Experiencing Life as Cinematic Fiction: The Marvelous within the Daily Media Landscape

Ogni giorno abitiamo numerosi universi digitali che si sovrappongono dramma-ticamente alla realtà fisica. La nostra identità è costituita da una moltitudine di personaggi creati appositamente per interpretare una personalità frammentata. Tuttavia, fino a che punto ne siamo consapevoli? Applicando il concetto di “meraviglioso” di Torquato Tasso in quanto elemento rivelatore, ovvero, «un processo che dà accesso a una dimensione nascosta oltre la realtà» (Ardissino 2019), il saggio si propone di analizzare Monomyth: gaiden (2018-2020), una serie animata in quattro atti realizzata dall’artista ungherese Petra Széman. Rielaborando il tema del viaggio dell’eroe e una narrazione non lineare tipica di anime e manga, gaiden in giapponese, Széman intercetta le discrepanze che nascono all’intersezione tra schermo e individuo «in una realtà elusiva e multilivello» (Széman 2018). L’artista crea un épos digitale per osservare ciò che accade «tra il sistema percettivo umano e il suo ambiente mediale» (Levitt 2018) in una rete interconnessa composta da regni virtuali e identità non localizzate.Daily, we enter and exit several digital realms which dramatically overlap with our physical reality. Our identity is scattered in a multitude of customized characters, explicitly created to represent the fragments of our personality. However, up to what extent are we aware of all this? By applying Torquato Tasso’s notion of “marvelous” as a revelatory element, that is, «a process that provides access to a hidden dimension beyond reality» (Ardissino 2019), this essay aims at analyzing Monomyth: gaiden (2018-2020), a four parts animated series by Petra Széman, a Hungarian moving image artist. Széman uses the hero’s journey trope and the principles of the gaiden, a nonlinear narrative used in manga and anime, to investigate the discrepancies occurring at the spectator-screen nexus «when journeying through an elusive multiplanar reality» (Széman 2018). Traveling between the fictional and the real world, Széman creates a digital épos which investigates «how the encounter between the human perceptual system and its media environment» (Levitt 2018) interacts in an interwoven network of virtual realms and non-localized identities

Batman - A hero of the American monomyth : An exploration of comic book superheroes

Heroes play an integral part in fiction in our society, especially within the realm of comic books and their film adaptations. Joseph Campbell introduced the concept of the “classic monomyth”; an underlying narrative structure and a heroic archetype whose characteris-tics are apparent in every mythical story from Prometheus to Luke Skywalker. The clas-sical monomyth is an underlying narrative of how a heroic figure travels out into a world of wonder on an adventure, returns and finds his/her place in his/her society. In this the-sis, the classical monomyth is represented by Superman. John Shelton Lawrence and Robert Jewett developed a variation on Campbell’s monomyth, called the “American monomyth.” This monomyth is less about finding one’s self in one’s society and more of how a lone hero appears, fights against the injustices of society, is victorious and then fades away. The purpose of this thesis is to juxtapose both monomyths, compare their representative heroes – added to make the comparisons easier to comprehend – and in doing so define Batman as a hero of the American monomyth. The purpose of this thesis is also to point out that Campbell’s classical monomyth is evolving, and that more variations of this heroic archetype will eventually appear.Hjältar spelar en stor roll i fiktion i vårt samhälle, särskilt i serietidningar och deras fil-matiseringar. Joseph Campbell introducerade konceptet av “klassiska monomyten”; ett grunläggande berättelsestruktur och en hjältefigur vars karaktärsdrag är så universala, att man kan hitta dom i varje mytisk berättelse från Prometheus till Luke Skywalker. Klassiska monomyten är ett grundläggande narrativ om hur en hjältefigur vandrar ut i en mystisk värld på ett äventyr, återvänder och hittar sin plats i sitt samhälle. I denna examesarbete representeras klassiska monomyten av Stålmannen. John Shelton Law-rence och Robert Jewett utvecklade en variation på Campbells monomyt. Lawrence och Jewett kallar denna koncept “amerikanska monomyten.” Denna monomyt handlar mindre om hur en hjälte finner sin plats i sitt samhälle och mera om hur en ensam hjälte framstår, kämpar emot samhällets faror, vinner och sen försvinner. Detta examensarbete framhäver båda monomyter – och en exemplarhjälte för både mo-nomyt för praktisk uppfattning – och jämför dom i form av deras exemplarhjältar, för att slutligen presentera Batman som en hjälte av amerikanska monomyten. Syftet med denna examensarbete är också poängtera att även Campbells klassiska monomyt håller på att utveckla sig, och i framtiden kommer eventuellt flera variationer av denna hjälte-arketyp framstå.Sankarit ovat isossa roolissa fiktiivisessä kerronnassa nyky-yhteiskunnassa, varsinkin sarjakuvissa ja niiden elokuva-adaptaatioissa. Joseph Campbell kehitti käsityksen “klassisesta monomyytistä”; perustavanlaatuisesta tarinarakenteesta ja sankarihahmosta, joiden tunnusomaiset piirteet ovat läsnä jokaisessa myyttisessä tarinassa aina Prometheuksesta Luke Skywalkeriin. Klassinen monomyytti on perustavanlaatuinen tarina sankarihahmon seikkailuntäytteisestä matkasta ihmeelliseen maailmaan, tämän paluusta ja kuinka hän löytää asemansa yhteiskunnassaan. Tässä opinnäytteessä klassista monomyyttiä edustaa Teräsmies. John Shelton Lawrence ja Robert Jewett kehittivät Campbellin käsityksen pohjalta muunnelman, nimeltä “amerikkalainen monomyytti.” Tässä monomyytissä on vähemmän kyse asemansa löytämisessä yhteiskunnassa ja enemmän siitä, miten yksinäinen sankari ilmestyy, taistelee yhteiskunnan vääryyksiä vastaan, voittaa ja sitten katoaa. Tämän opinnäytteen tarkoitus on verrata näitä kahta monomyyttiä, niiden kahta esimerkkisankaria – jotta rinnakkaisasettelu olisi selkeämpi – ja täten todistaa, että Lepak-komies vastaa käsitystä amerikkalaisesta monomyytistä. Tämän opinnäytteen tarkoitus on myös huomauttaa, että Campbellin klassinen monomyytti kehittyy jatkuvasti ja että lisää variaatioita tulee vääjäämättä ilmaantumaan.The script refered to in the text - "Scar" - can be made available by the author of this thesis upon request. Manuset som hänvisas till i texten - "Scar" - kan göras tillgänglig om det finns behov. Tekstissä mainittu käsikirjoitus - "Scar" - on saatavilla pyynnöstä

Var heliga Birgitta en hjälte? : En analys av tre mytologiska, medeltida, svenska-katolska kvinnor, utifrån Joseph Campbell

Denna undersökning syftade att undersöka huruvida Joseph Campbells teori om hjältens resa stämmer in på myter om heliga kvinnor. Frågorställningarna som ställdes med detta syfte var ifall ”de medeltida svensk-katolska kvinnofigurerna en särartad roll från manliga hjältar inom hjälteresan?”, ”Om kvinnornas roll är särartad från ”monomyt”-strukturen, vad har de då för annorlunda roll inom myterna?” och huruvida ”det ett mönster mellan kvinnofigurerna…”. De heliga kvinnorna som valdes var Heliga Birgitta, Elin av Skövde och jungfru Hilleborg. Tillvägagångssättet som vidtogs för att besvara syftet och frågeställningarna var en deduktiv variant av innehållsanalys där berättelserna granskades utifrån Joseph Campbells Hjältens resa och sedermera jämfördes resultatet av vardera undersökningen med varandra. Resultatet pekade emot att kvinnofigurernas berättelser passade in på Hjältens resa. Ett övergripande mönster som identifierades var att samtliga av de tre berättelserna inte inkluderade vissa av stegen i Hjältens resa (2, 5, 8, 12, 16 och 17). Någon särartad roll bemärktes inte i de tre myterna.

The Matthean Jesus as Christos and Harry Potter: Narrative parallels, divergences, and intersections as resources for doing theology

This study identified and critically analyzed parallelisms, divergences, and intersecting themes in the narratives of the characters of Jesus as Christos in the gospel according to Matthew and of Harry Potter in the Harry Potter series. Both narratives were critically analyzed using Joseph Campbell’s monomyth framework, a 17-section template of the mythological structure of the heroic narrative. The narrative of Jesus as Christos reflected 11 of the 17 elements of the monomyth, while Harry’s story contained 12 out of the same number of elements. This crucial first step acknowledged and analyzed the narrative parallels and divergences while it exposed some limits of the monomyth framework. The study then revealed that there are 29 parallels and five divergences between the two narratives. These finding also uncovered the intersecting themes of identity, righteousness, and love, which are built on patterns, values, and behaviors that can be openly identified as intersecting with the formative elements of the Matthean Jesus’ life and of Christianity in general. Finally, the results of the study were explored as resources for doing theology. This study’s outcome affirms that the monomyth framework is a potential tool for biblical interpretation such that the characters of Jesus as Christos and Harry Potter can be sources of discourse in a Christology, especially for the youth, that is reflected in modern fantasy literature. Keywords: Jesus, Christos, Matthew, Harry Potter, Joseph Campbell, monomyt

När De två bröderna har befriats upphör tiden. : En analys av en rysk fantasy-berättelse i förhållande till Campbells monomyt.

This study has conducted an analysis of how the monomyth has appeared in the fantasy story Diamond sword wooden sword part 1 and 2 by Nick Perumov. The study has confirmed that the story structure of the monomyth can be detected within several different characters progression. The study does not claim that all of the different stages within the monomyth can be identified within one single characters, but rather that there are several different characters that reinvents the world and the community. Speculations about why the authors story structure follows a ”divided” version of the hero’s journey are presented. The study also conducts an analysis of Perumovs construction of the society, male characters and female characters, which showed no distinct division in the construction of the two genders within the story. The construction of the society is discussed in light of the authors national upbringing, in this case the former Soviet Union, and briefly how the conflict in the world of Melin could be inspired by the Bolshevik revolution in Russia.

The myth of Prometheus in some of Swedish poems from the 20th century

Celem niniejszej pracy jest zbadanie relacji pomiędzy greckim mitem o Prometeuszu a wybranymi szwedzkimi wierszami: „Den nya Promethues” Elmera Diktoniusa oraz „Barnet” Karin Boye. Mitologiczną bazę dla analizy stanowił starożytny tekst Hezjoda „Teogonia”. We wstępie przedstawiony został cel badań. Następnie wybrane teksty zostały poddane analizie motywicznej. W kolejnej części do analizy wykorzystano teorię monomitu Josepha Campbella. Praca została zakończona podsumowaniem wyników przeprowadzonych badań.The aim of this thesis is to analyse the relations between the myth of Prometheus and two Swedish poems: Elmer Diktonius’ “Den nya Promethues” and Karin Boye’s “Barnet”. The analysis is based on Hesiod’s “Theogony”. The aim of my investigation is presented in the first part of the thesis. The analytical part of my research begins with motif method. Secondly I analyse the mythological source and two poems using Joseph Campbell’s theory of monomyth. The thesis is concluded with the summary of the analysis’ results.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Prometheusmyten bearbetas i två valda svenska dikter: Elmer Diktonius ”Den nya Prometheus” och Karin Boyes ”Barnet”. Analysens mytologiska bas är Hesiodos ”Theogonin”. I uppsatsens första del har jag framställt denna studies syfte. Sedan har jag använt två metoder för att analysera relationen mellan myten och de valda dikterna. I denna del undersöker jag texterna ur motiviskt perspektiv. I den andra analytiska delen har jag analyserat min mytologiska källa och de valda dikterna med utgångspunkt i Joseph Campbells monomyt begrepp. Avslutningsvis sammanfattar jag uppsatsens resultat