Social sustainability as a goal in urban development : how dialogue with citizens can promote it

Jag ämnar med denna uppsatsen att vidga min egen förståelse om vad social hållbarhet är samt vilka svårigheter och utmaningar som finns i samband med att använda social hållbarhet som mål inom hållbar stadsutveckling. Uppsatsen kommer inledningsvis ge en kortfattad redogörelse för begreppet hållbar utveckling och de nyanser som utmärker begreppet. Därefter kommer begreppet social hållbarhet att tas upp, samt olika tolkningar och förhållningsätt till begreppet lyftas. Vidare, med kunskap om dessa begrepp samt deras begräsningar, kommer begreppet social hållbarhet som mål inom stadsutveckling att granskas, varefter uppsatsen främst kommer begränsa sig till hur begreppet används inom stadsplanering i städer, samt hur det identifieras inom stadsutvecklingen. Därefter kommer begreppet medborgardialog att lyftas, med exempel på hur det kan främja parametrar för social hållbarhet, samt medförda risker. Utöver detta tillkommer bidrag från hur två svenska arkitektbyråer arbetar med medborgardialoger och uppföljning av socialt hållbarhetsmål. Slutligen, efter ovannämnda begrepp har lyfts och nyanserats tillräckligt för diskussionsändamål kommer social hållbarhet som mål inom stadsutvecklingen diskuteras, samt kopplas till vilken mån medborgardialogen kan främja det.With this thesis, I intend to broaden my own understanding of what social sustainability is and what challenges exist in relation to using social sustainability as a goal in sustainable urban development .The thesis will initially give a brief account of the concept of sustainable development and the nuances that characterize the concept. Thereafter, the concept of social sustainability will be addressed, and various interpretations and approaches to the concept will be raised. Furthermore, with knowledge of these concepts and their limitations, the concept of social sustainability as a goal in urban development will be examined, after which the thesis will mainly be limited to how the concept is used in urban planning in cities and identified in urban development. Thereafter, the concept of citizen dialogue will be raised, with examples of how it can promote parameters for social sustainability, as well as the risks involved. In addition, there are contributions from two Swedish architectural firms, giving examples of how one can work with citizen dialogues and follow-up on social sustainability goals. Finally, after the above-mentioned concepts have been raised and nuanced sufficiently for discussion purposes, social sustainability as a goal of urban development will be discussed, and linked to the extent to which the citizens' dialogue can promote it

Social sustainability in urban planning processes : a case study of Mary Andersson’s park, Malmö

Begreppet hållbar utveckling, tillika den sociala dimensionen av hållbarhet är komplexa begrepp utan entydig definition och som präglas av konflikt sett till intresse, mål och värde. Bortom debatten om innebörd är social hållbarhet idag ett centralt begrepp inom politiken och har en viktig funktion i diskussioner om mål och syften gällande planering och samhällsutveckling. Syftet med denna studie var att förstå hur olika aktörer arbetar med och förhåller sig till social hållbarhet i planeringen av offentliga rum genom litteraturstudier och en exempelstudie av planeringsprocessen av Mary Anderssons park i Sorgenfri, Malmö. Exempelstudien utgjordes av tre semi-strukturerade intervjuer och dokumentstudier. Utifrån litteraturstudien delades social hållbarhet upp i två huvudkategorier för en teoretisk förståelse av vad som kan ses som social hållbarhet i den fysiska planeringen; social rättvisa och social sammanhållning. Mary Anderssons park kan ses ett framgångsrikt projekt som på flera sätt relaterar till en socialt hållbar utveckling av offentliga rum. Lärdomar från projektet innefattade bland annat att omfattande dialog och planeringsprocesser kräver långsiktighet, resurser, drivande aktörer samt gränsöverskridande samarbete. Dialog och samskapande genererade och upprätthöll engagemang, något som bidrar till att platser kan ses som socialt hållbara över tid. Att ta vara på invånarnas idéer och platsens lokalhistoria genererade en lokal stolthet och förankrade platsen i området. Lärdomarna kan sammanfattas till en brist på övergripande direktiv som underlättar för den här typen av gränsöverskridande planeringsprocesser och att sociala vinster inte alltid är mätbara.The concept of sustainable development, as well as the social dimension of sustainability, are complex concepts without a clear definition and characterized by conflict in terms of interest, goals and value. Beyond the debate on meaning, social sustainability is today a central concept in politics and has an important function in discussions about goals and aims regarding planning and social development. The purpose of this study was to understand how different actors work with and relate to social sustainability in the planning of public spaces, through literature studies and an example study of the planning process of Mary Andersson’s park in Sorgenfri, Malmö. The example study consisted of three semi-structured interviews and document studies. Based on the literature study, social sustainability was divided into two main categories for a theoretical understanding of what can be seen as social sustainability in physical planning: social justice and sustainability of community. Mary Andersson’s park can be seen as a successful project that in several ways relates to social sustainable development of public spaces. Lessons from the project included, among other things, that extensive dialogue and planning processes require long-term perspectives, resources, driving actors and crossborder cooperation. Dialogue and co-creation generated and maintained involvement, something that contributes to that places can be seen as social sustainable over time. As well as taking advantage of the residents' ideas and the local history of the place generated a local pride and anchored the place in the area. The lessons can be summed up in a lack of comprehensive directives that facilitate this type of cross-border planning processes and that social gains are not always measurable

The mixed-use city as a planning ideal for a socially sustainable city development : an insight in gentrification and segregation processes

Agenda 2030 förespråkar för en socialt hållbar stadsutveckling på global nivå. För att kunna utvärdera arbetet med hållbarhetsmålen undersöks effekterna av dagens samhällsplanering utifrån fem centrala begrepp: social hållbarhet, planeringsprinciper, segregation, gentrifiering och blandstaden. För att kunna implementera hållbarhetsmålen i praktiken på nationell skala har blandstaden antagits som planeringsideal i Sverige. Det går att se som en motreaktion på funktionsseparatisktiska ideal från miljonprogrammets era under 1960- och 70-talen, och har starka kopplingar till internationella ideologier som nyurbanism och mixed-land use. Uppsatsen har påvisat att blandstaden ämnar skapa förutsättningar för en tät struktur gällande infrastruktur och bebyggelse, med ett varierat utbud gällande funktion och upplåtelseform. Blandstaden avser också skapa förutsättningar som bidrar till en socialt hållbar stadsutveckling genom att exempelvis skapa mötesplatser för interaktion mellan invånare i samhället. Dock förekommer planeringsidealet ofta i relativt retroaktiva sammanhang i stadsplaneringen, som ett medel för att motverka segregationen i samhället. Uppsatsen visade emellertid att blandstaden kan bidra till både önskad och oönskad gentrifiering, vilket i sin tur kan orsaka ytterligare segregerande processer i samhället. Således kan blandstaden i olika grad både bidra till och motverka segregation. För att kunna utvärdera hur blandstaden fungerar ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, undersöks även teorin i fysiska stadsbyggnadssammanhang. Tre referensstudier med utgångspunkt i Malmö stad visade att arbetet med social hållbarhet ser annorlunda ut i olika stadsdelar, då ett varierat fokus på system- och social integration finns mellan områdena. En tematisering bidrog till en utvärdering av hur blandstaden möter samhällets sociala utmaningar samt vilka utmaningar som återstår med idealet. Resultatet blev en slutsats kring att blandstadens effekter kan se olika ut beroende på faktorer som exempelvis befintlig fysisk struktur samt lokala sociala sammanhang. Aktivt arbete mot gentrifiering sker i särskilda stadsdelar i Malmö stad, medan den förblir okommenterad på andra platser. Ett antal källor framför riskerna med att förlita sig för mycket på geografisk determinism, och att förändringen av människors fysiska förutsättningar inte räcker för att uppnå social hållbarhet. Samtidigt visar andra källor att utformningen av den fysiska miljön är avgörande för att det ska finnas utrymme för sociala interventioner. De två angreppssätten måste således leva i symbios med varandra för att uppnå bästa resultat.Agenda 2030 advocates for a socially sustainable city development on a global level. To be able to evaluate the work towards the sustainability goals, an assessment of the effects of today’s city planning is made based on five central terms: social sustainability, planning principles, segregation, gentrification, and the mixed-use city. To be able to implement the sustainability goal in practice on a national scale, the mixed-use city has been adopted as the planning ideal in Sweden. It can be viewed as a counter reaction against the functionally separatist ideal that derived from the Million Program era during the 1960-70’s, and has strong connections to international ideologies such as new urbanism and mixed-land use. The essay shows that the mixed-use structure intends to create conditions that enforces a dense structure regarding infrastructure and settlements, with a varied offering of function and tenure. The mixed- use city also intends to create conditions that enhance the social sustainability, for example by contributing with physical spaces for interaction between people. However, the planning ideal seems to often occur in relatively retroactive contexts in city planning, as a strategy to work against existing segregation. Furthermore, the essay showed that the mixed-use structure can actually contribute to both intended and non-intended gentrification processes, which in and of itself can lead to further segregation. Thus, the mixed-use city can both lead to and work against segregation processes in different ways. In order to evaluate how the mixed-use city functions from a socially sustainable perspective, the theory is assessed in a physical context of city development as well. Three reference studies were developed with the municipality of Malmö as the focal point. They showed that the work towards social sustainability varies in different parts of the city, and that the focus on integration shifts differently between a system based and social approach. By using a thematizing method I was able to further evaluate how the mixed-use city meets the social challenges that our society is facing, but also what challenges that still remain after adopting said ideal. The result was the conclusion that the effects of the mixed-use city can look different depending on factors such as existing physical structures and local social relations. An active effort to minimize the effects of a gentrification process is made in certain parts of the city, while the gentrification stays unmentioned regarding its appearance in other parts. A number of sources mention the risks of relying too much on geographic determinism. While some sources claim that the changing of peoples physical setting is not enough to reach social sustainability, some claim that the design of the physical environment is vital to ensure that there is space for social interventions. Thus, the two approaches must coexist with each other, in the context of city development, in order to reach the most optimal resul

Urbana grönytors bidrag till välbefinnande och stadsklimat

In this master thesis, I have studied the beneficial effects that nature has on the urban climate and our well-being – and why it has an effect on us, as well as sustainable urban planning and ecosystem services. How can we preserve and contribute to biodiversity, and the urban ecosystem services that is necessary to secure the ecological links in cities? To answer the questions, the regional council of Scania County and Lund’s municipality have been surveyed to find out how the work of green infrastructure looks like in practice at a regional and municipal level. Their work is compared to EU:s requirements and directives on the work of green infrastructure. Today, cities are expanding fast, and it is resulting in a loss of urban green space and nature. At the same time, cities are becoming increasingly vulnerable to environmental changes such as droughts, floods, heat stress, extremely cloud-burst and other natural disasters. A loss of nature means not only a vulnerability to environmental changes in cities, but it has negative effects of urban people’s wellbeing as well. It also results in loss of biodiversity which is important for all ecosystem services. How can we, as planners, design for a sustainable city? What is a sustainable city development?I detta examensarbete har jag undersökt effekter som naturen har för stadsklimatet och vårt välbefinnande – varför det har effekt på oss, samt hållbar stadsutveckling och ekosystemtjänster. Hur kan vi bevara och bidra till den biologiska mångfalden, och därmed ekosystemtjänster i städer som kan säkra upp de ekologiska sambanden? För att svara på frågorna har Region Skåne och Lunds kommuns arbete av grön infrastruktur studerats på en regional- samt kommunal nivå. Detta jämförs med EU:s krav och direktiv kring arbetet av grön infrastruktur. Idag expanderar städer fort vilket resulterar i en förlust av grönområden och natur. Samtidigt blir städerna alltmer sårbara för miljöförändringar som torka, översvämningar, värmespänning, skyfall och andra naturkatastrofer. En förlust av natur innebär inte bara en sårbarhet för miljöförändringar i städer, utan även ett sämre välmående för stadsmänniskor. Det resulterar också i förlust av biologisk mångfald som är viktig för alla ekosystemtjänster. Vilka metoder kan vi som stadsplanerare arbeta med för hållbar utveckling? Vad är hållbar stadsutveckling

Housing of horses in Swedish breeding farms for warm-blooded riding horses

Young riding horses should be able to move freely in large areas when growing up to develop a sustainable body for the future. The Swedish breed warm blooded riding horses are seen as healthy and durable in the sport. The structure of Swedish breeders back to 25 years ago is well known. However, their choice of housing system of young riding horses has not been investigated. Therefore, the aim was to identify and investigate today’s structure of Swedish breeders and their choice of housing system for young and growing horses. This work can be a basis for future investigations of housing system for young horses and the young horses’ future health. Further, this work can be used in education for Swedish breeders in housing systems for young horses. Three questions were answered in this essay: How has the structure of Swedish breeders changed over the last 25 years? How do the Swedish breeders choose a housing system for their youngster looks and how do the access to outdoor living look for Swedish breed young horses? This essay is based on a survey sent to breeders of Swedish warm blooded riding horses. The survey contained 22 questions of different character. The questions were chosen according to breeders, housing of horses, outdoor living for youngsters and marketing. For statistical analysis Microsoft Excel 2019 and chi2-test was used. The result showed that 79% of Swedish breeders were women and the majority were in the age 31 to 50 years. Most of the breeders, independent of age, had learned about breeding from friends. According to the answers of the survey breeders in the age group 31-60 years often used individual housing in stable. Individual housing in stable was also the choose for majority of the men and for breeders in the northern and the west part of Sweden. In the summer, 85% of the breeders had their horses out in pasture and kept in groups of two to four and five to eight horses. Availability of free movement and social contact among horses were the most important criteria for the breeders choose of housing system for young horses. The structure of Swedish breeders for warm blooded riding horses was similar to the structures of 1995 and 2010. Women in middle age (31-50 years and 51-60 years) is dominating the Swedish breeding meanwhile the men become fewer and older. Half of the Swedish breeders are housing their young horses in loose housing systems in the winter. In summertime four out of five breeders had their young horses out in pasture. In summertime, the horses were placed in pastures with a size of most commonly three to five hectares. In the winter, the horses were placed in paddocks with a size of most commonly one to two hectares. All the time during outdoor living the horses had social contact with other conspecifics.Den svenska varmblodiga ridhästen marknadsförs som hållbar. Någonting som även är beskrivet i dess avelsmål. För att uppnå detta är det bland annat viktigt att ge den unga hästen så bra förutsättningar som möjligt, tidigt i livet, med fri rörelse på stora öppna ytor. Hur ser det ut bland uppfödarna i Sverige? Inhyses hästarna i Sverige som det marknadsförs? För att undersöka hur inhysningen av den unga varmblodiga ridhästen ser ut idag och hur den kan påverkas undersöktes uppfödarstrukturen. Idag kan vi se att uppfödarstrukturen domineras av kvinnor i medelåldern (31–50 år till 51–60 år). Resultatet visade även att männen har blivit färre och äldre under de senaste 25 åren. Uppfödningen bedrivs i de flesta fall på landsbygden som hobbyverksamhet. Cirka hälften av uppfödarna i Sverige håller idag sina hästar på lösdrift under vinterhalvåret och drygt fyra av fem uppfödare har hästarna på bete sommartid. På vintern är det mest vanligt förekommande med en hagstorlek på en till två hektar. På sommarhalvåret är hagar med en storlek på tre till fem hektar mest vanligt förekommande. Vid utevistelse har samtliga individer sällskap av artfränder i mindre grupper. I Norra Sverige och Västsverige är inhysning enskilt på box det mest vanliga inhysningssystemet. Uppfödare i medelåldern inhyser till största del sina unghästar enskilt på box. Med detta resultat visas att det är i dessa målgrupper kunskapen om inhysning behöver utvecklas. Detta för att belysa kunskap om inhysning kopplat till hållbarhet samt att öka möjligheten att uppnå det uppsatta avelsmålet samt underbygga marknadsföringen. För att komma fram till resultatet i arbetet skickades en enkät ut vilken innefattade 22 frågor om uppfödarstrukturen och uppfödarnas val av inhysningssystem. Enkäten skickades ut med hjälp av SWB till deras medlemmar. För delar av resultatet användes även tidigare forskning

Real estate agent views on wooden multistorey construction : a comparison of real estate roles

Sverige har en väl utvecklad tradition att bygga småhus i trä och mycket resurser till detta. Trots det så är andelen flerbostadshus i trä på marknaden låg. Tidigare studier visar att konsumenterna inte har så stor kunskap om dessa bostäder i trä. Dialogen mellan alla inblandade aktörer, myndigheter och politiker måste förbättras för att främja hållbar utveckling och flerbostadshus i trä. Lagkrav om klimatdeklaration för nyproduktion från regeringen leder till konsekvenser för byggbranschen. Valet av material måste analyseras mer ingående för att påverka miljön så lite som möjligt. Denna studie syftar till att identifiera faktorer som påverkar hur mäklare arbetar för att främja flerbostadshus i trä. För att identifiera dessa faktorer genomfördes en kvalitativ fallstudie med tre registrerade fastighetsmäklare för två olika projekt av flerbostadshus i trä. Studien avser att förstå och ge uttryck åt respondenternas uppfattning om flerbostadshus i trä och dess position på marknaden vilket lett till att ett teoretiskt ramverk tagits fram. Ramverket utformades utifrån teoretiska begrepp inom området. Dessa begrepp är institutionell teori, service dominant logic och varumärkesterritorium. Litteraturgenomgång genomfördes för att få en uppfattning om tidigare studier inom området. Empirin för studien baseras på objektsbeskrivningar för projekten och skriftliga intervjuer med ansvarig fastighetsmäklare. Empirin analyseras med det teoretiska ramverket. Därefter tas empirin upp i diskussionen i dialog med tidigare forskningsresultat. Studien visar att respondenterna inte förmedlar någon gemensam nämnare för vilka mervärden de förmedlar till kunden. De anger att kunden har ett större intresse för priset än konstruktionsmaterialet. I studien framgår det att mäklarens roll i att främja flerbostadshus i trä inte är omfattande. I detta fall tyder empirin istället på att de som kan påverka positionen på marknaden främst är byggbranschen.Sweden has a well-established tradition of building wooden houses and has a lot of resources suitable for this. Despite that, the proportion of wooden multistorey construction on the market is low. Previous studies show that the consumers lack knowledge of these kinds of buildings. To promote sustainable development and these wooden buildings, the dialogue between all the involved actors, governments and politicians needs to be improved. Legal requirements from the government of climate declaration for new production leads to consequences for the construction industry. The choice of material will have to be analyzed in depth to reduce the negative effect on the environment. The purpose of this study is to identify factors that affect how real estate agents work to promote multistorey wooden constructions. To identify these factors, a qualitative case study was implemented. The case study consists of three registered real estate agents for two different projects. The study refers to understand and give expression to the respondents’ perception of wooden multistorey constructions and its position on the market. Based on the purpose of the study, a theoretical review was conducted and a conceptual framework was selected. The framework is based on theoretical concepts for the subject area. These concepts are; institutional theory, service dominant logic and brand territory. The literature review was also made to get an understanding of previous studies of the subject. The empirical part of the study is based on descriptions of the real estate objects and written interviews with the responsible estate agents. The descriptions of the objects and the interview-answers were analyzed based on the conceptual framework. After the analysis, the findings are discussed in dialogue with results from previous studies in the discussion chapter. In conclusion, the study shows that the respondents do not have any common understanding of what added values they mediate to the customer. The respondents' answers also show that their understandings of the customers’ interests of apartments focuses on the price rather than of what material the building is made of. The study shows that the role of the real estate agent to promote wooden multistorey constructions is not well founded. In this case, the results instead suggest that the constructions industry are the ones that can affect the position on the market for wooden multistorey constructions