Från koja till plan

This thesis concerns questions regarding how children’s perspectives on the outdoor environment can be approached in a planning context. Attention is drawn to the general understanding of childhood and the definition of outdoor environment as variables in different planning contexts. Together these variables define in which way children become visible in the planning context. Children’s participation is emphasized in contemporary planning. This thesis argues that understanding and insights concerning children’s experiences and understanding of their own places can create complementary lines of communication. The first article provides the empirical and methodological point of departure. Through walkabouts with children, questions are developed concerning children’s use and experiences of outdoor environments. These questions are compared and related to problems, insights and experiences that planners have concerning environments for children. Parts of two perspectives are described in order to elucidate some of the problems that can arise due to differences between a child’s perspective and a planner’s perspective. In the second article children’s own places is the pivot. Through in depth studies of children’s dens it is shown that finding a suitable place, collecting, sorting and manipulating with environment and accessible materials are crucial parts of starting a den making process and appropriating a place as one’s own. Specific examples are put forward which show the close relationship between children’s experience and understanding of the outdoor environment and their construction and design of dens. Children’s dens are used to exemplify and clarify the difference between children’s perspectives and planner’s perspectives. The last article is concerned with the theoretical and practical analysis of these questions. Through interviews, studies of planning documents and reflections on my own planning experience an analysis is made of the importance of maps and plans as tools in the planning process. It is argued that the bias of these tools emphasizes and reinforces the visual point of departure to the physical environment and outdoor places, while children’s multi-sensuous and acting oriented point of departure is difficult to handle and process in maps and plans. A practical contribution is suggested on how to improve insights and understanding of children’s perspectives in planning contexts

Popular education and the digital citizen: a genealogical analysis

This paper historicises and problematises the concept of the digital citizen and how it is constructed in Sweden today. Specifically, it examines the role of popular education in such an entanglement. It makes use of a genealogical analysis to produce a critical ‘history of the present’ by mapping out the debates and controversies around the emergence of the digital citizen in the 1970s and 1980s, and following to its manifestations in contemporary debates. This article argues that free and voluntary adult education (popular education) is and has been fundamental in efforts to construe the digital citizen. A central argument of the paper is that popular education aiming for digital inclusion is not a 21st century phenomenon; it actually commenced in the 1970s. However, this digitisation of citizens has also changed focus dramatically since the 1970s. During the 1970s, computers and computerisation were described as disconcerting, and as requiring popular education in order to counter the risk of the technology “running wild”. In current discourses, digitalisation is constructed in a non-ideological and post-political way. These post-political tendencies of today can be referred to as a post-digital present where computers have become so ordinary, domesticized and ubiquitous in everyday life that they are thereby also beyond criticism. (DIPF/Orig.

Professionellas möjliggörande av delaktighet i vården för långtidssjuka barn : Projekt Lek, le och trivs

För långtidssjuka barn kan sjukhusvistelser ge olika erfarenheter beroende på hur sjukhusvård upplevs. Det som kan inverka på barns upplevelser är hur de blir bemötta av professionella och hur de får möjlighet till att vara delaktiga i sin vård. I detta arbete blev således den sociala miljön fokus. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur forskning beskriver att professionella kan möjliggöra delaktighet i vården för långtidssjuka barn. I formuleringen av forskningsfrågorna togs det stöd av ICF:s definition av delaktighet, Harry Shiers nivåer av delaktighet, samt hur upplevelsen av delaktighet beskrivs av Almqvist, Eriksson & Granlund. Examensarbetets referensram blev delaktighet eftersom det är ett grundbegrepp inom ergoterapin och en viktig del i syftet med forskningsöversikten. I arbetet inkluderades 20 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom innehållsanalys. Genom analyserna uppstod 3 teman som besvarade forskningsfrågorna; Barns upplevelser av delaktighet i sin vård, faktorer för att inkludera barn i vården, sammanhangets betydelse för barns delaktighet i sin vård. Resultaten som framkom diskuterades sedan parallellt mot bakgrund och forskningsfrågor. Det visade sig i resultaten att det finns mycket som inverkar på barns delaktighet. Barn kan t.ex. uppleva att den egna åldern, rädslor, information, beslutsfattande samt roller i förhållande till professionella-föräldrar inverkar på delaktigheten i den egna vården. Vad gäller omgivningen barnet befinner sig i, finns det miljömässiga, personliga och sociala faktorer som inverkar på delaktigheten. Resultatet i denna forskningsöversikt tyder på att ett personcentrerat arbetssätt skulle vara grunden till att barn är delaktiga i sin vård. Resultaten som framkom kan användas vidare av professionella för ökad förståelse av barns bemötande. Begränsningar inom examensarbetet är att det kan finnas en möjlighet att någon relevant litteratur uteblivit pga. t.ex. tillgänglighet eller språk.Hospitalization can for longtime-ill children contribute to different experiences due to how the care is perceived. Things that might affect children’s experiences is how they get treated by professionals and if they are given an opportunity to participate in their care. Therefore, focus in this study, is the social environment. The aim of this study is to examine how research describes how healthcare professionals can enable participation for longtime-ill children. The research questions were framed by ICF’s definition of participation, Harry Shier’s levels of participation and how experiences of participation are described by Almqvist, Eriksson and Granlund. The frame of reference in this study is due to one of the central concepts in occupational therapy, participation. In this study 20 articles were included. The articles were quality checked and afterwards analyzed. Through the analyze 3 themes were emerged that answered the research questions; children’s experiences of participation in their care, the contexts meaning for children’s participation in their care and factors that could include children in their care. The results that rose were discussed parallelly to background and research questions. Results showed that there are many things that affect children’s participation when it comes to care. Children can for example experience that age, fears, information, decision-making and different rolls in the professional-parent relationship can affect their participation. When it comes to context there are environmental, personal and social factors that affect the participation. The study shows, that a person-centered approach should be taken by professionals so that children could participate more in their care. The results from this study can be used by professionals to increase the understanding of a good treatment in healthcare. Restrictions in this study may be acknowledged by pointing out that some adequate literature might have been defaulted due to e.g. accessibility or languages

Pedagogisk dokumentation på daghem - en väg till ökad delaktighet för vårdnadshavarna

Vårt arbete handlar om pedagogisk dokumentation inom småbarnspedagogiken och dess användning som arbetsredskap för planering och utvärdering av daghemmets verksamhet samt dess roll i främjandet av vårdnadshavarnas delaktighet. Arbetet är ett beställningsarbete av Stiftelsen Sedmigradsky och Barnavårdsföreningen och dess syfte är att ta reda på hur den pedagogiska dokumentationen används inom småbarnspedagogiken och hur den eventuellt bidrar till vårdnadshavarnas delaktighet i daghemmets verksamhet. Våra frågeställningar lyder: ”Hur ser den pedagogiska dokumentationen på Sedmigradskys och Barnavårdsföreningens daghem ut idag och hur utnyttjas den med tanke på utvärdering och planering av deras egen verksamhet?” samt ”Hur kunde man främja vårdnadshavarnas delaktighet inom småbarnspedagogiken och vilken roll, spelar den pedagogiska dokumentationen i detta sammanhang?” Teoridelen i vårt arbete baserar sig på tidigare forskning gjord i Finland, av främst Kati Rintakorpi och Maarit Alasuutari, samt ett socialpedagogiskt perspektiv på delaktighet. Insamlandet av material har vi gjort genom att intervjua personalen på fem av uppdragsgivarnas daghem samt genom en enkätförfrågan bland vårdnadshavarna till barnen på dessa daghem. Svaren vi fått har vi grupperat i temaområden som sedan beskrivits och analyserats. Resultaten visade att pedagogisk dokumentation som begrepp inte är helt främmande för personalen, men att dess användning som arbetsredskap inte ännu är en naturlig del av den dagliga verksamheten. Den största negativt inverkande faktorn som angavs var tidsbrist. Vårdnadshavarna var inte helt medvetna om vilket slags dokumentation som förs på daghemmen, men var i det stora hela nöjda med den dokumentation de fick ta del av och de flesta kände sig delaktiga fastän de inte alltid upplevde sig själv som väldigt aktiva aktörer inom verksamheten som ordnas på daghemmen. Pedagogisk dokumentation har lagts till i den nya planen för småbarnspedagogik och personalen ser detta som något positivt, fast det nämndes på alla daghem att det kommer att ta tid att lära sig dokumentera på ett effektivt och produktivt sätt.This thesis is about pedagogical documentation in Finnish early childhood education and care, and on its effect on parental participation. It is commissioned by the early childhood educational organizations Stiftelsen Sedmigradsky and Barnavårdsföreningen. Our aim is to examine the use of pedagogical documentation, with focus on its use as a tool for plan-ning and evaluation, and to see how pedagogical documentation can help enhance the pa-rental involvement in the daily activities in day care centers. The main questions are: "How is pedagogical documentation used today at the day care centers of Sedmigradsky and Barnavårdsföreningen, and how is it utilized in the aspect of planning and evaluation of the day care centers’ activities?" and "What would increase the degree of parental participation, and how big a part does pedagogical documentation play in this?" The theoretical anchoring is primarily in former Finnish researches on pedagogical documentation and the social pedagogical perspective on participation and social involvement. For this study we interviewed the personnel of 5 different day care centers on their use of pedagogical documenation. We also asked the parents at the same day care centers to fill in a survey with questions about their knowledge and involvement in the practices concerning documentation, planning and evaluation at the day care centers, and their sense of participation in the day care centers’ daily activities. The study has a qualitative perspective and we analyzed and categorized the answers from both personnel and parents and compared their views. Pedagogical documentation has been included in the new plan for early childhood development in Finland as a tool to be used in early childhood education, but our results show that it has not yet reached its full potential; the personnel are still learning the method, they find lack of time being the biggest obstacle for the practice of pedagogical documentation and the parents are not yet fully included in the process of it, although they otherwise seemed pleased with their degree of involvement in the activities of the day care centers

Bibliotek för alla? En studie om tillgänglighet och delaktighet i folkbiblioteksplaner

The Swedish Library Act states that “Library activities shall be available to everyone” and other policy documents in Sweden promote the public library as a place making information and culture accessible to all. The Library Acts of Denmark, Finland and Norway include similar statements, as well as the core values of the International Federation of Library Associations and Institutions. However, the concept of accessibility is seldom defined or discussed. During recent years, the concept of participation is widely used in the context of accessibility in cultural policies, including policies related to public libraries. Even so, this concept also lacks a clear meaning. Accessibility and participation are closely related to democracy; by making information accessible and by enabling participation libraries are considered as promoters of democracy. Thus, when the meaning of accessibility and participation changes, the understanding of democracy is affected. In this article, I explore the meaning of the concepts accessibility and participation in Swedish library policies. Eleven library policies are analyzed utilizing Arnsteins “ladder of participation” and Fraser’s critique of Habermas notion of the public sphere. The article also discusses how the notion of democracy is affected by the different meanings accessibility and participation hold in the respective policies

Personalens erfarenheter av att använda robotkatten på äldreboende : främjande av delaktighet

Vårt samhälle förändras hela tiden och den äldre delen av befolkningen ökar, det leder till att sjukdomen demens blir allt vanligare. Det finns inget botemedel mot det. De äldre flyttar till olika formers boenden och vården som ges behöver utvecklas för att hänga med i utvecklingen som sker konstant. Syftet med mitt arbete är att undersöka personalens erfarenheter av att använda en robotkatt samt hur den kan främja delaktighet hos äldre. Delaktighet är ett brett begrep och innehåller många saker som social interaktion och känslan av att få påverka saker. En kvalitativ studie med tematisk intervju används som metod för att få svar på personalens erfarenheter av att använda robotkatten JustoCat. Forskningsfrågorna är "Hur används robotkatten vid ett äldreboende?" Och "Hur upplever personalen att de äldres delaktighet främjas av användningen av robotkatten?" Datainsamlingen utfördes på våren 2017 i samarbete med Munksnäshemmet i Helsingfors. I intervjun deltog fem stycken från personalen. Materialet har analyserats med hjälp av Kvale & Brinkmanns modell om den kvalitativa forsknings intervju av innehållsanalys. Resultatet beskriver att robotkatten har för det mesta en positiv påverkan på de äldre. Det kom fram att robotkatten används för det mesta individuellt och ett tydligt mönster på hur personalen skall använda den finns inte. Hur ofta den används varierar beroende på vem som jobbar och tiden påverkar också mycket. Resultatet från examensarbetet kan ge kunskap till de andra äldreboenden hur robotkatten kan användas och vad man skall tänka på när man tar en robotkatt i bruk med dom äldre samt hur den kan främja delaktighet

Social delaktighet på daghem i samband med fysiska aktiviteter : Observation av 3-5-åriga barn under lektillfällen

Fysisk aktivitet anses gynna barns utveckling på många plan. Betydelsen av social delaktighet och en fungerande gruppdynamik framhävs också allt mer i dagens värld. I detta arbete är syftet att undersöka kopplingen mellan fysiska aktiviteter och social delaktighet. Målet är att identifiera fysiska aktiviteter som under lektillfället främjar den sociala delaktigheten hos barn i åldern 3-5 år på daghem. Frågeställningarna är: 1) Hur inverkar olika fysiska aktiviteter på barnens sociala delaktighet under lektillfället på daghem? 2) Hur reagerar barn på olika fysiska aktiviteter? Datainsamlingen skedde på tre daghem i Helsingforsregionen genom att ordna fyra olika fysiska aktiviteter i form av lek. De fysiska aktiviteterna som drogs bestod av en tafatt-lek, en lagsport samt två Sherborne-övningar av vilka den ena är en lek med nära kroppskontakt och den andra en ringlek. Varje daghem besöktes tre gånger och samma fyra fysiska aktiviteter drogs varje gång. Datainsamlingsmetoden var observation och även videofilmning användes. Efter varje lektillfälle skrevs dagbok om hur barnen reagerat och agerat under de olika aktiviteterna. Varje lektillfälle videofilmades för att kunna återkomma till observationsmaterialet och noggrannare analysera det. För att analysera videomaterialet användes en självgjord checklista som är utformad enligt arbetets bakgrund, syfte och frågeställningar. Med hjälp av checklistan fick vi delaktighetspoäng av vilka delaktighetsprocent uträknades för varje lek. Högst delaktighetsprocent fick knutleken (81 %), som därmed tycks öka delaktigheten mest av de fyra utvalda aktiviteterna. Därpå följde stöpselhippa (76 %) med tunnelleken tätt intill (75 %). Minst delaktighetsökande var lagsporten fotboll (65,5 %). Vi anser att våra resultat bra kan tillämpas på olika daghem samt andra aktivitetsgrupper för 3-5-åriga barn.Physical activity is found to promote the development of children in many ways. The importance of social participation and good group dynamics is also increasingly highlighted nowadays. The purpose of this study is to investigate the connection between physical activities and social participation. The goal is to identify physical activities that during the play support the social participation of children aged 3-5 in day nurseries. Our question formulations are: 1) How do different physical activities influence the social participation of children in day nurseries during the play? 2) How do children react to different physical activities? The data collection occurred in three day nurseries in the Helsinki region by arranging four different physical activities in the form of play. The physical activities consisted of one tag play, one team sport and two Sherborne practices of which one is a play with close body contact and the other a ring game. All day nurseries were visited three times and the same four activities were arranged each time. The data collection method was observation and video filming was also used. After each day nursery visit a diary was written about how the children reacted and acted during the different activities. Each play situation was video filmed to be able to return to the observation material and analyze it further. A self-made check list was used to analyze the video material. Through the check list participation points were got, from which participation percentage for each activity was counted. The Knot Play gained the highest participation percentage (81 %). Next was Plug Tag (76 %) with Tunnel Play closely following (75 %). The team sport Football was least participation improving (65, 5 %).We think that the study results well can be practiced in day nurseries and hobby groups for children aged 3-5.Fyysinen aktiivisuus on osoittautunut edistävän lapsen kehitystä monella tasolla. Myös sosiaalisen osallisuuden ja toimivan ryhmädynamiikan merkitys nostetaan tänä päivänä yhä enemmän esille. Tämän lopputyön tarkoituksena on tutkia fyysisten aktiviteettien ja sosiaalisen osallisuuden välistä yhteyttä. Päämääränä on löytää fyysisiä aktiviteettejä, jotka edistävät 3-5-vuotiaiden lasten sosiaalista osallisuutta leikin aikana päiväkodissa. Tutkimuskysymykset ovat: 1) Millä tavoin eri fyysiset aktiviteetit vaikuttavat lasten sosiaaliseen osallisuuteen? 2) Miten lapset reagoivat erilaisiin fyysisiin aktiviteetteihin? Tiedonkeräys suoritettiin kolmessa päiväkodissa pääkaupunkiseudulla järjestämällä neljä eri fyysistä aktiviteettiä leikin muodossa. Fyysiset aktiviteetit koostuivat yhdestä hippaleikistä, yhdestä joukkuelajista sekä kahdesta Sherborne-harjoituksesta, joista toinen sisältää läheistä kehokontaktia ja toinen on piirileikki. Jokaisessa päiväkodissa käytiin kolme kertaa ja samat neljä aktiviteettiä järjestettiin joka kerta. Tiedonkeräysmenetelmä oli observointi, jonka lisäksi myös videokuvausta käytettiin. Jokaisen päiväkotikäynnin jälkeen kirjoitettiin päiväkirjaa siitä, miten lapset reagoivat ja toimivat eri leikkien aikana. Leikkitilanteet kuvattiin videolle, jotta paluu observointimateriaaliin ja sen syvempi analysointi olisi mahdollista. Videomateriaalin analysointiin kehitettiin omatekoinen tarkastuslista. Tarkastuslistan avulla leikeille saatiin osallisuuspisteitä, joista laskettiin leikkikohtaiset osallisuusprosentit. Korkeimman osallisuusprosentin sai solmuleikki (81 %), joka näin ollen näyttäisi lisäävän osallisuutta eniten neljästä valitusta aktiviteetista. Toiseksi korkeimman prosenttimäärän sai töpselihippa (76 %), jota tiiviisti seurasi tunnelileikki (75 %). Vähiten osallisuutta näytti lisäävän joukkuelaji jalkapallo (65, 5 %). Tut-kimustuloksia voi mielestämme hyvin soveltaa päiväkodeissa tai aktiviteettiryhmissä 3-5-vuotiaiden lasten keskuudessa

Trygghet och delaktighet på daghem : Idéer till en verksamhetsgudie för Dagisfred

Syftet med det här examensarbetet är att samla idéer till en verksamhetsguide för Dagisfred. Dagisfred är ett projekt startat av Folkhälsans förbund rf och under år 2016 utvecklar Folkhälsan konceptet Dagisfred och samarbetar med studerande vid yrkeshögskolan Novia. Målet med Dagisfred är att ytterligare stärka daghemmens arbete med respekt, delaktighet och trygghet. De mest relevanta begreppen i detta arbete är delaktighet och inflytande. För att få fram idéer till verksamhetsguiden har besök till ett samarbetsdaghem gjorts, och för att få fram barns och pedagogers tankar och åsikter har Folkhälsan utvecklat två verktyg som har använts för att genomföra detta. En Dialogduk för daghemmets personal och Spelet för Dagisfred för barnen, som skribenter från detta examensarbete varit med och dokumenterat användningen av. Efter att resultaten från användningen av dessa verktyg och examensarbetets teori har analyserats, har skribenterna arbetat fram idéer som kommer att sammanställas till en verksamhetsguide. Som slutsats efter användningen av dessa verktyg kan skribenterna konstatera att de fungerar bra för att ta till vara barnens och personalens tankar, åsikter och idéer. Verksamhetguiden kommer att stöda daghem att implementera Dagisfred på den egna enheten.Tämän opinnäytetyön tavoitteena on keksiä ideoita Folkhälsanin aloittamaan hankkeeseen, jonka tavoitteena on luoda päiväkotirauhaa käsittelevä toimintaopas. Toimintaoppaan tavoitteena on vahvistaa lasten osallisuutta päiväkodissa, eli huomioida heidän ajatuksiaan ja toiveitaan päiväkotitoimintaan liittyen sekä huomioida lasten turvallinen kasvuympäristö. Tärkeimpänä käsiteenä tässä opinnäytetyössä on lasten osallisuus. Ideoiden saamiseksi osa kirjoittajista on vieraillut yhteistyöpäiväkodissa. Jotta lasten ja aikuisten ajatukset ja mielipiteet on saatu selville, on Folkhälsan kehittänyt kaksi työkalua tätä selvitystyötä varten.. Työkalut ovat Dialogduk päiväkodin työntekijöille ja Spelet för Dagisfred lapsille. Näiden pelien avulla saatiin selville lasten ja aikuisten ideoita ja ajatuksia päiväkotirauhasta, joiden perusteella kirjoittajat keräsivät ideat toimintaoppaaksi. Kirjoittajien mielestä työkalut, Dialogduken ja Spelet för Dagisfred, toimivat hyvin ja niiden avulla saadaan pedagogien ja lasten ajatuksia ja mielipiteitä selville. Tämän oppaan on tarkoitus olla avuksi päiväkodeille, jotka voivat sen avulla alkaa kehittää Päiväkotirauhaa omassa päiväkodissaan.The purpose of this bachelor’s thesis is to collect ideas for an activity guide for the project Dagisfred. The project was initiated by Folkhälsans förbund r.f. and during 2016 Folkhälsan is developing the concept of Dagisfred by cooperating with students from Novia Univeristy of Applied Sciences. The goal of the project is to further strengthen nurseries work with respect, participation and safety. The main focus of this bachelor’s thesis was childrens participation and influence in nurseries. Ideas for the activity guide are collected by obtaining children’s and educators thoughts and opinions about Dagisfred. To be able to do this Folkhälsan has developed two instruments, Spelet för Dagisfred and Dialogduken. Spelet for Dagisfred is a game for children and Dialogduken is for the staff. The students have documented the use of these instruments at the nursery. The result from these documentations has then been analyzed. Based on the analysis of the result and the bachelor’s thesis theory the students have developed ideas that will be compiled to an activity guide. The results show that the instruments work well in use of collecting thoughts and opinions from the children as well as educators. The activity guide will support nurseries to achieve Dagisfred

Att vara närstående till en som drabbats av myelom : En enkätstudie om närståendes upplevelse av delaktighet och bemötande i vården vid Vasa Centralsjukhus

Syftet med examensarbetet var att kartlägga om närstående till myelompatienter upplevde sig vara delaktiga i vården samt hur de närstående blev bemötta av vårdpersonalen. Studien gjordes för att ta reda på om vårdpersonalen kan förbättra något för att de närstående ska känna sig mera delaktiga och därmed kunna fungera som en resurs för patienten i vården. Urvalet bestod av ca 50 till 75 åriga myelompatienters makor eller makar. En enkät, med både öppna och slutna frågor, delgavs 19 närstående efter att patienterna givit sitt medgivande. Av 19 enkäter kom 16 tillbaka och svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys samt statistisk beskrivande metod. Resultatet visade att de allra flesta upplevde sig vara delaktiga i vården och endast en tredjedel önskade ökad delaktighet. Att känna sig delaktig innebar att bli sedd, få tillräcklig och kontinuerlig information och stöd i den svåra situationen. Förslag på hur vårdpersonalen kunde främja delaktighet var uppmuntran och information och stöd angående hur man ska hantera vardagen hemma. De närstående upplevde sig överlag bli vänligt, kunnigt och professionellt bemötta och de framhöll att ett personligt, ärligt, tillitsfullt och direkt bemötande av dem som närstående var viktigt i bemötandet.The purpose of this questionnaire study was to find out whether next of kin to myeloma patients perceive themselves to be participating in the care and how they are met by health care staff. Another purpose was to investigate what next of kin felt was important regarding the contact with health care providers and how the health professionals could promote the participating of next of kin in the patients´ care. The sample consisted of about 50 to 75 year old myeloma patients´ spouses. A questionnaire with both open and closed questions, was served 19 next of kin to patients that had given their consent. Out of 19 questionnaires were 16 returned and the responses were analyzed by qualitative content analysis and static descriptive approach. The results showed that the vast majority felt that they were participating in the care and only one third desired further participation. The experience of participation meant being seen receiving adequate and timely information and support in the difficult situation. Suggestions on how caregivers could promote this was through encouragement, gained information and support regarding managing the challenges of everyday life in their own homes. The next of kin experiences to be overall friendly, knowledgeable and professionally treated and they emphasized that a personal, honest, confident acknowledgement of them on behalf of the care professionals was important

Hur vi på daghem kan skapa en trygg miljö för barnet : Diskussionsunderlag för samtal med barn kring daghemmets miljö

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om en resiliensförstärkande och mobbningsförebyggande metod i form av ett diskussionsunderlag för samtal med barn om daghemmets miljö. Syftet med diskussionsunderlaget är att skapa en trygg daghemsmiljö tillsammans med barnen, genom att stärka delaktigheten. Frågeställningarna i arbetet är: Hur kan personalen skapa en trygg miljö på daghemmet tillsammans med barnen? Hur kan personalen beakta barnens egna tankar om daghemsmiljön genom ett diskussionsunderlag? Hur kan personalen involvera barnen i vardagsrutinerna på daghem? Arbetet består av två centrala delar: En teoretisk referensram och en produkt. I den teoretiska referensramen behandlas livsvärld och daghemmets inlärningsmiljö. Vidare behandlas pedagogens roll och människosyn. Produkten är ett diskussionsunderlag innehållande bottnar och kort, som skall fungera som hjälpmedel för att konkretisera och tydliggöra innehållet i en diskussion om daghemmets miljö. För att barnet skall kunna känna delaktighet är det betydelsefullt att barnet känner trygghet och får förståelse. Det är viktigt att barnet upplever att han/hon kan påverka sin situation och sin omgivning.Tiivistelmä Tämä opinnäytetyö käsittelee resilienssiä vahvistavaa ja kiusaamista ehkäisevää menetelmää. Mallina on keskustelumalli, jota voi käyttää päiväkotiympäristössä lasten kanssa. Keskustelumallin tavoitteena on luoda lasten kanssa turvallinen päiväkotiympäristö, vahvistamalla lasten osallisuutta. Opinnäytetyön kysymyksenasettelu on: Kuinka henkilökunta voi luoda turvallisen ympäristön päiväkodissa yhdessä lasten kanssa? Kuinka henkilökunta voi huomioida lasten omat ajatukset päiväkotiympäristöstä tämän keskustelumallin avulla? Kuinka henkilökunta voi saada lapset mukaan päiväkodin arkirutiineihin? Työ koostuu kahdesta keskeisestä osasta: teoreettisesta referenssikehyksestä ja tuotteesta. Teoreettisessa referenssikehyksessä käsitellään lapsen omaa käsitystä olemassa olevasta ympäristöstä ja päiväkodin kasvatus- ja oppimisympäristöstä. Lisäksi käsitellään henkilökunnan roolia ja ihmiskäsitystä. Tuote, keskustelumalli, sisältää pohjia ja kortteja, jotka toimivat apuvälineinä kun keskustelua konkretisoidaan ja selkiytetään. Voidakseen tuntea osallisuutta tulee lapsen voida tuntea turvallisuutta ja saada osakseen ymmärrystä. On tärkeää, että lapset kokevat voivansa vaikuttaa olemassa oleviin tilanteisiinsa ja ympäristöönsä.Summary The theme of this Bachelor´s Thesis is a resilience strengthening and bullying preventing method. The method takes practical form in a discussion board, the purpose of which is to talk about the environment of the daycare together with the children. The goal of the discussion board is to make a safe environment together with the children by strengthening participation. The following questions find their answers in this thesis: How could the staff together with the children make the environment of the daycare safe? How can the children’s thoughts be taken into consideration by the staff, using a discussion board? How can the staff get the children involved in the daily routines? The thesis consists of two principal parts: a theoretical reference frame and a product. The theoretical reference consists of the following subjects: the life world and the environment of the daycare, the role of the educationalist and human outlook. The product, in form of a discussion board, completed with bottoms and cards, works as a tool for concretizing and making the discussion come clear. For the child to feel participation, a safe environment is important, as well as being understood. It is important for a child to feel that it is able to influence its situation and surroundings