Värdebaserad vård - En ny strategi för vårdens styrning

Under de två senaste decennierna har det främsta syftet med styrning och organisering inom hälso- och sjukvården varit att styra dess resursförbrukning och dämpa den snabba kostnadsökningstakten. I försöken att effektivisera sjukvården skedde en övergång från en dominans av medicinsk professionslogik till ett införande av marknadslogik, vilken började konkurrera med den medicinska professionslogiken. De senaste åren har en ny strategi för vårdens styrning, värdebaserad vård, fått stor spridning. Målet med strategin är att förbättra värdet för patienten och stärka professionen. Syftet med denna uppsats är därmed att besvara hur den nya strategin för vårdens styrning, värdebaserad vård, har påverkat institutionella logiker inom hälso- och sjukvården. Studiens metodologiska angreppssätt utgår från den fenomenologiska traditionen vilken är tolkningsinriktad utifrån en extern infallsvinkel. Forskningsdesignen utgörs av en fallstudie av Mölndal Ortopedi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Empirin består av data från intervjumaterial och dokumentanalyser av Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisningar och budgetar från åren 2012 till och med 2015, samt utifrån artiklar som berör värdebaserad vård. Studiens teoretiska utgångspunkter består av institutionell teori med tyngdpunkt i isomorfism och institutionell logik samt tidigare forskning om institutionella logiker inom hälso- och sjukvården, vilka består av medicinsk professionalism och marknadslogik. De slutsatser som har kunnat fastställas är att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har påverkats av olika interna och externa tryck till att införa strategin värdebaserad vård. Det nya arbetssättet enligt värdebaserad vård har stärkt den medicinska professionslogiken, dock finns marknadslogik fortfarande kvar. Medicinsk professionalism framträder som den numera dominerande logiken genom en organisering av verksamheten utifrån dess fundament, vilka består av hög vårdkvalitet, autonomi och kollegialitet. Framträdandet av marknadslogik är tydligast genom ökad patientcentrering samt stor fokus på korta vårdtider, vilket resulterar i hög kostnadseffektivitet och ansvarsutkrävande

Explaining Union Organising During Corporate Mergers

With the emergence of transnational corporations and the resulting internationalisation of union co-determination, unions are found to organise themselves ineffectively in order to deal with this development. This paper attempts to offer a preliminary explanation as to why unions organise themselves in any given way during corporate mergers. A major literature review as well as an in depth case study constitute the basis for the explanation provided in this paper. Our literature study identify five major ideals of union organising, shaping the ways in which unions organise themselves in order to maintain legitimacy. Our in depth case study reveal how these ideals come into play in practice and how actors in a union organising process (re)produce these ideals in resolving issues regarding organisational identity and governance. We integrate our findings in presenting a conceptual model of union organising within transnational corporations, highlighting the diverse interrelationship between ideals as well as between ideals and actors.Union; transnational corporation; industrial relations; co-determination; corporate democracy

Kommunikation inom grupputställningar

Examensarbetet koncentrerar sig på producentens yrkesroll i grupputställningssammanhang. Syftet är att beskriva på vilka sätt producenten kan planera och effektivera sitt arbete när det gäller kommunikation inom arbetsgruppen, det vill säga resten av organisationen och konstnärerna. Examensarbetet baserar sig på en kvalitativ forskning med tre organisationer inom konst- och designbranschen i fokus. Arbetet är uppbyggt på intervjuer gjorda med producenter från dessa organisationer: Tarja Peltoniemi, producent på Masters of Aalto University, Kira Sjöberg, grundare av ArtShortCut och Nina Toppila, verksamhetschef på Forum Box. Dessa tre organisationer ordnar utställningar med både större och mindre grupper av konstnärer. Även om verksamheten och arbetsmetoderna skiljer sig från varandra så bör kommunikationen vara välplanerad. I examensarbetet diskuteras vilka olika handlingssätt som kan användas när man jobbar med att kommunicera med större grupper av människor.Tämä opinnäytetyö keskittyy tuottajan ammatilliseen rooliin ryhmänäyttely-yhteydessä. Tavoitteena on kuvata tapoja, joilla tuottaja voi suunnitella ja tehostaa viestintää työryhmässä, eli organisaation sisällä sekä taiteilijoiden kesken. Työ pohjautuu laadulliseen tutkimukseen ja keskittyy kolmeen organisaatioon taiteen ja muotoilun alalla. Työ rakentuu tuottajien kanssa tehtyjen haastattelujen pohjalta. Työssä on haastaleltu Masters of Aalto Universityn tuottajaa Tarja Peltoniemeä, ArtShortCutin perustajaa Kira Sjöbergiä ja Forum Boxin toiminnanjohtajaa Nina Toppilaa. Nämä kolme organisaatiota järjestävät sekä pieniä että suurempia ryhmänäyttelyitä. Vaikka toiminta ja työmenetelmät poikkeavat toisistaan tulee viestinnän aina olla hyvin suunniteltua. Opinnäytetyössä tarkastellaan erilaisia toimintavaihtoehtoja, joita voidaan käyttää viestinnässä.The thesis focuses on the producer's professional role in a group exhibition context. The aim is to describe the ways in which the producer is able to plan and enhance their work in terms of communication within the organization and with the artists. The thesis is based on a qualitative research with three organizations in the arts and design industry in focus. The work is based on interviews conducted with producers from these organizations; Tarja Peltoniemi - producer of the yearly event Masters of Aalto University, Kira Sjöberg - founder of the art company ArtShortCut and Nina Toppila - operations manager at the gallery Forum Box. These three organizations arrange exhibitions with both large and small groups of artists. Although the activities and working methods differ from each other, communication should always be well planned and organized. The thesis discusses the different courses of action that can be used when working with communication with larger groups of people