61 research outputs found

    Behandlingsutfall och patientupplevelse av datorplanerad implantat installation och direktbelastning med en prefabricerad brokonstruktion : efter 5 år

    Get PDF
    Aim: The aim of this study was to evaluate changes around immediately loaded implants inserted in edentate jaws with computer guided treatment planning and flapless surgery with conventional implant treatment, from 1 year to 5 years of function. The evaluation focused on marginal bone changes, soft tissue conditions and patients subjective experience of the implant treatment. Methods: Twelve edentulous patients (8 maxillae, 4 mandibles) were treated with 68 implants and were clinically examined. Patient subjective experience evaluation was performed with a questionnaire. Soft tissue conditions and radiographic marginal bone changes were analyzed after ‚Č•1 year and ‚Č•5 years of functional loading. Results: The mean probing depth was 3 mm. Bleeding on probing was recorded as a mean of 58%. Plaque Index showed a mean of 55%. The mean Implant Stability Quotient was 66 (SD = 7,11, range 63,1 - 71,8). The mean marginal bone level of measured implant sites evaluated on intraoral radiographs after five years was -0,67mm (SD: 0,55). Calculation of the mean marginal bone loss resulted in a mean of -0,055 mm/year. One patient was diagnosed with peri-implantitis. Conclusions: Immediately loaded implants inserted in edentate jaws with computer guided treatment planning and flapless surgery show equal results as implant placement with conventional smethods. Furthermore long-term follow up studies are needed of this surgical technique with immediate loaded constructions. All patients were very positive with the treatment results.Syfte:M√•let med denna studie var att utv√§rdera f√∂r√§ndringar fr√•n ett √•r till fem √•r runt direktbelastade implantat som installerats i tandl√∂sa k√§kar med hj√§lp av datorassisterad planering och lamb√•fri kirurgi med implantat som installerats enligt konventionell metod. Unders√∂kningen fokuserade p√• marginala benf√∂r√§ndringar, mjukv√§vnadsf√∂r√§ndringar och patientens subjektiva upplevelse av implantat behandlingen. Metod: Tolv tandl√∂sa patienter (8 maxillor, 4 mandiblar) behandlade med totalt 68 implantat unders√∂ktes. Patienternas subjektiva upplevelser utv√§rderades med hj√§lp av en enk√§t unders√∂kning. Mjukv√§vnadsf√∂rh√•llanden och radiografiska marginala benf√∂r√§ndringar analyserades och j√§mf√∂rdes efter b√•de ‚Č•1 √•rs och ‚Č•5 √•rs belastning. Resultat: Medelv√§rdet av fickdjupsm√§tningen var 3 mm. BoP hade ett medelv√§rde p√• 58 %. PI visade ett medelv√§rde p√• 55 %. ISQ medelv√§rdet var 66 (SD = 7,11, range 63-72). Den marginala benniv√•n som uppm√§ttes radiografiskt kring implantaten efter 5 √•r visade en s√§nkt benniv√• med -0,67mm (SD = 0,55). Den marginala benresorptionen ber√§knades till ett medelv√§rde p√• 0,055mm/√•r. Endast en patient utvecklade peri-implantit. Konklusion: Direktbelastade implantat som installerats i tandl√∂sa k√§kar med hj√§lp av datorassisterad planering och lamb√•fri kirurgi uppvisade liknande resultat som implantat inopererade med den konventionella metoden. Det beh√∂vs ytterligare forskning i form av l√•ngtids uppf√∂ljningar av denna kirurgiska teknik med direkt belastade konstruktioner. Alla patienter var n√∂jda med implantat behandlingen

    Den fysiska vårdmiljöns påverkan på vårdpersonal och patienter på operationssalar och intensivvårdsavdelningar

    Get PDF
    The high technology environment for health care is highly resource consuming in terms of economic investment, operating costs and human contributions. Therefore providing effective and efficient health care is of great importance. This licentiate thesis discusses the role of ar-chitectural design and its successful contribution to improved patient outcomes and health care professionals’ working conditions (Hamilton and McCuskey Shepley, 2009). Although many health care high technologies are available today they often cause negative side effects putting constraints on patients and staff (Hamilton and McCuskey Shepley, 2009, Ulrich et al., 2004). Identified and recognized basic environmental elements of health care architecture must be considered in order to provide positive effects on patients and staff. This study examined a group of elements particularly recognized for the intensive care units and operating theatres that has impacts on patient recovery and staff well-being. These include light, air quality, noise, temperature and humidity, noise, daylight, orientation, nature, dis-tance, distraction and accessibility. For data collection a setup combination of qualitative and quantitative methods were applied. They consisted in literature reviews, reference group workshops, focus group seminars and conducted questionnaires. The study provides findings and an improved understanding of relevant environmental design issues related to intensive care units and operating theatres. The studied material substantiates arguments that are supported by evidence concerning impacts of environmental design on pa-tient recovery and staff performance, including patient’s experience, successful treatment out-comes and satisfaction with working conditions. The results from the study are considered valid for medical personnel and health care planning architects and designers

    Betydelsen av språk och kultur för omvårdnaden - ur ett patientperspektiv

    Get PDF
    Sverige är ett mångkulturellt land med ett högt antal immigarnter som anländer varje år. Detta medför att sjukvårdspersonal behöver ökade resurser i form av ökad kunskap gällande kultur och språk för att ge en god omvårdnad till immigranter som bli sjuka. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med olika kuturer uppfattar vårdmöten och hur omvårdnaden kan förbättras genom ökad kulturell medvetenhet. En systematisk litteraturstudie resulterade i tre huvudkategorier: Patienters upplevelse av vårdmötet, Patienters upplevelse av tolk samt Kulturell inverkan på vårdmötet. Resultatet består av data ifrån nio vetenskapliga artiklar. Dessa visar att patienterna kände rädsla för att inte få samma vård som patienter som delar samma språk och kultur som sjuksköterskan. Patienterna uppmärksammade att de kände av sjuksköterskans attityd till att vårda dem. Slutsatsen blev att en ökad kulturell medvetenheten ökade sjuksköterskans möjlighet till helhetssyn samt bidrog till att patienter upplevde en tillfredställande vårdkvalite

    "Strålbehandlingen är absolut ingenting att vara rädd för" : en kvalitativ studie i hur cancerpatienter upplever strålbehandlingen som behandlingsmetod

    Get PDF
    Syftet med vårt examensarbete var att redogöra hur cancerpatienten upplever strålbehandlingen som behandlingsmetod. Målet var att göra ett informationsblad till andra strålbehandlingspatienter om hur andra upplevt den. Denna studie är kvalitativ, där vi analyserat och vidare kategoriserat fem stycken intervjuer och tre frågeformulär. Frågorna besvarades via intervju, telefon eller med hjälp av en elektroniskt frågeformulär. Frågeställningen som använts var: Hur upplevde patienten strålbehandlingen? Har patienten fått tillräcklig information? Hur har patienten blivit bemött? Respondenterna valde som teoretiska utgångspunkter trygghet och information eftersom information är viktigt för att patienten skall känna trygghet och bli delaktig i sin vårdprocess. Vi valde som teoretisk bakgrund cancer och strålbehandling. Information söktes i litteratur, vetenskapliga forskningar och internet källor. Resultatet visade överlag att bemötandet var varmt och informationen tillräcklig på strålbehandlingen. Slutsatsen är att informanterna upplevde att de blev bra omhändertagna och att de fick svar på alla sina frågor.Opinnäytetyön tarkoituksena oli tutkia, kuinka syöpäpotilaat kokevat sädehoidon hoitomuotona. Tavoitteena oli luoda potilasesite tuleville potilaille, siitä miten muut potilaat ovat kokeneet sädehoidon. Tutkimus on kvalitatiivinen ja olemme analysoineet viisi haastattelua sekä kolme kyselylomaketta jakaen ne edelleen kategorioihin. Kysymyksiin vastattiin haastatteluissa, puhelimitse tai elektronista kysymyslomaketta käyttäen. Tutkimuskysymykset olivat seuraavat: Miten potilas koki sädehoidon? Onko potilas saanut tarpeeksi tietoa hoidosta? Miten potilas koki tulleensa vastaanotetuksi? Valitsimme teoreettiseksi lähtökohdaksi turvallisuuden tunteen ja informaation, koska tieto hoidoista on keskeinen tekijä potilaan turvallisuuden ja -osallisuuden tunteen varmistamisessa osana hoitokulkua. Teoreettisessa taustassa tarkastelemme syöpää ja sädehoitoa. Olemme käyttäneet lähteinä kirjallisuutta, aikaisempia tutkimuksia ja internetiä. Tulokset osoittavat, että vastaanotto sädehoidossa on koettu lämpimäksi ja tietoa tarjotaan riittävästi. Tuloksista voimme siis päätellä, että vastaanotto oli lämmin ja potilaan kysymyksiin vastattiin.The purpose of this thesis was to provide a view of the experiences of patients who have undergone radiotherapy as a method of treatment. The aim was to create an information leaflet to share the experiences of existing radiotherapy patients with new patients who are about to undergo radiotherapy. This was a qualitative study, in which we analyzed the experiences of patients using eight interviews and three questionnaires across different categories. The questions where answered face to face, through phone or using an electronic questionnaire. Our research questions were: How did the patient experience radiotherapy? Did the patient receive enough information? How was their experience during their admission for treatment? We chose safety and information as our theoretical frame, because information is important to ensure a patient can feel both safe and involved during their treatment process. As the theoretical background, we chose cancer and radiotherapy. We have been using literature, scientific research articles and websites as research sources. Results shows that the process for admission has been very thorough and informative, with patients receiving answers to all of their questions

    Kvinnors upplevelser av livmoderhalscancer. En litteraturstudie.

    Get PDF
    Bakgrund: Livmoderhalscancer är en vanlig sjukdom och att drabbas är en individuell upplevelse. Sjukvårdspersonalen har en viktig roll i att hjälpa kvinnorna att hantera upplevelsen. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudie där 10 artiklar inkluderats. Resultat: Tre huvudkategorier: Fysiska, psykiska och sociala upplevelser samt åtta underkategorier: kroppsliga förändringar, sexuell dysfunktion, oro över sexualitet, att drabbas av fatigue, förändrad syn på livet, förändrad kvinnlig identitet, betydelse av stöd från omgivningen och förändrade relationer identifierades. Slutsats: Livmoderhalscancer kan påverka den kvinnliga identiteten negativt. Sexuell dysfunktion och oro i samband med sex är förekommande och det finns brister i informationen som ges om komplikationer. Stöd från närstående och sjukvården är viktigt för att kunna hantera livmoderhalscancern

    Brotandläkarna : En trygg tandläkarklinik

    Get PDF
    Detta bachelorprojekt syftar till att förbättra tandvårdsmiljön och ska utreda på vilket sätt inredningsarkitektur kan påverkar upplevelsen av ett tandläkarbesök. Projektet tar utgångspunkt på Brotandläkarna, en privat tandvårdsklinik i Kristinehamn, Sverige. Vidare baseras arbetet på den oro många känner inför ett tandläkarbesök. Detta undersöks i en teoridel samt med individuella intervjuer. I utformningen av en tandläkarklinik är det också viktigt med funktion då tandvården har speciella behov knutna till teknisk utrustning, renlighet och specialinredningar. Det gjordes därför en grundlig research med hjälp av observationer på kliniken och workshop med personalen för att få en god förståelse för dessa behov. I projektet är det lagt fokus på att patienten ska känna sig trygga och omhändertagen. Det är därför lagt stor vikt på färgsättning och materialval för att skapa en trevligare miljö samtidigt som kliniken uppfyller de funktionella och tekniska kraven. Detta för att visa att god estetik och god funktion inte behöver vara i motsättning till varandra

    Att leva och dö med als. Patienters tankar och känslor vid amyotrofisk lateralskleros.

    Get PDF

    Health promoting healthcare environments, from inside to outside : a case study of patients' use and experience of the Radiotherapy department in Lund, Skåne University Hospital

    Get PDF
    Utg√•ngspunkten f√∂r denna studie var att unders√∂ka den fysiska v√•rdmilj√∂ns betydelse f√∂r patienters h√§lsa och v√§lbefinnande. Dessutom fanns ett intresse av att se p√• vilket s√§tt en v√•rdmilj√∂s utformning kan p√•verka upplevelsen och anv√§ndningen av den. Studiens syfte var att unders√∂ka patienters upplevelse och anv√§ndning av den fysiska v√•rdmilj√∂n p√• Str√•lbehandlingen i Lund. Detta gjordes fr√•n insidan till utsidan f√∂r att f√• ett helhetsgrepp om v√•rdmilj√∂n, d√§r b√•de inomhus- och utomhusmilj√∂n inkluderades. Unders√∂kningen utf√∂rdes med hj√§lp av en evidensbaserad modell, fyra zoner av kontakt med utemilj√∂n (Bengtsson, 2015). Denna principmodell syftar att unders√∂ka och beskriva milj√∂kvaliteter i alla zoner av v√•rdmilj√∂n d√§r kontakt med utemilj√∂n finns. Modellen √§r avsedd att anv√§ndas i designprocesser f√∂r att belysa hur planering och utformning av v√•rdinr√§ttningar kan p√•verka omfattningen samt kvaliteten av kontakten med utemilj√∂n. F√∂rst√•elsen f√∂r brukarnas behov i relation till den fysiska v√•rdmilj√∂n √§r central. Vidare √§r modellen unik d√• den inkluderar inomhusmilj√∂n, som del av ett utomhusperspektiv, n√•got som var viktigt i den h√§r studien. Modellen best√•r av: ‚ÄĘ Zon 1. Innemilj√∂ i kontakt med utemilj√∂, genom f√∂nster ‚ÄĘ Zon 2. √Ėverg√•ngszon mellan inne- och utemilj√∂, t.ex. entr√©hallar, balkonger, terrasser ‚ÄĘ Zon 3. Utemilj√∂ i direkt anslutning till en byggnad, t.ex. tillh√∂rande park eller tr√§dg√•rd ‚ÄĘ Zon 4. Yttre omgivning, dvs. omgivande landskap Fr√•gest√§llningarna i arbetet bestod av f√∂ljande: Kan alla fyra zoner av kontakt med utemilj√∂n identifieras p√• Str√•lbehandlingen? Hur fungerar det att anv√§nda modellen fyra zoner av kontakt med utemilj√∂n p√• Str√•lbehandlingen? Hur ser personalen att patienterna upplever samt anv√§nder Str√•lbehandlingens olika milj√∂er (zoner)? Hur upplever samt anv√§nder patienterna Str√•lbehandlingens olika milj√∂er (zoner)? Vilka √§r m√•lgruppens specifika behov i varje zon, och hur ser sambandet mellan utformning, anv√§ndning och upplevelse ut? Datainsamlingen gjordes med hj√§lp av modellen fyra zoner av kontakt med utemilj√∂n i en kombination med flera olika metoder. Insamlingen av det empiriska materialet inleddes med en f√∂runders√∂kning (muntlig korrespondens och rundvisning). Efter det anv√§ndes platsanalys, observation samt semistrukturerade intervjuer, d√§r b√•de fokusgrupp med personal samt individuell intervju med patient ingick. Studien var kvalitativ i sin karakt√§r och utgick fr√•n ett fenomenologiskt perspektiv d√§r utg√•ngspunkten √§r teorineutral, f√∂ruts√§ttningsl√∂s och d√§r m√§nniskors upplevelser √§r det centrala. Det var d√§rf√∂r viktigt att deltagarna fick tala s√• fritt som m√∂jligt, f√∂r att p√• s√• s√§tt √∂ppna upp f√∂r m√∂jligheten att generera ny kunskap. Stimulusmaterial i form av fotografier samt en √∂vergripande intervjufr√•ga anv√§ndes f√∂r att tydligg√∂ra studiens huvudsakliga fokus. Initiala resultat visade att det fanns ett behov av att addera en extra zon till modellen fyra zoner av kontakt med utemilj√∂n. Med Zon 0- innemilj√∂ utan kontakt med utemilj√∂, kunde Str√•lbehandlingens alla milj√∂er (inomhus och utomhus) inkluderas. I studiens resultatdel presenteras fem teman som kartl√§gger patienters behov av den fysiska v√•rdmilj√∂n i relation till de olika zonerna: Orientering och Tillg√§nglighet/Trygghet, Inbjudande och Behaglig/Bekv√§m milj√∂, Syssels√§ttning och Distraktion, Kontakt med utemilj√∂n samt Sociala aspekter. Dessa teman visar hur patienterna upplever och anv√§nder zonerna p√• ett varierande s√§tt samt att olika milj√∂kvaliteter √§r viktiga i olika delar av v√•rdmilj√∂n. Patienterna har s√•ledes behov och √∂nskem√•l som √§r direkt kopplade till specifika delar av den fysiska milj√∂n. Denna kunskap kan vara v√§rdefull i ett designsammanhang, d√§r f√∂rst√•elsen f√∂r brukarnas behov √§r grundl√§ggande f√∂r en god och h√§lsofr√§mjande milj√∂. Ett klart samband mellan platsens utformning och patienternas anv√§ndning och upplevelse av den har d√§rmed observerats i studien. Studien visar vidare p√• betydelsen av att testa modeller f√∂r evidensbaserade designprocesser i olika typer av v√•rdmilj√∂er och med olika patientgrupper. Genom att anv√§nda modellen fyra zoner av kontakt med utemilj√∂n i en ny typ av v√•rdmilj√∂ (str√•lbehandlingsavdelning) har kunskap samlats in som kan bidra till utvecklingen av modellen och ge en f√∂rdjupad f√∂rst√•else av zonerna. Dessutom kan f√∂rst√•elsen f√∂r patienternas behov i relation till v√•rdmilj√∂ns skilda zoner gynna dialoger i designprocesser d√• nya v√•rdmilj√∂er planeras. Slutligen fokuserar studien p√• en v√§ldigt specifik patientgrupp, cancerpatienter som genomg√•r str√•lbehandling, vilket g√∂r att resultatet i synnerhet skulle kunna anv√§ndas som underlag i designprocesser f√∂r v√•rdmilj√∂er inriktade p√• denna patientgrupp.The focus of this study was to investigate the physical healthcare environment and its significance for patients' health and wellbeing. Also important was whether a relationship between the design of a healthcare facility, and patients‚Äô use and experience of that facility, could be distinguished. The aim of this study was to investigate patients' use and experience of the physical healthcare environment at the Radiotherapy department in Lund (Sweden). This was done from the inside to the outside to get an overall view of the environment, in which both the indoors and outdoors were included. Information was gathered using the evidence-based model four zones of contact with the outdoors (Bengtsson, 2015). This principal model aims holistically to include physical qualities in all areas (zones) of an environment where contact with the outdoors exists. The model is intended to be used in design processes to highlight how planning and design of healthcare facilities can affect the level and quality of contact with the outdoors. An important part is also to understand the users‚Äô needs in relation to their physical environment. Finally, the model is unique in that it includes the indoors, as part of studying the outdoors, which was important in this study. The model consists of the following zones of contact with the outdoors: ‚ÄĘ Zone 1. From inside the building, through a window ‚ÄĘ Zone 2. Transition zone between indoors and outdoors, e.g. entrance halls, balconies and terraces ‚ÄĘ Zone 3. Immediate surroundings, e.g. associated garden or park ‚ÄĘ Zone 4. The wider neighbourhood i.e. surrounding landscape The research questions in this study thus consisted of the following: Can all four zones of contact with the outdoors be identified in the Radiotherapy department? How does it work to use the model four zones of contact at the Radiotherapy department? How would the staff describe patient‚Äôs experience and use of the different spaces (zones) at the Radiotherapy department? How do the patients experience and use the different spaces (zones) at the Radiotherapy department? What are the patient group's specific needs in each zone, and what is the relationship between the design, use and experience like? Data collection was done using the model four zones of contact in a combination with several different methods. The collection of empirical material began with a preliminary investigation (verbal correspondence and guided tour). After that the methods used were site analysis, observation and semi-structured interviews, both focus groups with staff and individual interview with a patient. The study is qualitative in its nature and had a phenomenological perspective- a neutral and unbiased approach where the human experience is central. It was crucial to view the participants as experts on the subject and let them speak freely in order to open up for the possibility of generating new knowledge. Stimulus material in the form of photographs and one comprehensive interview question was used to clarify the study and the interviews principal focus. Initial results showed that there was a need to add an extra zone to the model four zones of contact. With the addition of the new Zone 0- indoor environment without contact with the outdoors, the entire environment (indoors and outdoors) of the Radiotherapy department could be included in the study. In the result part of this study five themes were introduced. They represent patients' needs in relation to the different zones of the healthcare environment: Orientation and Accessibility/Security, Inviting and Pleasant/Comfortable environment, Preoccupation and Distraction, Contact with the outdoor environment and Social aspects. These themes show how patients use and experience the zones in different ways. Also, that distinct qualities of the physical environment are important in different parts of the healthcare environment. This means that patients have needs and preferences that are directly connected to specific parts of the physical environment. Knowledge like this can be valuable in a design context, where the understanding of users' needs are fundamental to good and supportive healthcare environment. A connection between the design of a healthcare facility and patients use and experience of it have thus been observed in this study. The study furthermore highlights the importance of testing models for evidence-based design processes in different types of healthcare environments and with different patient groups. By using the model four zones of contact with the outdoors in a new type of healthcare setting (a radiotherapy department) knowledge has been gathered that could contribute to the development of the model and further understanding of the zones. Additionally, the study suggests that understanding patients' needs in relation to the different zones of a healthcare environment can be a way to promote dialogues in the design process when new facilities are being planned. Finally, the study focuses on a very specific group of patients, cancer patients undergoing radiotherapy, which suggests that the results could be used as a basis for discussion in design processes of healthcare environments focused on the same patient group

    Patientupplevelse av triage

    No full text
    Tidigare studier har visat vad patienten anser vara tillfredställande i samband med triage. Där framkommer att i mötet med vårdpersonalen vill patienten känna sig värdig, sedd och bekräftad. Detta ställer krav på vårdpersonalen och den kompetens de besitter. En förutsättning för patienttillfredsställelse är information om väntetider, patienternas medicinska tillstånd och en god vårdrelation. I mötet med patienten krävs kunskap om vad dessa tycker är viktigt och betydelsefullt i samband med triage. Kunskapen om vad som är viktigt är fortfarande inte tillräckligt belyst, ur ett patientperspektiv. Syfte var att beskriva patientens upplevelse av vad som var betydelsefullt för denne i samband med triage. En kvalitativ forskningsansats med en påföljande innehållsanalys valdes. 11 stycken intervjuer genomfördes på en mindre akutmottagning i väst Sverige.Informanterna som valdes ut var patienter på denna akutmottagning. I resultatet framträdde två domäner, bemötande och information. Kategorierna som följde var omvårdnad, trygghet, delaktighet, kompetens, omhändertagande, integritet, tid och kommunikation. Informanterna ansåg det vara betydelsefullt att bli bemötta på ett individuellt plan, detta innefattade allt från basal omvårdnad till att informanterna litade på triageteamets goda kompetens. Sanningsenlig information kring väntetider och prioriteringssystemet visade sig ha betydelse. Tidigare studier har visat att vården upplevdes som god om vårdpersonalen hade ett öppet förhållningssätt, visade hänsynsfullhet och lugn. Detta bekräftas i vårt resultat. Triageteamet skulle kunna tillgodose detta genom att våga uppskatta väntetiden, men också genom att vara tydliga i att informationen kan komma att förändras.Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvår
    • ‚Ķ
    corecore