4 research outputs found

    Hur p├ąverkar familje├Ągarskap utdelningspolitiken i svenska b├Ârsbolag?

    No full text
    Familjea╠łgarskap a╠łr ett utbrett fenomen pa╠Ő Stockholmsbo╠łrsen, da╠łr ma╠Őnga av familjerna kan uto╠łva kontroll o╠łver fo╠łretagen de a╠łger. Utbetalningspolitiska beslut i svenska fo╠łretag kan sa╠Őledes vara influerade av dessa a╠łgarfamiljer. Syftet med denna studie a╠łr att underso╠łka familjea╠łgarskapets pa╠Őverkan pa╠Ő utdelningsniva╠Őn bland svenska bo╠łrsnoterade fo╠łretag, samt huruvida grundarfamiljer skiljer sig fra╠Őn andra a╠łgarfamiljer i detta avseende. Vi diskuterar hur a╠łgarfamiljer teoretiskt sett har goda mo╠łjligheter att expropriera minoritetsa╠łgarna, vilket kan visas genom en la╠łgre utdelningsniva╠Ő. Samtidigt finns incitament fo╠łr a╠łgarfamiljer att ha╠Őlla utdelningsniva╠Őn ho╠łg enligt rykteshypotesen och inkomsthypotesen. Urvalet besta╠Őr av 622 observationer fra╠Őn icke-finansiella fo╠łretag noterade pa╠Ő Stockholmsbo╠łrsen mellan bokslutsa╠Őren 2014 och 2016. Studien genomfo╠łrs med multipla OLS- och Tobit-regressioner. Resultaten visar att familjea╠łgda fo╠łretag ger ho╠łgre utdelningar a╠łn fo╠łretag som inte a╠łr familjea╠łgda. Da╠łremot a╠łr resultaten inte statistiskt signifikanta ga╠łllande huruvida utdelningsniva╠Őn a╠łr ho╠łgre i grundara╠łgda fo╠łretag ja╠łmfo╠łrt med de o╠łvriga familjea╠łgda.

    Hur p├ąverkar familje├Ągarskap utdelningspolitiken i svenska b├Ârsbolag?

    No full text
    Familjea╠łgarskap a╠łr ett utbrett fenomen pa╠Ő Stockholmsbo╠łrsen, da╠łr ma╠Őnga av familjerna kan uto╠łva kontroll o╠łver fo╠łretagen de a╠łger. Utbetalningspolitiska beslut i svenska fo╠łretag kan sa╠Őledes vara influerade av dessa a╠łgarfamiljer. Syftet med denna studie a╠łr att underso╠łka familjea╠łgarskapets pa╠Őverkan pa╠Ő utdelningsniva╠Őn bland svenska bo╠łrsnoterade fo╠łretag, samt huruvida grundarfamiljer skiljer sig fra╠Őn andra a╠łgarfamiljer i detta avseende. Vi diskuterar hur a╠łgarfamiljer teoretiskt sett har goda mo╠łjligheter att expropriera minoritetsa╠łgarna, vilket kan visas genom en la╠łgre utdelningsniva╠Ő. Samtidigt finns incitament fo╠łr a╠łgarfamiljer att ha╠Őlla utdelningsniva╠Őn ho╠łg enligt rykteshypotesen och inkomsthypotesen. Urvalet besta╠Őr av 622 observationer fra╠Őn icke-finansiella fo╠łretag noterade pa╠Ő Stockholmsbo╠łrsen mellan bokslutsa╠Őren 2014 och 2016. Studien genomfo╠łrs med multipla OLS- och Tobit-regressioner. Resultaten visar att familjea╠łgda fo╠łretag ger ho╠łgre utdelningar a╠łn fo╠łretag som inte a╠łr familjea╠łgda. Da╠łremot a╠łr resultaten inte statistiskt signifikanta ga╠łllande huruvida utdelningsniva╠Őn a╠łr ho╠łgre i grundara╠łgda fo╠łretag ja╠łmfo╠łrt med de o╠łvriga familjea╠łgda.

    Hur p├ąverkar familje├Ągarskap utdelningspolitiken i svenska b├Ârsbolag?

    No full text
    Familjea╠łgarskap a╠łr ett utbrett fenomen pa╠Ő Stockholmsbo╠łrsen, da╠łr ma╠Őnga av familjerna kan uto╠łva kontroll o╠łver fo╠łretagen de a╠łger. Utbetalningspolitiska beslut i svenska fo╠łretag kan sa╠Őledes vara influerade av dessa a╠łgarfamiljer. Syftet med denna studie a╠łr att underso╠łka familjea╠łgarskapets pa╠Őverkan pa╠Ő utdelningsniva╠Őn bland svenska bo╠łrsnoterade fo╠łretag, samt huruvida grundarfamiljer skiljer sig fra╠Őn andra a╠łgarfamiljer i detta avseende. Vi diskuterar hur a╠łgarfamiljer teoretiskt sett har goda mo╠łjligheter att expropriera minoritetsa╠łgarna, vilket kan visas genom en la╠łgre utdelningsniva╠Ő. Samtidigt finns incitament fo╠łr a╠łgarfamiljer att ha╠Őlla utdelningsniva╠Őn ho╠łg enligt rykteshypotesen och inkomsthypotesen. Urvalet besta╠Őr av 622 observationer fra╠Őn icke-finansiella fo╠łretag noterade pa╠Ő Stockholmsbo╠łrsen mellan bokslutsa╠Őren 2014 och 2016. Studien genomfo╠łrs med multipla OLS- och Tobit-regressioner. Resultaten visar att familjea╠łgda fo╠łretag ger ho╠łgre utdelningar a╠łn fo╠łretag som inte a╠łr familjea╠łgda. Da╠łremot a╠łr resultaten inte statistiskt signifikanta ga╠łllande huruvida utdelningsniva╠Őn a╠łr ho╠łgre i grundara╠łgda fo╠łretag ja╠łmfo╠łrt med de o╠łvriga familjea╠łgda.

    F├Âretagsstrategi & kapitalstruktur : En analys av deras relation inom SMEs i densvenska tillverkningsindustrin

    No full text
    A company's need for an effective and suitable corporate strategy is higher than ever due tofierce and increasing competition in the current business landscape. In order for companies tofinance their chosen corporate strategy, as for instance conduct investments for growth, theyneed proper funding. Moreover, the capital structure defines and outlines a companyÔÇÖs availablemix of debt and equity. Financial theories and studies further conclude that it is paramount forcompanies to understand the relationship between the corporate strategy and the capital structurein order to remain competitive. However, the current amount of empirical studies that have beenconducted in this area is very limited. Therefore, this study has analysed and examined therelationship between the corporate strategy and the capital structure for small and medium-sizedenterprises (SMEs) in the Swedish manufacturing industry. Indeed, the purpose of the study is toexamine this relationship. The study has been executed by conducting five case studies where five different SMEs in theSwedish manufacturing industry have been analysed. The companies represent both familyownership as well as ownerships via external investors. The five case studies consisted of semistructuredinterviews with the CEO of each firm. A questionnaire was also provided to the fiverespondents, which enhanced the possibility to benchmark the results from the companies. The results of the study indicate that the relationship between the corporate strategy and thecapital structure differs depending on a companyÔÇÖs type of ownership. In conclusion, forexternally owned companies (e.g. owned by private equity companies), the corporate strategytends to drive the choice of capital structure. On the other hand, for companies owned by thefounding families, the relationship seems to be inverted where the capital structure rather drivesthe choice of corporate strategy.Ett f├Âretags behov av en effektiv och passande f├Âretagsstrategi ├Ąr h├Âgre ├Ąn n├ągonsin p├ą grund avh├ąrd och ├Âkande konkurrens p├ą den nuvarande marknaden. F├Âr att ett f├Âretag skall kunnafinansiera sin valda f├Âretagsstrategi, som exempelvis att genomf├Âra investeringar f├Âr tillv├Ąxt,kr├Ąvs det en v├Ąl avv├Ągd finansiering. Vidare definierar och beskriver kapitalstrukturen ettf├Âretags tillg├Ąnglighet g├Ąllande dess mix av skulder och eget kapital. Samtidigt visar finansiellteori och studier p├ą omr├ądet att det ├Ąr av st├Ârsta vikt f├Âr f├Âretag att de f├Ârst├ąr sambandet mellandess f├Âretagsstrategi och kapitalstruktur f├Âr att de skall kunna f├Ârbli konkurrenskraftiga. Dock ├Ąrantalet studier som ├Ąr gjorda p├ą omr├ądet mycket begr├Ąnsade. S├ąledes har denna studie analyseratoch unders├Âkt sambandet mellan f├Âretagsstrategin och kapitalstrukturen f├Âr sm├ą och medelstoraf├Âretag (SMEs) inom den svenska tillverkningsindustrin. Studien har utf├Ârts genom att genomf├Âra fem fallstudier d├Ąr fem olika sm├ą och medelstoraf├Âretag inom den svenska tillverkningsindustrin har analyserats. F├Âretagen representerar b├ądefamilje├Ągda f├Âretag samt f├Âretag ├Ągda av externa investerare. De fem fallstudierna bestod avsemistrukturerade intervjuer med VDn f├Âr respektive bolag. Ett fr├ągeformul├Ąr distribueradesocks├ą till de fem respondenterna f├Âr att kunna m├Âjligg├Âra en j├Ąmf├Ârelse av resultaten fr├ąn bolagen. Resultaten av studien indikerar att sambandet mellan f├Âretagsstrategin och kapitalstrukturenvarierar beroende p├ą typ av ├Ągarskap av ett bolag. Sammanfattningsvis s├ą tenderar valet avf├Âretagsstrategi att driva valet av kapitalstruktur f├Âr bolag ├Ągda av externa investerare(exempelvis bolag ├Ągda av private equity-f├Âretag). ├ů andra sidan tenderar f├Ârh├ąllandet snararevara inverterat f├Âr f├Âretag ├Ągda av sina grundarfamiljer, d├Ąr kapitalstrukturen snarare driver valetav f├Âretagsstrategi
    corecore