23 research outputs found

    Kvicksilver, kadmium och zink i avfall som förbrÀnns i Kiruna kraftvÀrmeverk

    Get PDF
    Kiruna Kraft AB is the responsible operator of the Kiruna power and heating plant and the Kiruna waste disposal plant. The company is responsible for the production and distribution of heating and electricity in Kiruna and for heat from the heating plant in Vittangi. In addition, the company takes care of household waste from municipality citizens. The company is authorized to incinerate more than 98 000 tons of waste per calendar year with a maximum of 2,500 tons of hazardous waste. Continuous sampling of the outgoing wastewater from waste incineration in boiler 3 to the recipient Luossajoki has shown elevated levels of the heavy metals mercury, cadmium and zinc. The purpose of this study is to identify where in society mercury, cadmium and zinc are found and to examine the type of waste going to Kiruna power and heating plant which contains the greatest concentration of these heavy metals. A compilation of data from samplings have been made and randomly selected samples of household waste in the municipality of Kiruna have been studied to get a picture of the waste incinerated in boiler 3. The results of tests conducted in 2014 and 2015 show that the Environmental Protection Agency regulations (NFS 2002:28) for the emission of mercury, cadmium and zinc to the receiving water were exceeded in certain quarters in 2014 and 2015 despite high treatment efficiency. The reason behind the elevated metal concentrations to the recipient is likely an increased amount of metals in the incoming waste that is incinerated in boiler 3. The randomly selected samples show that the proportion of non-combustible waste decreased between 2005 and 2006, but that it then gradually increased until 2014. After 2014, the proportion of metal packaging, glass packaging and hazardous waste (hazardous waste, electrical and electronic products) decreased, while the percentage of metal scrap and waste (inert material and other glass) increased. Measures concerning the elevated metal emissions to the recipient have been taken and the company continuously works to minimize the environmental impact. As the operation's treatment efficiency is very high and represents the best technology available in the industry, measures to reduce the levels of particularly mercury and cadmium, but also zinc, in the outgoing wastewater must be directed towards the incoming waste in boiler 3. The reason why the municipality citizens put non-combustible waste in household waste needs to be examined.Kiruna Kraft AB Ă€r ansvarig verksamhetsutövare för Kiruna kraftvĂ€rmeverk och Kiruna avfallsanlĂ€ggning. Bolaget ansvarar för produktion och distribution av fjĂ€rrvĂ€rme och el frĂ„n vĂ€rmeverket i Kiruna centralort och vĂ€rme frĂ„n vĂ€rmeverket i Vittangi. Utöver det hanteras kommunmedborgarnas avfall. Bolaget har tillstĂ„nd att förbrĂ€nna högst 98 000 ton avfall per kalenderĂ„r varav högst 2500 ton farligt avfall. Kontinuerliga provtagningar pĂ„ det utgĂ„ende avloppsvattnet frĂ„n avfallsförbrĂ€nning i Panna 3 till recipienten Luossajoki har visat förhöjda halter av tungmetallerna kvicksilver, kadmium och zink. Syftet med denna litteraturstudie Ă€r att ta reda pĂ„ var i samhĂ€llet kvicksilver, kadmium och zink finns samt att undersöka i vilken typ av avfall som kommer till Kiruna kraftvĂ€rmeverk som innehĂ„ller störst koncentration av dessa metaller. En sammanstĂ€llning av data frĂ„n utförda provtagningar har genomförts och plockanalyser pĂ„ hushĂ„llsavfallet i Kiruna kommun har studerats för att fĂ„ en bild av vad som förbrĂ€nns i Panna 3. Resultatet frĂ„n utförda provtagningar under 2014 och 2015 visar att NaturvĂ„rdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) för utslĂ€pp av kvicksilver, kadmium och zink till recipienten överskreds under vissa kvartal trots att skrubberstegens och vattenreningens reningsgrad Ă€r mycket hög. Orsaken bakom de förhöjda metallhalterna till recipienten beror troligen pĂ„ ökad mĂ€ngd metaller i det inkommande avfallet som förbrĂ€nns i Panna 3. Genomförda plockanalyser visar att andelen icke brĂ€nnbart avfall i hushĂ„llsavfallet minskade mellan 2005 och 2006 men att det dĂ€refter succesivt har ökat fram till 2014. Efter 2014 har andelen metallförpackningar, glasförpackningar och farligt avfall (farligt avfall samt el- och elektronikprodukter) minskat medan andelen metallskrot och deponi (inert material och övrigt glas) har ökat. ÅtgĂ€rder gĂ€llande de förhöjda metallvĂ€rdena till recipienten har vidtagits och bolaget arbetar fortlöpande med att minimera verksamhetens miljöpĂ„verkan. I och med att verksamhetens reningsgrad Ă€r mycket hög och motsvarar den bĂ€sta möjliga teknik som finns inom branschen mĂ„ste Ă„tgĂ€rder för att minska halterna av framförallt kvicksilver och kadmium, men Ă€ven zink, i det utgĂ„ende avloppsvattnet riktas mot det inkommande avfallet som utgör brĂ€nslet vid förbrĂ€nning i Panna 3. Orsaken bakom varför kommunmedborgarna slĂ€nger icke brĂ€nnbart avfall i hushĂ„llsavfallet mĂ„ste undersökas

    Development of advanced oxidation processes for the Finnish pulp and paper industry water treatment

    Get PDF
    Advanced oxidation processes (AOP) have been developed as a pinnacle of chemical water treatment to face the more tightening environmental limits during the last three decades. Whenever either pure coagulation & flocculation or/and biological technologies cannot reach the required environmental limits, then AOP technologies can be used. This thesis presents four AOP methods to treat different pulp and paper water types. The first study object is to enhance the conventional treatment CODcr removal by placing the AOPs as a tertiary treatment step after the existing activated sludge process. The second study focuses on reducing chemical and investment costs associated with the first study by placing the AOP before the activated sludge by modifying the difficult biodegradable matter to more readily biodegradable. The more biodegradable wastewater can then be removed more efficiently in the following activated sludge stage. The third study uses AOP for more environmentally friendly and economical biocides used on paper machines for biological growth control, simultaneously reducing the recalcitrant compounds found in wastewater. The fourth study aims at removing manganese from the incoming raw water using a new non-toxic, environmentally friendly oxidation method. This new environmentally friendly oxidation method can replace used recalcitrant compounds used in the pulp and paper process. The presented AOP shows its ability to adapt and reach high removal efficiencies for CODCr and Ptot removal in cases known to be challenging to biological treatment only. Suggestions for further AOP development include maximising the utilisation of the existing equipment and chemistries already at the site to lower the initial operational and capital expenses needed to obtain the suggested AOP. Simultaneously, simplifying the presented new AOP toward a more straightforward process with less process and required chemicals is preferred.Avancerade Oxidation Processer (AOP) har utvecklats för den finska massa- och pappersindustrin under de senaste tre senaste decennierna för situationer dÄ processer baserade pÄ sedimentation, kemisk fÀllning och biologisk rening inte uppnÄr satta grÀnsvÀrden. Finland fick sin första miljölagstiftning 1961. I lagstiftningen var fokus pÄ reglering av avfallsvattenvolymen, pÄ vattnets pH-vÀrde samt pÄ mÀngden suspenderade Àmnen. I slutet av 1970-talet uppstod en diskussion kring behovet av nya begrÀnsningar för att minska utslÀppen av biologiskt nedbrytbara Àmnen och fosfor. Dessa utslÀpp orsakade kraftigt tillvÀxt av alger och annan mikroskopisk biomassa som i sin tur ledde till syrebrist i vattenströmmarna. De nya kraven ledde till byggande av biologiska reningsverk, vars design togs frÄn kommunala reningsverk. Kort efter de första biologiska reningsverken hade tagits i bruk i mitten av 1980-talet upptÀckte man att den förvÀntade BOD-reningen inte kunde uppnÄs. I slutet av 1980-talet trÀdde begrÀsningar pÄ kemisk syreförbrukning (COD) och fosfor (P) i kraft. COD lÀmpar sig bÀttre Àn BOD för styrning av biologiska reningsverk dÄ det kan analyseras snabbare och mer exakt. I slutet av 1980-talet började skogsindustrin sluta vattenkretsloppen för att minimera mÀngden avfallsvatten och pÄ sÀtt minska pÄ byggkostnaderna för reningsverken. I början av 1990-talet konstaterade man att de nya kraven pÄ COD var mycket svÄrare att nÄ Àn de tidigare kraven pÄ BOD. SÄ smÄningom blev det klart att en del av analyserade COD-vÀrden inte var nedbrytbart i det biologiska reningsverket. För den hÀr delen började den engelska termen hard COD anvÀndas. Den del av COD som inte bryts ner biologiskt bestÄr frÀmst av lÄngkedjiga organiska molekyler eller toxiska Àmnen. I denna avhandling presenteras fyra AOP-metoder för att behandla olika typer processvatten inom massa- och pappersindustrin. Gemensamt för AOP Àr in situ produktion av hydroxylradikaler. Fenton-processen Àr den mest kÀnda AOP-tekniken. Fenton-processen grundar sig pÄ anvÀndning av tvÄvÀrt jÀrn som metallkatalyt för att spjÀlka vÀteperoxid. I andra vanliga AOP anvÀnds vÀteperoxid, ozon och UV bestrÄlning samt deras blandningar

    Storm water management problems in southern Kurdistan : examples from Sweden and internationally

    Get PDF
    I södra Kurdistan dĂ€r exploatering, utbyggnad och förtĂ€tning av nya respektive befintliga bebyggelseomrĂ„den sker Ă€r dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hĂ„rdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsomrĂ„den minskar stĂ€ndigt. Stora mĂ€ngder regn avrinner frĂ„n ytor som en gĂ„ng var genomslĂ€ppliga till lĂ„gt belĂ€gna och kĂ€nsliga omrĂ„den. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid sĂ„vĂ€l extensiva som mĂ„ttliga regn. DĂ„ligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar pĂ„ ledningarna sĂ„ att lĂ€ckage och brĂ€ddning av smutsvatten i bebyggelseomrĂ„den blir ett faktum. Bebyggelsen vid nĂ€rliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av stĂ€ndiga översvĂ€mningar. I omrĂ„den dĂ€r man har sprĂ€ngt berg och branta slĂ€nter för att anlĂ€gga vĂ€gar och annan infrastruktur blir marken kĂ€nslig för erosion. Instabil och dĂ„ligt utförd schaktning gör att mĂ„nga byggnadsanlĂ€ggningar utsĂ€tts för skred nĂ€r marken utsĂ€tts för lĂ„ngvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvĂ€rlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dĂ„lig Ă„tkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieomrĂ„det) ledde till mitt val av Ă€mne för detta examensarbete. Arbetet Ă€r uppbyggt i tvĂ„ delar. Den första delen bestĂ„r av utförliga observationer i studieomrĂ„det. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs hĂ€r bĂ„de i ord och bild. HĂ€r görs ocksĂ„ en genomgĂ„ng av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hĂ„rdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet bestĂ„r av en litteraturstudie dĂ€r dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel pĂ„ dagvattenhantering bĂ„de i Sverige och internationellt. MĂ„let Ă€r att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta pĂ„ ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sĂ„dant underlag visar jag vilka byggstenar som ingĂ„r i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa Ă€r anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel pĂ„ tĂ€nkbara lösningar utifrĂ„n bĂ„de svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök pĂ„ det valda studieomrĂ„det (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns dĂ€r. Jag kommer att utföra ett antal observationer pĂ„ omrĂ„dets dagvattenanlĂ€ggningar för att se hur de Ă€r konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmĂ€nt i södra Kurdistan. MĂ„let Ă€r att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick dĂ€rför tvĂ„ genomförda besök i studieomrĂ„det ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanstĂ€llde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgĂ„tt ifrĂ„n böcker och tidskrifter i Ă€mnet dagvattenhantering. Jag har Ă€ven lĂ€st tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att fĂ„ bredare kunskaper i Ă€mnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand anvĂ€nt mig av digitala kĂ€llor. En avgrĂ€nsning Ă€r gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­‐ hanteringsproblematiken i allmĂ€nhet med inriktning pĂ„ urbana miljöer utan att begrĂ€nsa mig till nĂ„gon specifik stad. Jag har fokuserat pĂ„ ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjĂ€lp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundlĂ€ggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan Ă€r att man avleder allt dag -­‐ och DBT (dusch, bad och tvĂ€tt)-­‐ vatten frĂ„n bostadsomrĂ„den, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebĂ€r att kemikalier och skadliga Ă€mnen frĂ„n de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att nĂ„gon Ă„tgĂ€rd görs för att hindra dessa skadliga Ă€mnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns nĂ„gon form av system eller reningsverk för rening av dag-­‐och avloppsvatten innan och efter avledningen innebĂ€r det att det förorenade vattnet dĂ€rför blir svĂ„rt att Ă„teranvĂ€nda och dra nytta av. Ett annat problem Ă€r att avledningsnĂ€tet pĂ„ grund av Ă„lder och dĂ„lig dimensionering lĂ€cker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebĂ€ra stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan dĂ€rför vara viktig att pĂ„peka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat Ă€r det viktigt att hĂ€nsyn tas till de lokala förutsĂ€ttningarna vid planering och projektering av nya exploateringsomrĂ„den. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav pĂ„ sikt faststĂ€llas och tillĂ€mpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. MĂ„let Ă€r att i framtiden ska exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­‐ och industriomrĂ„den ocksĂ„ utgĂ„ frĂ„n dessa planer och krav. Myndigheternas strĂ€van ska Ă€ven vara att arbeta för en god och hĂ„llbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­‐lĂ€nders varierade erfarenheter vad gĂ€ller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis ocksĂ„ tillĂ€mpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgĂ„ngspunkt i de lokala förutsĂ€ttningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt Ă€r att det ska kunna bli en inspirationskĂ€lla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bĂ€ttre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgĂ„ngspunkt

    Kan utbredningen av syrefattiga bottnar pÄverka Hanöbuktens ekosystemtjÀnster och dess vÀrden?

    Get PDF
    Den ökande frekvensen av algblomningar i Egentliga Östersjön har resulterat i ökad utbredning av syrefattiga bottnar. Detta har fĂ„tt till följd att flera ekosystemtjĂ€nster i regionen Hanöbukten har pĂ„verkats negativt. Utbredning har medfört försĂ€mrade möjligheter för yrkesfiskarnas huvudfĂ„ngst torsken (Gadus morhua) att reproducera sig, och befolkningens vilja att resa till drabbade omrĂ„den minskar i takt med algblomningarna vilket innebĂ€r mindre inkomster för turistnĂ€ringen. Undersökningar och berĂ€kningar visar pĂ„ att Sveriges befolkning Ă€r villiga att betala 7,5 miljarder SEK för att uppnĂ„ mĂ„len i Baltic Sea Action Plan, vilket innebĂ€r en motsvarande summa för Hanöbukten pĂ„ 600 miljoner SEK. Flera alternativ av syresĂ€ttning av djupvattnet har presenterats med syfte om att minska frekvensen Ă„terkommande algblomningar och dĂ€rigenom förbĂ€ttra den ekologiska statusen för omrĂ„det. Resultaten visar att syresĂ€ttningen kan medföra Ă„terkolonisering av tidigare syrefattiga bottnar vilket skulle kunna gynna ekosystemtjĂ€nsterna i Hanöbukten. Dock med temperaturförĂ€ndringar som följd vilket kan leda till missgynnande förhĂ„llanden pĂ„ lĂ„ng sikt.The increasing prevalence of algal blooms in the Baltic Proper has resulted in an expansion of hypoxic seabed. This has resulted in that several ecosystem services within the region of Hanö Bay have been adversely affected. The expansion has brought less favourable reproduction opportunities for the cod (Gadus morhua), which is the main catch in commercial fishery in the area. Fewer people are willing to travel to areas that are affected by the algal bloom, which results in less revenue for the local tourism businesses. Studies and calculations show that the Swedish population is willing to pay 7.5 billion SEK to achieve the goals of the Baltic Sea Action Plan, which means an equivalent sum for the Hanö Bay amounting up to 600 million SEK. Several alternatives have been presented to counter the anoxic seabed including water-pumping devices from the surface of the sea down to the sea floor. By doing so the scientists are hoping to reduce the amount of algal bloom and at the same time enhance the ecological status in the region. The experiments indicated that the induced oxygen levels results in re-colonization of the seabed, which possibly can support the ecosystem services of Hanö Bay. However the pumping of water also resulted in an increased temperature that might lead to less favourable conditions in the future
    corecore