaten visar att informanterna anser att östnylĂ€ndska dialekter Ă€r lika men skilda dialekter. De flesta informanter namnger sin dialekt med lokalt kopplade namn, sĂ„ som ”Andersbydialekt”, och de flesta informanterna i studien menar att de kan urskilja de östnylĂ€ndska dialekterna frĂ„n andra dialekter utanför Östra Nyland. I perceptionstestet var andelen rĂ€tta svar för de östnylĂ€ndska dialekterna 29 %, vilket Ă€r i linje med tidigare forskning. Över hĂ€lften av informanterna lyckades Ă€ndĂ„ kĂ€nna igen den egna dialekten, vilket visar att de kĂ€nner till den bĂ€st. Informanterna i studien hade samtidigt lĂ€tt för att beskriva de östnylĂ€ndska dialekterna, vilket tyder pĂ„ att de Ă„tminstone i viss mĂ„n kĂ€nner till dialekterna som talas dĂ€r

    NÀr förtroendet för kommundirektören sÀtts pÄ prov : En kartlÀggande studie om förekomsten av misstroendeprocesser mot kommundirektörer i Finland Ären 2004-2021

    Get PDF
    Avhandlingen har granskat 63 misstroendeprocesser mot kommundirektörer pĂ„ fastlandet under tidsperioden 2004 till 2021. Syftet var att kartlĂ€gga förekomsten av misstroendeprocesser mot kommundirektörer. Avhandlingens primĂ€ra mĂ„l var att fylla den kunskapslucka som existerar inom den tidigare forskningen. Tidigare studier har inte beaktat direktörens kön eller de fall dĂ„ kommundirektören avgĂ„tt sjĂ€lvmant. Det sekundĂ€ra mĂ„let var att bidra med ny forskning, dĂ„ det i en relativt liten grad finns forskning i Ă€mnet. Avhandlingens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: Var, nĂ€r och hur uppstĂ„r misstroendeprocesser mot kommundirektörer? GĂ„r det att urskilja en viss typ av kommun dĂ€r misstroendeprocesser Ă€r mer vanliga Ă€n i kommuner i allmĂ€nhet? PĂ„verkar kommundirektörens kön misstroendeprocesserna? Samt finns det en viss typ av orsak förtroendevalda hĂ€nvisat till dĂ„ kommundirektörens förtroende prövas? Direktören Ă€r kommunens högsta tjĂ€nsteman som Ă€r understĂ€lld det politiska ledarskapet. Kommundirektören har en stark och central roll i kommunens politisk-administrativa system. Ifall förtroendet för kommundirektören förloras, kan misstroendeprocessen inledas pĂ„ flera olika sĂ€tt. Kommunstyrelsen eller minst en fjĂ€rdedel av fullmĂ€ktigeledamöterna kan inlĂ€mna ett initiativ om misstroende mot direktören enligt 43 § i kommunallagen. Även medborgar- eller fullmĂ€ktigeinitiativ kan pĂ„börja en misstroendeprocess. Misstroende mot kommundirektören förekommer inte enbart dĂ„ en lagstadgad process pĂ„börjas, utan det Ă€r frĂ„gan om ett mer omfattande fenomen. Direktören kan Ă€ven avgĂ„ i samförstĂ„nd med kommunen före en misstroendeprocess inleds. I samband med kommunallagens revidering 2015, blev det lagstadgat att ingĂ„ ett avtal mellan direktören och kommunen. Syftet med direktörsavtalet Ă€r bland annat att klargöra arbetsfördelningen mellan den politiska och professionella ledningen samt att förebygga konflikter. Trots detta har misstroendeprocesserna ökat under studiens tidsperiod. Avhandlingen talar för att misstroendeprocesser mot kommundirektörer har blivit allt vanligare under studiens tidsperiod. Den typiska kommundirektören Ă€r en man, men andelen kvinnliga direktörer har ökat under studiens tidsperiod. Kommundirektören som stĂ„r i ett tjĂ€nsteförhĂ„llande med en kommun med 10 001 – 20 000 invĂ„nare möter oftare pĂ„ en misstroendeprocess jĂ€mfört med direktörerna i de andra kommunstorlekarna. Initiativtagaren Ă€r vanligtvis minst en fjĂ€rdedel av fullmĂ€ktigeledamöterna och direktören slutar vanligtvis i sin tjĂ€nst i samband med en misstroendeprocess. Studien tyder pĂ„ att den kvinnliga kommundirektören avskedas i snitt oftare Ă€n den manliga direktören. Under de senaste Ă„ren har kommundirektören allt oftare avgĂ„tt i samförstĂ„nd med kommunen före en lagstadgad process pĂ„börjats och dĂ€rmed har Ă€ven de tillfĂ€lliga utskottens förekomst minskat

    FinlÀndarnas hemliga liv

    Get PDF
    Recension av: Vatka, Miia. Suomalaisten salatut elÀmÀt. PÀivÀkirjojen ominaispiirteiden tarkastelu. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2005, 292 s
    • 

    corecore