Kielelliset virikkeet varhaiskasvatuksessa ja esiopetuksessa

HELSINGIN YLIOPISTO – HELSINGFORS UNIVERSITET – UNIVERSITY OF HELSINKI Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion Faculty Kasvatustieteiden maisteriohjelma Laitos Institution Department Kasvatustiede Tekijä Författare Author Ingela Mollgren-Gustavsson Työn nimi Arbetets titel Title Kielelliset virikkeet varhaiskasvatuksessa ja esiopetuksessa Oppiaine Läroämne Subject Varhaiskasvatus (VAKA) Työn laji Arbetets art Level Aika Datum Month and year Sivumäärä Sidoantal Number of pages Pro gradu-tutkielma Joulukuu 2020 70+14 Tiivistelmä Referat Abstract Tavoitteet. Varhaiskasvatussuunnitelman perusteiden mukaan toiminnassa on tuettava lasten kiinnostusta kieliin. Esiopetuksen opetussuunnitelman perusteissa korostetaan, että kieli on yhä enemmän oppimisen väline, jota käytetään viestinnässä ja ajattelussa. Tutkimukset ja kansallinen koulutuksen arviointikeskus ovat nostaneet esiin varhaiskasvatuksen ja esiopetuksen epätasaisen laadun. Puutteita on esimerkiksi lasten kielellisen kehityksen tukemisessa. Tässä tutkimuksessa halutaan siksi tuoda esiin sitä, kuinka kielelliset virikkeet toteutuvat varhaiskasvatuksessa ja esiopetuksessa. Tutkimuksessa halutaan myös selvittää, onko ”kielellistä kehitystä tukevasta toimintasuunnitelmasta” ollut konkreettista hyötyä yksiköiden kielellisessä työssä tutkimuksen kohteena olevassa kunnassa. Menetelmät. Tutkimusaineisto kerättiin kyselyillä. Kyselyt lähetettiin N=47 henkilölle, jotka työskentelivät erään Turunmaan kunnan varhaiskasvatuksessa ja esiopetuksessa. Vastausprosentti oli 70 %, N=33. Kysymyksien vastauksia analysoitiin kvantitatiivisesti sekä kvalitatiivisen sisällönanalyysin avulla. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkimuksesta saadut tulokset havainnollistavat, että henkilöstön työskentely kielellisten virikkeiden parissa on monipuolista ja vaihtelevaa. Enemmistö henkilöstöstä tietää, että kirjat ovat erittäin tärkeitä lasten kielellisen kehityksen kannalta ja panostaa kirjojen sisällöstä keskustelemiseen. Yli puolet laulaa lauluja useita kertoja päivässä, kun taas loruja hyödynnetään vähemmän. Yli puolet henkilöstöstä hyödyntää työssään tablettia, pääasiassa kielellisen kehityksen edistämiseen. Suurin osa työntekijöistä on hyvin tietoisia omasta roolistaan kielellisenä esikuvana lapsille. Tutkimustulokset osoittavat, että ympäristössä voitaisiin panostaa enemmän teksteihin ja kirjaimiin, jotta lapset ymmärtäisivät niiden merkityksen. Lasten kielellisten taitojen dokumentointia tulisi tehostaa. Yli puolet raportoi, että ”kielellistä kehitystä tukeva toimintasuunnitelma” on vaikuttanut yksiköiden konkreettiseen työskentelyyn ja kertoo muuttaneensa laulujen, lorujen ja kirjojen parissa työskentelyä suunnitelman käyttöönoton jälkeen. Avainsanat Nyckelord Keywords varhaiskasvatus, esiopetus, kielelliset virikkeet, kieliympäristö, kieltä tukeva toiminta Säilytyspaikka Förvaringsställe Where deposited Helsingin yliopisto – Helda / E-thesis (opinnäytteet) ethesis.helsinki.fi Muita tietoja Övriga uppgifter Further information Ohjaaja: Solveig CornèrHELSINGIN YLIOPISTO – HELSINGFORS UNIVERSITET – UNIVERSITY OF HELSINKI Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion Faculty Pedagogiska fakulteten Laitos Institution Department Avdelningen för pedagogik Tekijä Författare Author Ingela Mollgren-Gustavsson Työn nimi Arbetets titel Title Språkstimulans i småbarnspedagogik och förskola Oppiaine Läroämne Subject Förskolepedagogik Työn laji Arbetets art Level Aika Datum Month and year Sivumäärä Sidoantal Number of pages Pro gradu-avhandling December 2020 70+14 Tiivistelmä Referat Abstract Mål. Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik skall barnens intresse för språk stödas i verksamheten. I grunderna för förskoleundervisningens läroplan poängteras att språket allt mer blir ett verktyg för lärande, genom att det används i kommunikation och tänkande. Studier och det nationella centret för utbildningsutvärdering har lyft fram att det råder ojämn kvalitet i småbarnspedagogik och förskola t.ex. brister i stöd för barnens språkutveckling. Denna studie vill därför lyfta fram hur den språkliga stimulansen förverkligas i småbarnspedagogik och förskola. Studien vill också undersöka om den ”språkstödjande handlingsplanen” i den undersökta kommunen har bidragit med konkret nytta i det språkliga arbetet inom enheterna. Metoder. Materialet för studien samlades in genom enkäter. Det skickades ut N= 47 enkäter till personal i småbarnspedagogik och förskola i en kommun i Åboland. Svarsprocenten var 70 %, N=33. Data analyserades med diskriptiv kvantitativ metod och med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsatser. Studiens resultat åskådliggör att personalen arbetar med språklig stimulans på mångsidigt och varierande sätt. Majoriteten av personalen är medvetna om att böcker är oerhört viktiga med tanke på barnens språkliga utveckling och satsar på att diskutera böckers innehåll. Mer än hälften sjunger sånger flera gånger per dag, medan ramsor används i mindre utsträckning. Över hälften av personalen använder pek-platta i verksamheten och mest då i språkfrämjande syfte. Majoriteten av personalen är mycket medvetna om sin egen roll som språklig modell för barnen. Resultaten i studien visar att det kunde satsas mer på text och bokstäver i miljön, för att barnen skulle få syn på dess betydelse. Dokumentation av barnens språkliga färdigheter är ett område som borde effektiveras. Över hälften rapporterar att ”Handlingsplanen för språkstödjande arbete” haft effekt i det konkreta arbetet på enheterna och uppger att de ändrat sitt sätt att arbeta med sång, ramsor och böcker sedan planen togs i bruk. Avainsanat Nyckelord Keywords Småbarnspedagogik, förskola, språkstimulans, språkmiljö, språkstödjande verksamhet Säilytyspaikka Förvaringsställe Where deposited Helsingfors universitet – Helda / E-thesis (avhandlingar) ethesis.helsinki.fi Muita tietoja Övriga uppgifter Further information Handledare: Solveig Cornè

Dokumentation i slöjdpraktiker: Redskap för att fånga slöjdprocessen och synliggöra lärandet

De gällande läroplansgrundernas betoning på multilitteracitet framträder i slöjdämnet genom ökat fokus på dokumentation av den multimodala verksamheten. Detta föranleder ett nytänkande och en utveckling av den dokumentationstradition som historiskt funnits inom ämnet. Via en diskussion om multilitteracitet, samt dokumentation och reflektion på ett allmänt plan, styrs studien in på en deskriptiv diskussion kring olika dokumentationssätt och hur de kan anpassas till undervisning i slöjd. De dokumentationssätt som beskrivs och definieras är både analoga och digitala bestående av portfolio, skissbok, dagbok, blogg och mikroblogg. Den deskriptiva diskussionen visar på de presenterade dokumentationssättens särdrag och funktioner under lärandeprocessens olika faser.De gällande läroplansgrundernas betoning på multilitteracitet inom den grundläggande utbildningen framträder i slöjdämnet genom ökat fokus på dokumentation av den multimodala verksamheten. Detta föranleder ett nytänkande och en utveckling av den dokumentationstradition som historiskt funnits inom ämnet. Via en diskussion om multilitteracitet, samt dokumentation och reflektion på ett allmänt plan, styrs föreliggande studie in på en deskriptiv diskussion kring dokumentationssätt som används inom olika utbildningsnivåer och inom arbetslivet, samt hur dessa kan anpassas till undervisning i slöjd i grundläggande utbildning. Studien är upplagd som en traditionell litteraturöversikt. De dokumentationssätt som beskrivs och definieras är både analoga och digitala bestående av portfolio, skissbok, dagbok, blogg och mikroblogg. Den deskriptiva diskussionen visar på de presenterade dokumentationssättens särdrag och funktioner under lärandeprocessens olika faser.   Documentation in craft practices - tools for capturing the craft process and making learning visible Abstract The emphasis of the current curriculum is laid on multiliteracy in the basic education and appears in the subject of craft through increased focus on documentation of multimodal activities. This leads to a new way of thinking and a development of the documentation tradition that historically has existed within the subject. Through a discussion of multiliteracy, as well as documentation and reflection on a general level, the present study is guided into a descriptive discussion of documentation methods used in different levels of education and in working life, and how these can be adapted to teaching craft in basic education. The study is structured as a traditional literature review. The documentation methods that are described and defined are both analog and digital, consisting of portfolio, sketchbook, diary, blog and microblog. The descriptive discussion shows the characteristics and functions of the presented documentation methods during the different phases of the learning process. Keywords: multiliteracy, reflection, evaluation, portfolio, diary, blog, microbloggin

Lagom är bäst - en undersökning om surfplattor i förskolan

Surfplattan har sedan sitt genomslag 2010 letat sig in i världens skolor. Det görs satsningar världen över och inte minst i Sverige. Alla är dock inte positiva till att små barn i förskolor ska få sitta med denna teknologiska leksak redan i en så tidig ålder. I denna studie undersöker jag vad tre förskollärare i Malmö respektive Kävlinge kommun anser om användningen av surfplattor på deras förskolor och avdelningar. Undersökningen bygger på cognitive absorptions fem dimensioner. Resultaten visar att barnens nyfikenhet och glädje är hög under interaktionen med surfplattan, samtidigt som deras uppfattning om tid är låg. Resultaten visar även att surfplattan bör ses som ett komplement och inte som ersättare till en del av förskolans verksamhet

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap : design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

The aim of the study was to extend the knowledge of how preschool class-teachers and primary school-teachers design and set learning milieus and learning situations by using digital tools in purpose to afford all children, including children in need of special support, literacy-development. The theoretical framework was grounded in design-oriented theory, with focus on how designs and settings made affordances for learning and meaning-making. The study is an ethnographically inspired case-study based on observations and interviews at one school in Sweden. Six teachers (two from preschool class and four from primary school), one resource pedagogue and one literacy-developer took part in the study. The design-orientated concepts of design and setting were used as tools for analysis of the data material. The results show that the teachers’ intentions for their designs for learning were focused on the children in need of special education. From a special educational perspective this is to be seen as a relational and democratic approach, an intention to close the gaps. The results also show that the teachers developed a transformation competence regarding the use of digital tools. In the initial phase of literacyeducation from the start of 1st grade, the teachers used only digital tools but in the 3d grade, they more often designed assignments for pen and paper use. Furthermore the results show how implementation of digital tool will lead to school development with support from the school board and principle and affordances for further education and collegial learning. The results will have pedagogical and didactic implications on micro-level as well as on macro-level, namely for the individual student as well as for teachers, organizations and teachers training

Rådarens gåta

Rådarens gåta består av en samling lekfulla, multilitterära material. Målet med Rådarens gåta är att öka barns intresse och medvetenhet om miljöfrågor, samt kompetens i ekologisk litteracitet och multilitteracitet. Genom de pedagodiska materialen och en saga som kopplar till finska myter, kan barnen undersöka och reflektera över miljö- och klimatfrågor. Sagan börjar med att åskans rådare Ukko en dag tappar kontrollen över vädret. Barnens uppgift är att ta reda på vad detta kan bero på och att skapa fantasifulla lösningar för att hjälpa Ukko att bli glad igen och återfå kontrollen över vädret. Totalt består processen av sju pedagogiska aktiviteter, som utförs både i och utanför klassrummet, innefattande lärarens vägledning, barns explorativa lärande samt gruppdiskussioner. I materialet ingår instruktioner för aktiviteterna, exempelfrågor för gruppdiskussionerna, samt pysselrekvisita. Denna lärandeupplevelse bygger vidare på det tidigare materialet från Rådarens viskning. I Rådarens gåta möter vi åter åskans rådare Ukko, skogens rådare Tapio, vattnets rådare Vetehinen och den forntida Siaren

Lekfullt lärande på distans : Handledning av barn via surfplatta

Examensarbetet är ett arbete inom projektet ”Resursstarka barn”. Syftet med examensarbetet är att testa handledning via surfplatta med barn. Frågeställningar i arbetet är: ”Hur fungerar handledning på distans med barn?” ”Hur fungerar surfplatta som verktyg i handledning på distans?” och ”Vad bör handledaren beakta i handledning på distans?”. Utgående från frågeställningarna är målet att utveckla en broschyr som ska väcka intresse för distanshandledning hos professionella inom social- och hälsovården. Ett resursförstärkande barnperspektiv genomsyrar arbetet. För att uppnå syftet har teorier och litteratur sammanställts om media, teknologi, handledning och barnets utveckling. Teorin fungerar som en grund för den praktiska tillämpningen av distanshandledningen. I den kvalitativa analysen av handledningsträffarna framkom fem faktorer som är avgörande för en lyckad distanshandledning. Faktorerna är: pedagogisk planering, miljö, surfplattan, barnet och handledarens roll. Handledning på distans med barn är ett nytt område, examensarbetsgruppen hittade inte tidigare forskningar om distanshandledning av barn. I resultatet framkom det, utöver de fem ovannämnda faktorerna, att handledaren behöver ha kunskap om handledning, surfplattan som handledningsverktyg, barnets situation och utvecklingsnivå.Opinnäytetyö on osa projektia ”Resursstarka barn”. Työn tarkoituksena on kokeilla lapsen etäohjausta tablettitietokoneen avulla. Kysymyksenasetteluna on ”Miten lasten etäohjaus toimii käytännössä?” ”Miten tablettitietokone soveltuu etäohjaukseen?” ja ”Mitä ohjaajan tulee huomioida lasten etäohjauksessa?”. Lähtökohtana on kehittää esite, joka inspiroi sosiaali- ja terveysalan ammattilaisia käyttämään etäohjausta. Voimavaroja vahvistava näkökulma on otettu huomioon koko työssä. Tavoitteen saavuttamiseksi on yhdistetty kirjallisuutta ja teorioita mediasta, teknologiasta, ohjauksesta ja lapsen kehityksestä. Yhdistelmä toimii lähtökohtana käytännössä sovellettuun etäohjaukseen. Etäohjauksen käytännöllistä sovellusta analysoidaan laadullisesta näkökulmasta. Analyysissä todettiin että etäohjauksessa on viisi keskeistä osaa, pedagooginen suunnittelu, ympäristö, ohjaajan rooli sekä lapsi. Lasten etäohjaus on uusi alue, eikä aikaisempia tutkimuksia alueesta ole löydetty. Opinnäytetyön tuloksissa selvisi, yllämainittujen keskeisten osien lisäksi, että ohjaajan asiantuntemus niin tablettitietokoneesta, sovelluksista kuin lapsen kehittymisestä ja tilanteesta ovat avaintekijöitä ohjauksen onnistumiseen.This thesis is a part of the project ”Resursstarka barn”. The purpose is to test online tutoring with a tablet with children. The aim is to develop a brochure for professionals in social and health care when tutoring at a distance. A child resource-reinforcing perspective permeates the work. The research questions the thesis is based on are: “How does distance tutoring with children work?” “How does the tablet work as a tool in distance tutoring?” and “What should the tutor consider in distance tutoring?”. The aim is to develop a brochure to inspire professionals in social- and health care using the research questions as a base. In order to achieve the purpose, theories and literature about media, technology, tutoring and child development are studied. The theory works as a foundation for the practical application in distance tutoring. The qualitative analysis from distance tutoring brings out five factors that are vital for a successful distance tutoring. The five factors are: pedagogical planning, environment, the tablet, the child and the tutor’s role. Distance tutoring with children is a new area, and the authors of this thesis have not found previous research about distance tutoring with children. The result showed that in addition to the five aforementioned factors, the tutor needs to have knowledge of the tools he or she uses in the tutorial regarding applications, tablet, the child's situation and developmental level

Kurittomat palaset : Monilukutaitoa opitaan ilolla

Denna bok är skapad för alla vuxna som är intresserade av att främja små barns multilitteracitet. Vi har gett den här boken namnet Bångstyriga bitar: Inlärning av multilitteracitet med glädje. ”Bångstyriga bitar” är ett bildligt uttryck och ett pedagogiskt verktyg som vi utvecklat för att efterlysa fantasi och kreativitet hos barn och vuxna i undervisningen och inlärningen av multilitteracitet. De material som baserar sig på Bångstyriga bitar är öppna till sin natur och kan tillämpas mångsidigt. Vi hoppas att de Bångstyriga bitarna vi utvecklat kommer till liv på många olika sätt i barns och vuxnas gemensamma verksamhet, och att nya former för undervisning och inlärning av multilitteracitet med glädje växer fram

Flerstämmig musikundervisning i förskola

Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade)