ICA - loket i lokal mat?

I denna uppsats studeras ICA-handlares handlingsutrymme och motivation till att lyfta lokal matproduktion. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjustudier med fem ICA-handlare i Gävleborg. Studien ger en inblick i hur ICA-handlare ser på sin roll i arbetet med att öka livsmedelsförsörjningen i Gävleborg. ICA som den ledande aktören inom dagligvaruhandeln (Bern et al. 2018) samt friheten i företagandet som handlarna tycks ha, gör dessa till intressanta intervjupersoner. De kvalitativa intervjuerna har haft semistrukturerad karaktär för att komma nära inpå intervjupersonernas uppfattningar (Kvale & Brickmann 2014). I uppsatsen används Giddens teori kring struktur och aktörskap samt begreppen handlingsutrymme och nudging för att besvara frågeställningarna. Uppsatsen visar att ICA-handlare har goda möjligheter att lyfta lokal matproduktion. Dels genom ICA:s struktur med fria handlare, dels genom öppen grossistverksamhet som ger handlarna ett stort handlingsutrymme. ICA-handlarna upplever en efterfrågan på lokal mat men begränsas av tillgången. Det ses mer krångligt och tidskrävande att köpa in dessa produkter.This is an investigation of ICA retailers' room for maneuver and motivation to support local food production. It has been done through qualitative interviews with five ICA retailers in Gävleborg. The study provides an insight how ICA retailers view their role in the work of increasing food supply in Gävleborg. ICA as the leading player in the grocery trade (Bern et al. 2018) and the freedom of business that retailers seem to have, make these interesting interviewees. The qualitative interviews have had a semi-structured character to get closer to the interviewees' perceptions (Kvale & Brickmann 2014). The essay uses Gidden's theory of structure and actor ship as well as the concepts of room for maneuver and nudging to answer the questions. The thesis show that ICA retailers have good opportunities to support local food production. Partly through ICA's structure with free traders, partly through open wholesale operations that give traders a large margin of maneuver. ICA retailers experience a demand for local food but feels they are limited by the availability. It seems as more difficult and time consuming to buy these products

Reproduction or transformation : local food in the Ljusdal areal from a multi-level perspective

Dagens livsmedelsförsörjningssystem orsakar stora ekologiska och so-cioekonomiska problem i samhällen över stora delar av världen och om-fattande förändringar är nödvändiga. Den dominerande livsmedelsregi-men i systemet består av ett globalt, industriellt jordbrukskomplex som involverar världsomspännande nätverk av produktion, distribution och konsumtion men också regler, normer och kulturell förståelse. Regi-mens komplexitet och mångsidiga inbäddning i samhälleliga strukturer skapar stabilitet och förändringströghet. Då ett flertal globala utma-ningar såsom klimatförändringar, ekosystemkollaps, och Covid-19-pandemin ställer krav på snabb omställning och anpassning ser allt fler mot alternativa, lokalt organiserade matsystem för flexibla, hållbara och mindre sårbara, alternativ. Den här uppsatsen gör avstamp i behovet av förändring och utforskar med hjälp av ett flernivåperspektiv hur aktö-rers aktivitet i ett norrländskt matsystem utmanar eller reproducerar den dominerande livsmedelsregimen. Genom intervjuer med aktörer i Ljus-dalsområdet visar studien att lokala, hållbara initiativ antingen kan ha förändrande inverkan på livsmedelsregimen, eller neutraliseras och an-passas till att återskapa etablerade strukturer beroende på hur aktörer interagerar med marknader.The modern agri-food system is causing significant ecological and so-cio-economic problems in societies around the globe and major changes are necessary. The dominant food-regime within the system consists of a global, industrial agri-food complex, which includes world-wide net-works of production, distribution and consumption but also of rules, norms and cultural understanding. The complexity of the regime and its embeddedness in societal structures creates stability and change inertia. As several global challenges, such as climate change, ecosystem col-lapse and the Covid-19 pandemic, requires rapid transition and adapta-tion, many looks to alternative, locally organised food-systems for flex-ible, sustainable and less vulnerable options. This thesis departs from the need for change and explores the ways in which activities of actors in a food system in northern Sweden challenges or reproduce the dom-inant food regime. Through interviews with actors in the Ljusdal area the study shows that local, sustainable initiatives can either have a changing impact on the food regime, or become neutralised and con-formed to reproduce existing structures, depending on how actors inter-act with markets

Växande växtmarknad

Marknaden för blommor och växter uppvisade höga tillväxtsiffror under 2000-talets första år. I denna rapport beskrivs utvecklingen med fokus på odling och försäljning i Skåne. Övergripande frågeställning har varit hur denna bransch klarar sig i konkurrensen och målet att ge en bred beskrivning över utvecklingen i odlings-. detaljist- och konsumentledet. Värdet av den svenska produktionen av krukväxter och utplanteringsväxter uppgick 2006 till drygt 600 miljoner kronor, en siffra som varit relativt oförändrad sedan 1995. Samtidigt har värdet av importen ökat kraftigt. I Sverige produceras 40-50 miljoner krukväxter per år. Produktionen visar en svagt minskande trend i ett tioårsperspektiv med en liten ökning vid den senaste mätningen, 2008. Den skånska krukväxtproduktionen är mer framgångsrik än odlingen av utplanteringsväxter. Detaljistledets aktörer blir allt större och företagen visar på ökande omsättning. I ett urval av tio försäljningsställen genomfördes en butiksinventering där prisnivån mättes genom att priserna i en för årstiden representativ varukorg jämfördes. Dyrast krukväxter fanns hos marknadsledaren Plantagen, och de billigaste hos Bauhaus och Coop Forum. Undersökningen visade också att ursprungsmärkning och varumärken var sällsynta. Odlarna har svårt att nå ut med någon profilering till konsument. Data över konsumtionen är bristfälliga men värdet anges till 9-10 miljarder. Data från SCB visar en stadig värdeökning fram till 2006, med 25 procent under fyra år. Uppgifter från tidningen Market visar plus 18 procent 2002 till 2006 och fortsatt värdeökningen (+ 3 %) 2007 men denna bröts 2008, då konsumtionsvärdet minskade med en halv procent. Konsumtionsdata från GfK visar på variationer mellan dessa år men i stort sett oförändrade värden 2006 till 2009. Skillnaderna mellan de olika källorna för värdets utveckling beror troligtvis på att man mäter olika saker; i SCB och Market mäts inte bara snittblommor och krukväxter utan även till exempel plantskoleväxter, jord och liknande. Strukturomvandlingen, nyetableringarna och koncentrationen i detaljistledet riskerar medföra minskad förhandlingsstyrka för de skånska odlarna, men de stora aktörerna kan också stärka växtintresset från konsumenternas sida. Producenterna bör se upp så att man inte missar utvecklingen i gardencenterbranschen och detta ökade intresse. Risken finns att man blir fast i mitten; inte tillräckligt stora för att konkurrera med ökad import till låga priser och inte tillräckligt specialiserade på ett unikt sortiment. Abstract This report is the result of a project titled Growing plants market, financed by the foundation Sparbanksstiftelsen Skåne. The project has run parallel to the program for growth in Swedish horticulture (Tillväxt Trädgård http://www.tillvaxtprogram.slu.se ) which deals with all horticultural products. The focus here has been on pot plants and annual bedding plants produced in the southern region, Skåne, which is a horticultural cluster in Sweden. The descriptions and discussions are made within the strategic frameworks of Michael Porter. The annual domestic production consists of some 40 to 50 Million pot plants and the same amount of bedding plants, at a total value of around SEK 600 Millions (€ 60 millions). Imports are increasing and gaining markets shares. The producers in Skåne are more successful on the pot plant market than on the market for bedding plants. Bulbs in pots are increasing while cut flowers show decreasing figures, with the exception of tulips - a product for which the southern region holds no more than fifteen percent of total domestic production. The retail sector is going through fast structural changes with fewer and larger firms. The two largest garden centre companies Plantagen and Blomsterlandet, each with a turnover of more than SEK 1,000 Million in 2008, are expanding. Independent retailers are forming new coalitions. Observation of prices and assortments in ten retail units showed big differences in price of similar plants and showed that the market leader Plantagen had the highest price level, in spite of a marketing image of good low price products. The origin of the pot plants was not easily detected and the garden centres did not display origin or brands to any large extent. The local growers have thus not succeeded in profiling their products to the consumers. Consumption data are scarce and incoherent, but the total value of plants, cut flowers, pots and the like amounts to around SEK 9,000 to 10,000 Millions. The market increased by 18 to 25 per cent 2002 to 2006 (depending on the database used). The latest figures show a further rise 2007 and then a slight fall in 2008. Data from GfK on consumer level show no considerable changes between 2006 and 2009 in purchase of plants and flowers. Case studies of eight firms showed that the 2009 season was good in spite of the recession. The growth in sales from large firms may consist of other garden equipment. The gardens centres sell a full range of products and the smaller ones compete by means of special plants, inspiring shops and more services, while the supermarkets have a much narrower assortment. Structural changes and a higher degree of market concentration, with new actors, owners and capital, may lead to less bargaining power of the growers and their main sales organisation Mäster Grön, but the big outlets could also help enhance the interest of the consumers. This development must be taken advantage of by the local growers, who otherwise risk being stuck in the middle: not large enough to reap economies of scale and compete with imports and not specialised enough in a unique assortment of plants

Private label effect on small producer business development

There is an unstable environment surrounding us today with varying interest rates, increased commodity and energy prices. With price increases in many areas at the same time there has been a successively decrease in people’s private budget. With less money to spend, the hunt for low-price products in food retail has increased. At the same time, private label products in food retail have increased rapidly, now being 29% of the total assortment in food retail (SCB, 2021). To help consumers in these more difficult times, representatives from food retail have mentioned that they will increase the number of private label products in store. Representatives from food producer organizations, on the other hand, say that this becomes at the expense of small food producers brand loosing shelves space and sales for their own brand products. This has shed light on Swedish food retail’s high market concentration, were 89% of the market shares are owned by only three companies. The aim of this study has therefore been to describe small food producers’ perception of private label effects on their business development and to identify the optimal collaboration between food retail and small food producers from a producer perspective. The research was made with a flexible design where four case companies, two in agricultural sector and two in food manufacturing sector, were interviewed using semi-structured interviews. A thematic analysis was made where the themes later was analyzed with the help of chosen theories and a conceptual framework. The findings showed that there is a consensus amongst the interviewees regarding that the relationship with food retail needs to be developed, but how this should be made differs widely. It was notable how it was the interviewees representing agricultural companies who were worried about the long-term effects on the business development of food production in Sweden to a greater extent than the interviewees operating in the food processing industry. The interviewees from agricultural companies are also the ones who mentions the need for regulations from politics regarding how private label products should be managed in the food chain.Världsmarknadens instabilitet har ökat vilket tagit uttryck i ökade energikostnader, räntekostnader och råvarukostnader. Med prisökningar som sker inom flertal områden på samma gång har människors privatekonomi som ett resultat av detta successivt försämrats. Med mindre pengar i plånboken har jakten på låg-pris produkter i dagligvaruhandeln tagit fart. Samtidigt har andelen EMV-produkter i dagligvaruhandeln ökat markant. Under 2021 bestod 29% av alla produkter i handeln av just handelns egna märkesvaror (SCB, 2021), och det finns anledningar att anta andelen under 2022 vara ännu högre. Representanter för dagligvaruhandeln har sagt sig vilja hjälpa sina kunder under dessa tuffa tider genom att öka andelen EMV-produkter i sortimentet. Samtidigt säger representanter från livsmedelsföretagen att detta sker på bekostnad av mindre varumärken som då tappar plats på butikshyllan och tillika försäljning. Detta har riktat strålkastarna mot Svenska dagligvaruhandelns höga marknadskoncentration, där 89% av marknaden ägs av endast tre företag. En hög marknadskoncentration kan vara synonymt med en sämre fungerande konkurrens. Det skapar även förutsättningar för dagligvaruhandeln att till större utsträckning bestämma själva över produktpriser och sortiment. Syftet med detta projekt har därför varit att beskriva mindre livsmedelsproducenters uppfattning av EMV-produkters påverkan på deras företagsutveckling samt att identifiera det optimala samarbetet mellan dagligvaruhandeln och mindre livsmedelsproducenter från ett producentperspektiv. Studien är gjord med en flexibel design där fyra fallföretag, två inom lantbrukssektorn och två inom livsmedelsindustrin, har intervjuats med semi-strukturella intervjuer. Därefter har en tematisk analys gjorts från vilka teman har analyserats med hjälp av utvalda teorier och ett konceptuellt ramverk. Slutsatsen har varit att det finns en samsyn mellan producenterna gällande huruvida relationen mellan dem och dagligvaruhandeln behöver utvecklas, men hur detta tar sig uttryck skiljer sig en del mellan de olika respondenterna. Vad som var noterbart var hur respondenterna från lantbrukssektorn var dem som var mest oroade över de långsiktiga effekterna på utvecklingen inom den Svenska livsmedelsproduktionen till följd av dagligvaruhandelns maktposition. Det var även dem som i större utsträckning nämnde ett behov av nya regleringar från politiskt håll kring hur EMV-produkter ska hanteras i livsmedelskedjan för att de långsiktiga effekterna inte ska vara på bekostnad av den Svenska livsmedelsproduktionen

Leverantörsstrategier i dagligvaruhandeln - en analys av brödbranschen

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur livsmedelsproducenter använder sig av varumärkes- och produktstrategier för att få sina produkter representerade i butikernas sortiment. Uppsatsen har också i avsikt att jämföra leverantörernas strategier sinsemellan för att fastställa och förklara eventuella skillnader. Med bakgrund av den ökade konkurrensen i brödbranschen behandlar teorikapitlet de två huvudsakliga strategier för leverantörer av mjukt bröd i Sverige. Varumärkes- och produktstrategier beskrivs där som de viktigaste för leverantörer av egna varumärken. Genom kvalitativa platsintervjuer har empiri samlats in för att ta reda på hur leverantörerna arbetar med ovan nämnda strategier. Utifrån vissa teman sammanställs empirin och analyseras. I slutsatserna slår vi fast att leverantörerna i olika grad arbetar med de två strategierna samt hur de går tillväga. Med varumärkesstrategierna vill leverantörerna framför allt skapa kännedom och positiva associationer kring sitt varumärke. När det gäller arbete med produkten är kvalitet, innovation och unikhet de främsta tillvägagångssätten. Skillnader leverantörer emellan kan förklaras med de olika resurser de besitter samt de relationer som skapats med centrala enheter i dagligvaruhandeln

Relationer i dagligvaruhandeln

Abstract The food retail market of today constitutes a great number of relationships, both vis-à-vis customers as well as suppliers, which stress the importance of the retail operator to keep an attentive outlook. With this, environmental issues has raised questions to what extend retail transportation can be carried out with greater consideration to environmental aspects, which increases the pressure on retail operators to act responsibly. Service Management literature describes relationships as a key value-adding function on a long-term basis. The food retail market has undergone a consolidation trend in the last decade and this raises the question to what extend the power balance has shifted towards the large retail operators on a B2B-perspective. In terms of a supplier-retailer relationship perspective, we feel the need to investigate the different relationships that a food retail operator is a part of. Our focus lies on how the balance of power is displayed in the operator’s daily cooperation, which also relates to the operators forms of trust and the will to act responsibly. Furthermore, we investigate the incentives and possibilities that the retail operators have to form more environmentally-friendly transportation solutions, focusing on intermodal transportation with train as the main carrier. Our investigation is based on qualitative interviews with four of the main retail operators on the Swedish market, along with interviews with one supplier and one transportation operator. Our result implies that many food retail organizations have a hierarchal control which might restrain the store manager’s ability to conduct business according to the conditions formed on the local market. Furthermore, large-sized retail operators have a power advantage vis-à-vis suppliers and have therefore the possibility to control the relationship according to their on demands. The food retail operators need to put focus on how they can act more relationship-friendly internally on store level as well as externally in collaboration with both suppliers as well as other business partners. The result also show some difficulties as to how intermodal transportation can be truly value-adding in the food retail market, due to the great quality demands that operator put on the transportation. We believe that the environmental debate on retail transportation is steadily increasing and might put pressure on the government to solve the problems that arises from lack of capacity that comes from increased freight train transportation

Krukväxter med mervärde till dagligvaruhandeln

The supermarkets are taking more and more market shares for potted plants the last years, and a greater part is bought without prior planning. Signals from several European countries, for example Denmark and UK, indicate that potted plants with added value have become more and more popular and the added value is based on present trends. The meaning of added value in this thesis is fancy pots, packaging, pins or arrangements. Potted plants with added value sold in supermarkets offer the consumer the advantage of getting a "ready product" quick and easy. The "ready product" can fulfil the need of a gift or the wish to decorate the home in a trendy way. The purpose of this thesis is to describe the value chain from grower to supermarket from a grower perspective. The purpose is also to investigate how the concept potted plants with added value is regarded by the different actors in the value chain, and the supermarkets demand in order to include this product category. The thesis is a result from seven in depth interviews, several telephone- and mail contacts, and material from business news magazines. The conclusion is that the supermarkets are very interested in increasing the product category potted plants with added value. The demands the supermarkets put on their suppliers are high including lowest price, very high quality and high logistic performance. I order to facilitate for the grower to reach the supermarket and gain value on the potted plants with added value, four proposed solutions are given in the end of the work.Krukväxter säljs i allt större utsträckning genom dagligvaruhandeln, och merparten köps på impuls. Dessutom märks tydliga signaler från bland annat Danmark och England att krukväxter med added value (mervärde) har blivit allt mer populärt, och det tillförda mervärdet i stor utsträckning baserar sig på tidens trender. Med added value avses i detta arbete en krukväxt med ytterkruka, pynt eller samplantering med en eller flera växter. En krukväxt med added value i dagligvaruhandeln ger konsumenten en möjlighet att på ett snabbt och smidigt sätt köpa en ”färdig produkt” vilken kan användas som presentblomma eller en del av den egna heminredningen. Syftet med detta arbete har varit att kartlägga hur värdekedjan ser ut från odlaren till dagligvaruhandeln sett ur ett odlarperspektiv. Avsikten har också varit att belysa de olika aktörernas syn på krukväxter med added value och vad som krävs för att dagligvaruhandeln skall vara intresserade av denna produktkategori. Uppsatsen är ett resultat av sju djupintervjuer, ett flertal telefon- och mailkontakter och information från olika branschtidningar. Slutsatsen är att det finns ett uttalat intresse från dagligvaruhandeln att öka produktkategorin krukväxter med added value. De ställer höga krav på leverantörerna som måste kunna leverera till lägsta pris, garantera hög kvalité och god leveranssäkerhet. I arbetet beskrivs slutligen fyra möjliga modeller för hur odlare skulle kunna nå dagligvaruhandeln med krukväxter med added value och därmed kunna ta del av värdeökningen som krukväxterna får

Corporate Social Marketing - Hur minskat matsvinn kan skapa konkurrensfördelar

Syfte: Studiens syfte är att se hur dagligvaruhandeln kan generera konkurrensfördelar genom användning av Corporate Social Marketing avseende konsumenters matsvinn. Detta har granskats genom att analysera dagligvaruhandelns egna hantering och marknadsföring av matsvinn samt konsumenters hantering och åsikter av matsvinn i hushållen. Metod: Kvalitativ undersökningsmetod med semi-strukturerade intervjuer samt en konsumentundersökning. Slutsatser: Corporate Social Marketing i relation till matsvinn är idag inte utbrett i dagligvaruhandeln. Konsumentundersökningen ger dock indikationer på att Corporate Social Marketing skulle vara en aktuell metod för att nå beteendeförändring vad gäller konsumenters mathantering. Studien kommer också fram till att dagligvaruhandelns marknadsföring med syfte att minska matsvinnet kan skapa nya samt starkare kundrelationer. Marknadsföring av matsvinnsarbetet är dock obefintligt, vilket gör att medvetenheten inte ökar hos konsumenterna. Detta innebär att företagen inte bidrar till någon beteendeförändring. Matsvinnsarbetet kan därmed inte leda till några konkurrensfördelar

Antagonismen i dagligvaruhandeln - En dialektisk historiografisk studie av den svenska dagligvaruhandeln

Sammanfattning Examensarbetets titel: Antagonismen i dagligvaruhandeln – En dialektisk historiografisk studie av den svenska dagligvaruhandeln Seminariedatum: 27 maj 2015 Ämne/kurs: FEKN90, Examensarbete på Civilekonomprogrammet: 30 HP Författare: Oscar Svärd & Fanny Örneberg Handledare: Jon Bertilsson Fem nyckelord: Dagligvaruhandeln, Dialektik, Antagonism, Marknadsutveckling, Bifurkationer Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en bättre inblick i det antagonistiska maktförhållandet mellan återförsäljare och leverantörer inom dagligvaruhandeln, ur ett historiskt perspektiv. Genom att studera hur antagonisterna agerat gentemot varandra de senaste decennierna är intentionen att på så sätt identifiera hur olika vändpunkter har bidragit till att utveckla branschen. Utifrån detta är förhoppningen att kunna bidra med en holistisk bild av dagligvaruhandeln och hur olika händelser under de senaste 30 åren är sammankopplade. Genom studien vill vi fylla det informationsgap som finns för att intressenter ska kunna få en bättre förståelse för hela branschen, dess historiska utveckling samt möjliga vägar branschen kan komma att ta i framtiden, baserat på historiska utvecklingsmönster. Metod: Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats och ett dialektiskt historiografiskt perspektiv. “Extended Case Method” har använts för att koppla samman microempiri från intervjuerna med makrofaktorer från dokumentstudien. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska avsnittet innehåller teorier om dialektik och antagonism, vilka används för att beskriva utvecklingen av den svenska dagligvaruhandeln. Komplexitetsteorin används som komplement för att beskriva störningar (bifurkationer) som utlöst förändringar på marknaden. Empiri: Uppsatsens empiri består av en gedigen dokumentstudie av branschskrifter från 1980-­‐talet och framåt samt primärdata från intervjuer med branschinsatta personer. Resultat: Slutsatserna som har dragits från studien är att den svenska dagligvaruhandeln inte är lika antagonistisk som till en början antagits och dialektiken är inte alltid tydlig utan periodvis enkelspårig. Marknaden har istället drivits av återförsäljarsidan medan leverantörerna snarare har varit passiva. Marknadsutvecklingen förklaras mer passande med hjälp av begreppen “marknadsdrivare” och “marknadsdriven” samt med modellen om “Förändringens Fyra Rum”. De huvudsakliga vändpunkterna som har identifierats som katalysatorer för marknadens utveckling är återförsäljarnas centralisering och effektivisering samt etableringen av lågprisalternativ och EMV.Abstract Title: The antagonism within the FMCG industry – A dialectical historiographical study of the Swedish FMCG industry Seminar date: 27th of May 2015 Course: FEKN90, Master Thesis in Business Administration: 30 ECTS Authors: Oscar Svärd & Fanny Örneberg Advisor: Jon Bertilsson Keywords: FMCG, Dialectic, Antagonism, Market development, Bifurcations Purpose: The purpose of this thesis is to give a better understanding of the antagonism between retailers and suppliers in the FMCG industry from a historical perspective. The main objective is to identify how different turning points have contributed to the historical development of the industry and how the antagonists have acted against each other the last couple of decades. From this, the objective is to contribute with a holistic view of the FMCG industry and a description of how different occurrences during the last 30 years are connected. With this study we want to fill the information gap that exists to give a better understanding of the industry as a whole, its historical development and possible future outcomes, based on historical patterns. Methodology: This is a qualitative study with a deductive approach and a dialectical historiographical perspective. The Extended Case Method has been used to connect the micro empirical data from the interviews with macro factors from the document study. Theoretical perspectives: The theoretical chapter includes theories regarding dialectics and antagonism, which are used to describe the development of the Swedish FMCG industry. The complexity theory is used complementary to describe the contradictions (bifurcations) that have triggered market changes. Empirical foundation: The empirical material consists of a thorough document study of industry journals from the 1980s onwards and primary data collected from interviews with industry experienced individuals. Conclusions: The conclusions that have been drawn from the study is that the Swedish FMCG industry is not as antagonistic as first assumed and the dialectic is not always clear but periodically more single-­‐tracked. Instead, the market has been driven by the retailers, while the suppliers have been rather passive. The market development can more accurately be described with the terms “market driving” and “market driven” as well as the “Four Rooms of Change” model. The main turning points, which have been identified as catalysts of the market development are the retailers’ centralization and improved efficiency and the establishment of low cost products and private labels