A missing link in the chain of care?

SK 152, våren 2010Problemstilling: På kva måte kan dagtilbod vere viktig for heimebuande personar med demens? Mange stadar blir dagtilbod omtala som eit manglande leddet i omsorgskjeda. Denne litterære oppgåva prøvar å belyse korleis dagaktivitetstilbod kan vere viktig for heimebuande personar med demens. Talet på eldre mennesker er aukande og fleire får demens. I dag er det om lag 70 000 personar med demens i Norge, og minst halvparten av desse bur i eigen heim. Det å tilrettelegge for at personar med demens kan få bu heime lengst mogeleg er ei politisk målsetting, og dagtilbod kan i denne samanheng vere eit viktig supplement. Undersøkingar visar at dagtilbod er eit godt tilbod til personar med demens, samstundes som det kan verke avlastande for pårørande og dermed vere med på å utsette innlegging i institusjon. Dagtilbod som er spesialt tilrettelagt for heimebuande personar med demens er lite utbygd i Norge, kun tretti prosent av alle norske kommunar har slike tilbod. Det er naudsynt med ei betydeleg satsing på dagtilbod i åra framover for å møte behovet for behandlingstilbod utanfor institusjon. Av Demensplanen går det fram at alle kommunane i landet bør kunne tilby eit tilrettelagt dagaktivitetstilbod for personar med demens innan 2015. Eit godt tilrettelagt dagsentertilbod kan vere av stort betydning for at personar med demens og deira familiar skal oppleve kvardagen som trygg og meiningsfull

Emotional robots: principles and practice with PARO in Denmark, Germany and the UK

As societies age there will be a significant increase of those over 80 and a predicted increase in people with dementia. We know that loneliness increases with old age, and those living with dementia are at risk of social isolation. Also opportunities for sensory stimulation and engagement in pleasurable activities are reduced in old age. The question is what technologies can be used to extend the range of available interventions that can enhance well-being. Emotional robots have been developed for activity and therapeutic purposes. This article explores experiences of the emotional robot PARO in Denmark, Germany and UK, and provides principles of this robot as an activity or activity with a therapeutic purpose

Smertekartlegging og demens : hvordan kan sykepleiere kartlegge smerter hos pasienter som er rammet av alvorlig demens i sykehjem?

Studentarbeid i sykepleie (bachelorgrad) - Universitetet i Nordland, 201

A dementia neuropathológiája Parkinson-syndromákban = Neuropathology of dementia in Parkinson's syndromes

Vizsgálatainkban Parkinson-syndromákban (multiszisztémás atrophia, Parkinson-kór, progresszív supranuclearis bénulás, vascularis parkinsonismus (Binswanger-betegség) a dementia neuropathológiai hátterét objektív sejtszámlálási módszerekkel vizsgáltuk, az így kapott adatokat összehasonlítva az adott terület neuropathológiai markereivel. A sejtszámlálást optikai disszektor segítségével végeztük, a neuropathológiai eltéréseket immunhisztokémiai módszerekkel határoztuk meg. Multiszisztémás atrophiában a hippocampalis formatio patológiájának különbségét igazoltuk demens és nem demens betegek között. A subcorticalis magvak sejtszámának különbségét nem igazoltuk. Parkinson- kórban és progresszív supranuclearis paresisben a statisztikai feldolgozáshoz szükséges számú minta összegyűjtése még folyamatban van. Vascularis Parkinson- syndromában kimutattuk a subcorticalis fehérállományi és a corticalis NFT patológia kapcsolatát. Úgy találtuk, hogy a territoriális nagyérbetegségben az oligodendroglia károsodása kisebb mértékű, mint kisérbetegségben. | Using objective stereological cell-counting methods, we studied the neuropathological basis of dementia in Parkinsonian syndromes (multiple system atrophy, Parkinson)s disease, progressivw supranuclear palsy and vascular parkinsonism (Binswanger's disease)) and compared the data with the neuropathological markers of the given area. Optical dissector was used for counting the cells while the neuropathological markers were identified by immunohistochemistry. Our results proved that the pathology of the hippocampal formations is different between the demented and non-demented patients with multiple system atrophy. The number of the neurones in the subcortical nuclei was similar. The number of the cases in Parkinson?s disease and in progressive supranuclear palsy is need to be increased The correlation of the cortical neurofibrillary pathology and the subcortical white matter pathology was proved in vascular Parkinsonian- syndrome. We found that the damage (tau pathology) of the oligodendroglial cells is less severe in territorial infarctions than in subcortical small vessel disease

Demensutveckling hos personer med Downs syndrom

Syftet med detta examensarbete är att belysa demensutveckling hos personer med Downs syndrom (DS) för att öka beredskapen att ta relevanta aspekter i beaktande när man planerar deras vård. Frågeställningarna lyder: Hur kan demensutvecklingen se ut hos en person med DS? Vilken betydelse har beteendeförändringar i demensutvecklingen hos personer med DS? Vilka utmaningar ställs man inför inom vården av personer med DS och demens? Den teoretiska utgångspunkten är Personcentrerad omvårdnad enligt Dawn Brookers VIPS-modell. Den tar fasta på att Värdesätta personen, Individuell vård, personens Perspektiv och ett positivt Socialt klimat. I den teoretiska bakgrunden presenteras fakta om demens och DS. Studien är en kvalitativ litteraturstudie. Datainsamlingen har skett genom 16 vetenskapliga artiklar och data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Artiklarna presenteras i en forskningsöversikt (bilaga 4). I bakgrunden framkommer att personer med DS får Alzheimers sjukdom (AS) oftare än andra och det kan ske redan från 40 års ålder. Ur resultaten framgår att AS i början är mer lik frontallobsdemens hos personer med DS. Nedsatt kognitiv förmåga förekommer tillsammans med nedsatt executiv förmåga och flera olika typer av beteendeförändringar. Dessa kan vara aktivitetsstörningar, ohämmat beteende, apati, försämring av social förmåga och adaptivt beteende. Beteendeförändringarna påverkar förutom personerna själva även deras vårdare. När sjukdomen framskrider förändras och ökas vårdbehovet. En flyttning till mer ändamålsenligt boende kan bli aktuell. Vårdarna ställs inför många utmaningar. De bör inneha kompetens för att upptäcka demens och för att stöda och vårda under alla skeden av AS.The aim of this thesis is to obtain insight into the development of dementia in persons with Down syndrome (DS) in order to take relevant aspects into consideration when planning their care. The research questions are: How does development of dementia appear in persons with DS? What role do behavioural changes have in the process? What challenges are we facing in the care of persons with DS and dementia? The theoretical premise is Person-centred care and VIPS framework of Dawn Brooker. It highlights the elements of Values, Individualised approach, the Perspective of the person and Social environment. The theoretical background presents facts on dementia and DS. The study is a qualitative literature study. The data collection was performed from 16 scientific articles, which have been complied into a literature review (appendix 4). As a method of analysis the respondent used content analysis. It reveals in the theoretical background that persons with DS are at high risk of developing Alzheimer´s disease (AD) and it may occur already at the age of 40. The results show that the signs of AD in persons with DS in the beginning are similar to those seen in frontotemporal dementia. Executive dysfunction and several kinds of behavioural changes are present along with cognitive decline. The behavioural changes have impact upon the person as well as upon the carers. As the disease is progressing the person´s need for care is changing and increasing. Relocation to a more appropriate recidence may be considered. The carers are facing many challenges. They need knowledge to discover the signs of dementia and competence to accomplish good care during all stages of A

Hvordan kan sykepleiere begrense bruken av unødig tvang overfor sykehjemspasienter med demens?

Studentarbeid i sykepleie (bachelorgrad) - Universitetet i Nordland, 201