232 research outputs found

    Styrelsens roll och uppgifter i det lantbrukskooperativa företaget

    Get PDF
    As the modern firm has continued to grow and its owner base has widened, the owners' opportunities to exert influence has diminished. While the board of directors is a strategic resource available to management it is also the owners' primary tool for exercising control. To a large extent research on the role of the board of directors has focused on the relationship between various characteristics of the board and the firm's financial result. Research literature within the field of corporate governance has established three primary roles for the board of directors; setting strategy, controlling management and being a resource available to management. The vast majority of research within the field is primarily based on investor owned firms. This study focuses on the cooperative firm. The board of directors in cooperative firms is somewhat uncharted territory, yet there are reasons for asking how, if at all, a firm's cooperative basis might influence the roles and tasks of the board of directors. In a cooperative context, questions such as; "To what extent is the job of the board of directors affected by not profit maximising operations?" and "How does a board handle the fact that the owners themselves are also suppliers and customers?" are acutely relevant yet relatively unexplored. The overall aim of this licentiate thesis is to further the knowledge and understanding of the composition, roles and functions of the board of directors in a producer cooperative firm. The purpose is pursued by posing questions concerning the board of directors and its roles and functions as described in the general corporate governance literature, while considering the board in a cooperative firm model. The frame of reference rests on previous research and relevant models concerning the roles and functions of the board of directors. Empirically, the thesis builds on a case study of a large Swedish producer cooperative firm, Lantmännen. Findings show that the board of directors in a cooperative firm may differ from those of investor owned firms on several important points: When there are many owners of a firm, the owners are often considered weak, even to the extent that we begin to speak of "the ownerless firm". The producer cooperative firm Lantmännen uses an ownership model where every member has one vote, which potentially could lead to weak owners. The members have, by their numerous points of contact with the firm and other owners, created a number of compensatory mechanisms that increase their power. Thus, Lantmännen's members are powerful. The owners interact with the firm as customers, suppliers and elected representatives on various levels in the firm. Moreover, there is a well structured member organisation that facilitates the organisation of members. Regarding the composition of the board of directors, it is evident that member representation is very strong. The firm has no external members on the board, and the composition clearly reflects the various interests of the owners. The competence of the board of directors is particularly strong in matters related to the members' exchanges with the firm as suppliers or customers. In spite of the fact that the firm has significant operations abroad, Lantmännen has refrained from bringing in more external competence on the board to develop its international profile. In regard to the roles and functions of the board, the case shows a particularly advanced control function. Lantmännen can be said to constitute an anomaly in the agency theory perspective, in that it does not actively employ managerial incentive programmes but rather relies on monitoring and control of the CEO. The board of directors has good knowledge of what goes on at all levels of the firm, thanks to its presence on the divisional boards of directors. At the same time, however, there is evidence that the development of the strategic role of the board of directors has been held back for the benefit of a stronger control function. As this study includes only a single firm, we should be cautious in drawing any general conclusions about the cooperative business model with regard to the roles and functions of the board of directors. However, the findings in this study clearly indicate that the boards of directors in a producer cooperative firm may develop their roles and function and have different priorities than those suggested in the traditional corporate governance literature. Only additional studies of other producer cooperative firms can establish the transferability of the results of this study to other cooperative contexts, but this study raises issues that can contribute to our understanding of both boards of directors and cooperative firms

    En utvärdering av SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare

    Get PDF
    Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie. Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance? Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv. Det kommer även dras slutsatser kring vilka delar av programmet som är enligt litteruren korrekt utformade och vilka som kan behöva revideras. Avgränsningar: Undersökningen avgränsas till ledande befattningshavare som omfattas av SEB:s incitamentsprogram. Metod: En undersökning av SEB:s ersättningsprogram har gjorts och sedan undersökts mot relevanta teorier. Teorierna som tas upp i arbetet är agentteorin och två-faktor teorin. Utöver teorierna förekommer det även i teoriavsnittet forskningsresultat som gjorts vid tidigare studier inom ämnet. Med hjälp av undersökningsvariabler har programet på ett överskådligt sätt analyserats vilket mynnat ut i en slutsats. Slutsats: Utifrån analysen kan konstateras att SEB har ett incitamentsprogram som på många sätt relaterar till litteraturen i corporate governance. Däremot finns det ingen entydig uppfattning om hur det perfekta incitamentprogrammet ska se ut. En del forskning visar att incitamentsprogram över huvudtaget inte gör någon nytta, utan kan till och med vara till skada om det är dåligt utformat. Frågan är således om SEB bör ha något incitamentsprogram överhuvudtaget? Det som talar emot är att det finns forskning som visar att det finns ett negatvivt samband mellan incitamentsprogram och prestation samt att det finns bevis för att incitamentsprogram kan tränga undan programdeltagarens inre motivation. Det som talar för SEB:s program är att det harmoniserar ägarnas och företagsledarnas intressen och att det skapar långsiktigt intresse hos dess programdeltagare.Background: Variable compensation and so-called bonuses have been much debated in Sweden since the financial crisis of 2008 and the oppinion whether they are positive or not for the owners differ. Bonuses have become more and more common in Sweden in recent years, while manager salaries growing at a faster rate than the average recipients. It is a lot of research done in the area, but many show different results and come to different conclusions. The problem is that it is difficult to compare between each other bonuses. Moreover, there is a problem of methodology because there are many other factors besides the bonus system that determenates the business success that can be hard to ignore in a study. Problem: The issue concerning if an incentive program may perform its function can be found in the literature of corporate governance and therefore the research question: How does SEB's incentive program for senior executives relate to the literature in corporate governance? Aim: The purpose of this study is to in a comparison with the literature and formulation of SEB’s incentive analyze the differences between the two and consider what they might mean from an efficiency perspective. The study will also draw conclusions regarding which parts of the program that is accordning to the litteruren properly designed and which may need revision. Limitations: The study is delimited to senior executives covered by the SEB's incentive program. Method: A survey of SEB's compensation program has been done and tested against relevant theories. The theories mentioned in the work are the agent theory and the two-factor theory. In addition to the theories, previous studies done in the subject is also presented in the chapter. With the help of survey variables the program has been analyzed which resulted in a conclusion. Conclusion: SEB has an incentive program relate to the literature in corporate governance. However, there is no clear idea of how the perfect incentive program should look like. Some research shows that incentive programs in general do not do any good, but may even be detrimental if it is poorly designed. The question is therefore if SEB should have an incentive program at all? The factor against a program is that there are researches that indicate that there is a negatvivt link between incentive compensation and performance. There is also evidence that incentive programs may crowd out the program participant's intrinsic motivation. Benefits for the SEB program is that it harmonizes the owners and the business leaders' interests and creates long-term interests of its program participants

    Principal-Agent eller Principal-Steward?

    Get PDF
    Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett agent- och stewardshipteoretiskt perspektiv belysa och analysera styrelsers relation till verkställande direktörer i företag där VD:n inte erhåller rörlig ersättning. Metod: Vid genomförandet av studien har en kvalitativ datainsamlingsmetod används. Tre fall har studerats för att belysa och analysera forskningsområdet samt leda fram till en slutsats. Semistrukturerade intervjuer har använts som primär informationskälla. Teoretisk referensram: För att besvara forskningsfrågan har en referensram utvecklats utifrån steward- och agentteorin. Empiri: Studiens empiri består av information erhållen från studiens tre fall, där styrelsens relation till VD:n undersöktes utifrån sex variabler. De tre fallen som studerades fanns inom företagen LKAB, Green Cargo och Folksam Sak. Slutsats: Studiens resultat visade att inte i något av de tre fall som studien undersökte kan relationen enbart beskrivas som en principal-stewardrelation eller som en principal-agentrelation. Vidare kan styrelsers relation till verkställande direktörer i företag som inte använder sig av rörlig ersättning bäst beskrivas som en kombination av de båda relationstyperna

    Vad styr anställdas ansträngningsnivå?- En kvantitativ undersökning inom den akademiska världen

    Get PDF
    Syfte: Undersöka lönens påverkan på agentens ansträngning beroende på agentens position i karriären. Hypoteser: 1: Det finns en negativ korrelation mellan lön och ansträngning. 2: Det finns en negativ korrelation mellan position i karriären och ansträngning. Metod: Studien har antagit en tvärsnittlig forskningsdesign genom en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning som bestod av 8 frågor och mätte relationen mellan lön, ansträngning och position i karriären samt hur respondenterna prioriterar vissa aspekter i sina liv. Resultatet analyserades genom korrelationstest och korstabeller. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsen lägger ett kritiskt perspektiv på principal-agentteorin genom att ta hänsyn till andra aspekter än lön och ansträngning. Teori som tas upp behandlar kontrollfokus, jobbtillfredsställelse, inre och yttre motivation, förväntan, personliga aspekter samt framtida och föregående utdelning. Empiriskt område: Det empiriska området som valts till undersökningen är den akademiska världen. Urvalet har begränsats till doktorander, lektorer, docenter och professorer på två av Lunds universitets fakulteter. Valet av den akademiska världen grundades utifrån dess höga ansträngningsnivå i sitt arbete, samt att det finns tydliga karriärssteg i form av hierarkiska titlar. Slutsats: Uppsatsens båda hypoteser visar på en negativ korrelation, varav hypotes 1 är signifikant och hypotes 2 delvis är signifikant. Agenten styrs av både inre och yttre motivation vilket gör att crowding out uppstår som bidrar till att det skapas en negativ korrelation mellan lön och ansträngning. Uppsatsens andra hypotes, som består av tre dimensioner, kan accepteras utifrån ett tidsperspektiv. Således visar det på att det framförallt är agentens position i karriären ur ett tidsperspektiv, som styr agentens ansträngningsnivå.Purpose: Investigate the wage’s impact on the agent’s effort depending on the agent’s position in the career. Hypotheses: 1: There exists a negative correlation between wage and effort. 2: There exists a negative correlation between position in the career and effort. Methodology: The study used a cross-sectional research design in the form of a deductive approach. The data has been sampled through a survey. The questionnaire had 8 questions and measured the relation between wage, effort and position in the career, and how the respondents prioritise certain aspects in their lives. The result was examined by correlation tests and contingency tables. Theoretical perspectives: The essay has a critical perspective of Agency Theory, by not only looking at wage and effort, but by looking at other aspects as well. Other theories discuss locus of control, work satisfaction, intrinsic and extrinsic motivation, expectancy, aspects of one’s personality and forward and backward attribution. Empirical foundation: The empirical area we chose to examine is the academic world. The sample includes PhD students, lecturers, docents and professors from two faculties at Lund University. The academic world was chosen because of its high effort level at work, and its distinct career steps in the form of hierarchical titles. Conclusions: Both of the essay’s hypotheses shows a negative correlation: the first hypothesis being significant and the second hypothesis only partly significant. The agent is guided by both intrinsic and extrinsic motivation which creates a crowding out effect that contributes to create the negative correlation between wage and effort. The essay’s second hypothesis consists of three dimensions, where the hypothesis only can be accepted from a time perspective. Consequently this result shows that the agent’s position in the career, from a time perspective, influences the agent’s effort level

    How does the auditor's role in the corporal governance process changed since The Swedish code for corporal governance and The Revised code 2008 were introduced?

    Get PDF
    Det nya årtusendet inleddes med två av världens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrägerier inom bolagsjättarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bättre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de båda bolagen. Konsekvenserna av det inträffade blev globala och allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick världen att agera. Först ut var USA som tillsatte hårdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska länder valde istället att utveckla koder för bolagsstyrning. Den svenska regeringen tillsatte år 2002 en så kallad Förtroendekommission med uppgift att granska företeelser som riskerar skada förtroendet inom det svenska näringslivet. Förtroendekommissionen tillsatte i sin tur Kodgruppen som år 2004 utarbetade förslaget Svensk kod för bolagsstyrning, kallad Koden, vilken infördes i dåvarande Stockholmsbörsens noteringskrav år 2005. Syftet med Koden är att förstärka förtroendet för svenska börsbolag genom att utveckla bolagsstyrningen i en positiv riktning. Efter tre års tillämpning genomfördes en revidering av Koden med syftet att ta bort olägenheter och svagheter. Den reviderade koden trädde i kraft i juni 2008. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen ändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning och Reviderad kod 2008. Resultatet av studien riktar sig till den intresserade allmänheten som i och med sitt ökade aktiesparande bör vara intresserade av hur kontrollorganets, det vill säga revisorns, roll förändrats efter Kodens införande. Ett underliggande syfte är att inspirera till fortsatt forskning inom området vilket gör att resultatet även riktar sig till studenter som läser förslagsvis företagsekonomi på universitetsnivå. Uppsatsens huvudfrågeställning är följande: Hur har revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen ändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning och har denna roll ändrats ytterligare i och med införandet av Reviderad kod 2008? För att göra arbetet mer hanterbart togs även följande fyra underliggande forskningsfrågor fram: Varför infördes en svensk kod för bolagsstyrning? Hur såg revisorers roll ut i bolagsstyrningsprocessen innan Koden infördes? Hur har revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen ändrats efter införandet av Koden? Hur har revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen ändrats efter införandet av Reviderad kod 2008? Det empiriska materialet baseras på en litteraturgenomgång samt fallstudier där två revisorer och en konsult med revisorserfarenhet intervjuats. Slutsatsen av studien är att införandet av Svensk kod för bolagsstyrning och revideringen av denna inneburit att revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen breddats. Detta i och med att det numera ställs högre krav på deras kunskap och kompetens inom området samt att de ska kunna hjälpa företag implementera Koden

    Agent eller steward inom ideella organisationer?

    Get PDF

    Intern styrning och kontroll utifrån COSO:s ramverk, en fallstudie av ett växande läkemedelsföretag

    Get PDF

    Från mig till oss - Implikationer av en övergång från principal-agentteori till stewardshipteori

    Get PDF
    Uppsatsens studieobjekt är den organisationsförändring som genomförts inom SEB Pension & Försäkring. Syftet blir därigenom att ämna undersöka vilka implikationer övergången från provisionslön till fast lön medfört, med särskilt fokus på motivation och incitament. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av principal-agentteorin och stewardshipteorin, som är två teorier som gör anspråk på att förklara samma fenomen men gör det på diametralt motsatta sätt. Dessa teorier kompletteras med teorier om motivation. Arbetet på avdelningarna präglades innan förändringen av att säljare arbetade självständigt mot provisionslön utan nära kontakt med varken chef eller medarbetare. Efter förändringen kommer motivationen från andra källor än ekonomisk ersättning och större tonvikt läggs vid samarbete och kundnöjdhet.The object of study is the organizational changes implemented at SEB Pension & Insurance. Before the change the sales representatives were rewarded with a commissions-based salary and worked independently without close contact with neither the manager nor their co-workers. After the transformation, the sources of motivation had changed and the importance of collaboration and customer satisfaction was emphasised. The study's theoretical basis consists of principal-agent theory and stewardship theory, the two theories claim to explain the same phenomenon but do so in diametrically opposite ways. These theories are supplemented with theories about motivation

    Optionsprogram till företagsledningen - Hur reagerar aktiemarknaden?

    Get PDF
    Syftet med uppsatsen är att undersöka aktiemarknadens reaktion vid tillkännagivandet av optionsprogram till företagsledningen i företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om aktiemarknadens reaktion skiljer sig åt mellan olika tidsperioder, branscher, företag noterade på A- respektive Olistan samt mellan optionsprogram där olika typer av optioner används. I undersökningen används en eventstudie, där förväntad avkastning beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Undersökningens event definieras som den första pressreleasen angående införandet av ett optionsprogram. En hypotes ställs upp och testas med ett signifikanstest för att undersöka om resultatet är statistiskt signifikant. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av effektiva marknadshypotesen, principal-agentteorin samt signalhypotesen. Undersökningen baseras på 38 pressreleaser angående optionsprogram till företagsledningen i företag noterade på Stockholmsbörsens A- eller O-lista, under tidsperioden 1996-01-01 till 2005-04-30. Vår undersökning visar att aktiemarknaden reagerar negativt vid tillkännagivande om optionsprogram till företagsledningen. Såväl tidsperiod, branschtillhörighet, notering på Stockholmsbörsens A- ellerO-lista samt typ av option i optionsprogrammet har visat sig påverka aktiemarknadens reaktion

    ‚ÄĚSvenska direkt√∂rers ers√§ttning f√∂ljer inte deras prestation‚ÄĚ

    Get PDF
    Uppsatsens titel: ‚ÄĚSvenska direkt√∂rers ers√§ttning f√∂ljer inte deras prestation‚ÄĚ Seminariedatum: 2014-06-05 √Ąmne/kurs: FEKH 89, Examensarbete i finansiering p√• kandidatniv√•, 15 HP. F√∂rfattare: Hampus Forsberg, Gustav Hall och Adam Janson Handledare: Johan Derg√•rd Nyckelord: Agentteori, Managerialism, Kronism, direkt√∂rsers√§ttning, horisont-problemet Syfte: V√•rt syfte √§r att unders√∂ka om ers√§ttningen till verkst√§llande direkt√∂rer √§r korrelerad med bolagens ekonomiska prestation under √•ren 2007 ‚Äď 2012. V√•r analys √§r ett bidrag till b√•de den nationella och internationella ‚ÄĚCorporate Governance‚ÄĚ- litteraturen. Metod: V√•r analys grundar sig p√• en studie av b√∂rsnoterade f√∂retag p√• NASDAQ OMX Large Cap Stockholm. F√∂rfattarna har valt att anv√§nda en kvantitativ metod d√§r f√∂rfattarna analyserar de inb√∂rdes relationerna i v√•r insamlade paneldata med hj√§lp av en multipel regressionsmodell och en j√§mf√∂rande analys. Utg√•ngspunkten √§r tidigare forskningsresultat och teorier fr√•n vilka f√∂rfattarna h√§rlett resonemanget som lett fram till v√•r analys. Teoretiska perspektiv: V√•r teoretiska hemvist √§r agentteori, managerialism, kronism och teorier kring ett m√∂jligt horisontproblem bland yngre och √§ldre direkt√∂rer. Empiri: Studien omfattar 40 bolag noterade p√• Nasdaq OMX Stockholm Large Cap-b√∂rsen mellan √•ren 2007-2012, totalt 240 observationer. Data √§r i f√∂rsta hand inh√§mtad fr√•n bolagens √•rsredovisningar och Retriever. Slutsatser: F√∂rfattarna finner inget st√∂d f√∂r att svenska direkt√∂rsl√∂ner √§r korrelerade med f√∂retagets finansiella prestation. Den st√∂rsta faktorn n√§r det g√§ller direkt√∂rens ers√§ttning √§r f√∂retagets storlek m√§tt i b√∂rsv√§rde.Title: ‚ÄúSwedish CEO compensation is not tied to their performance‚ÄĚ Seminar date: 2014-06-05 Course: FEKH 89, Examensarbete i finansiering p√• kandidatniv√•, 15 HP. Authors: Hampus Forsberg, Gustav Hall och Adam Janson Advisor: Johan Derg√•rd Keywords: Agent Theory, Managerialism, Cronism, CEO-compensation, Horizon problem. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether the compensation paid to CEO‚Äôs of Swedish Large Cap corporations is correlated with performance measures for the years 2007 ‚Äď 2012. Through this analysis we aim to contribute to national and international corporate governance research in the area. Methodology: Our analysis is based on a study of public corporations listed on NASDAQ OMX Stockholm‚Äôs Large Cap list. In the study the authors use a quantitative method formed from a deductive approach, that is, it is based on earlier scientific research and theories. We analyse the relations between our panel data with the help of a multiple regression model and a comparative analysis. Theoretical perspectives: The authors mainly base their theoretical research on literature from theories based on Agent theory, Managerialism, Cronism and theories regarding a possible horizon problem for young and old CEO‚Äôs. Empirical foundation: The study comprises 40 corporations noted on the stock exchange of Nasdaq OMX Stockholm Large Cap between the years 2007 ‚Äď 2012. A total of 240 observations were made. The data is mainly gathered from the corporate‚Äôs financial statements and from the database Retriever Business. Conclusions: We find no evidence that Swedish CEO compensation is based on performance measures. The single largest determinant of CEO compensation appears to be the absolute firm value of the company
    • ‚Ķ
    corecore