Professionellas möjliggörande av delaktighet i vården för långtidssjuka barn : Projekt Lek, le och trivs

För långtidssjuka barn kan sjukhusvistelser ge olika erfarenheter beroende på hur sjukhusvård upplevs. Det som kan inverka på barns upplevelser är hur de blir bemötta av professionella och hur de får möjlighet till att vara delaktiga i sin vård. I detta arbete blev således den sociala miljön fokus. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur forskning beskriver att professionella kan möjliggöra delaktighet i vården för långtidssjuka barn. I formuleringen av forskningsfrågorna togs det stöd av ICF:s definition av delaktighet, Harry Shiers nivåer av delaktighet, samt hur upplevelsen av delaktighet beskrivs av Almqvist, Eriksson & Granlund. Examensarbetets referensram blev delaktighet eftersom det är ett grundbegrepp inom ergoterapin och en viktig del i syftet med forskningsöversikten. I arbetet inkluderades 20 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom innehållsanalys. Genom analyserna uppstod 3 teman som besvarade forskningsfrågorna; Barns upplevelser av delaktighet i sin vård, faktorer för att inkludera barn i vården, sammanhangets betydelse för barns delaktighet i sin vård. Resultaten som framkom diskuterades sedan parallellt mot bakgrund och forskningsfrågor. Det visade sig i resultaten att det finns mycket som inverkar på barns delaktighet. Barn kan t.ex. uppleva att den egna åldern, rädslor, information, beslutsfattande samt roller i förhållande till professionella-föräldrar inverkar på delaktigheten i den egna vården. Vad gäller omgivningen barnet befinner sig i, finns det miljömässiga, personliga och sociala faktorer som inverkar på delaktigheten. Resultatet i denna forskningsöversikt tyder på att ett personcentrerat arbetssätt skulle vara grunden till att barn är delaktiga i sin vård. Resultaten som framkom kan användas vidare av professionella för ökad förståelse av barns bemötande. Begränsningar inom examensarbetet är att det kan finnas en möjlighet att någon relevant litteratur uteblivit pga. t.ex. tillgänglighet eller språk.Hospitalization can for longtime-ill children contribute to different experiences due to how the care is perceived. Things that might affect children’s experiences is how they get treated by professionals and if they are given an opportunity to participate in their care. Therefore, focus in this study, is the social environment. The aim of this study is to examine how research describes how healthcare professionals can enable participation for longtime-ill children. The research questions were framed by ICF’s definition of participation, Harry Shier’s levels of participation and how experiences of participation are described by Almqvist, Eriksson and Granlund. The frame of reference in this study is due to one of the central concepts in occupational therapy, participation. In this study 20 articles were included. The articles were quality checked and afterwards analyzed. Through the analyze 3 themes were emerged that answered the research questions; children’s experiences of participation in their care, the contexts meaning for children’s participation in their care and factors that could include children in their care. The results that rose were discussed parallelly to background and research questions. Results showed that there are many things that affect children’s participation when it comes to care. Children can for example experience that age, fears, information, decision-making and different rolls in the professional-parent relationship can affect their participation. When it comes to context there are environmental, personal and social factors that affect the participation. The study shows, that a person-centered approach should be taken by professionals so that children could participate more in their care. The results from this study can be used by professionals to increase the understanding of a good treatment in healthcare. Restrictions in this study may be acknowledged by pointing out that some adequate literature might have been defaulted due to e.g. accessibility or languages

Beslut under ett turbulent år - En studie om beslutsfattande av tjänstemännen inom Verksamhetsområde Integration

Bakgrund Sveriges förvaltningars möjlighet att fullfölja sin lagstadgade uppgift om flyktingmottagande sattes under stor press i samband med flyktingsituationen 2015/2016. För tjänstemännen innebar mottagandet en stor påfrestning eftersom resurserna inte var anpassade för det stora antalet flyktingar. Problem Hur tjänstemännen löser turbulenta situationer genom sina beslut får stor påverkan på samhället. Felaktiga beslut får långtgående negativa konsekvenser för medborgarna och blir kostsamma för samhället. Det är därför av intresse att studera hur tjänstemännen hanterar problematiska situationer för att identifiera eventuella brister och därmed skapa förutsättningar för bättre beslut. Syfte & Forskningsfråga I uppsatsen ska vi generera kunskap om beslutsfattande av tjänstemän inom offentlig förvaltning i tider av turbulens. Besluten som ska undersökas är hur tjänstemännen på VO Integration hanterade lokal och personalfrågor i samband med öppnande av nya boenden för ensamkommande barn. Hur fattade tjänstemännen sina beslut hösten 2015 och ett år framåt? Teori Uppsatsen kommer utgå ifrån: Ny-institutionell teori, Bounded rationality, Inkrementalism, Top-down & Bottom-up, Kingdons Garbage can, samt olika typer av osäkerhet. Metod Uppsatsen antar en kvalitativ utgångspunkt. Genom sex samtalsintervjuer med tjänstemän på VO Integration samlades empirin in. Slutsats Det går att dela upp det undersökta året i två perioder, 2015 och 2016. Där 2015 representerar krisperioden vilken präglas av beslut som innebär problemlösning oavsett kostnad och utan eftertanke om framtida konsekvenser. 2016 kännetecknas av efterspelet där det politiska läget ändrades vilket medförde att tjänstemännen förväntades ta beslut som innebar att verksamheten minskade i omfattning. Vi fann att de spelregler som rådde under krissituationen medförde att tjänstemännen fick större handlingsutrymme. Därtill såg vi att resultatet av att enheten tilldelades stora resurser blev en maktförskjutning då resurserna inte fördelades lika. Dessutom skedde en centralisering av beslutsprocess när många viktiga beslut togs av ett fåtal tjänstemän under krisen. Efterspelet kännetecknas av ett nytt politiskt läge med en ny asylpolitik. I samband med de nya förutsättningarna fann vi att tjänstemännen valde att göra motstånd till förändringen eftersom den medförde neddragningar i verksamheten. Under 2016 återgick situationen till ett mer normaliserat läge vilket medförde en återgång till den beslutsprocess som rådde innan krisen

Akutvårdarens etiska profil : en undersökning om hur akutvårdare fattar beslut

Avsikten med denna studie var att kartlägga den etiska profilen hos akutvårdare i syfte att djupare förstå vilka värdeuppsättningar som styr en akutvårdares beslutsfattande. Studien var en del av en internationell undersökning som fokuserar på analys av akutvårdarens moraliska kompetens och hur den påverkar etiskt beslutsfattande. Delstudier av undersökningen har redan gjorts i Australien, England, Spanien och Sverige. I Finland gjordes studien på tre räddningsverk i södra Finland. Som enkätens bas använde skribenterna analysinstrumentet The Managerial Values Profile, som utvecklats i avsikt att analysera etiskt beslutsfattande. Enkäten bestod av 12 par av påståenden, dvs. totalt 24 påståenden. Skribenterna valde att modifiera enkäten med att tillsätta en sex stegs Likert-skala, enligt vilken informanterna valde påståenden. Syftet med MVP var att undersöka hur olika värdeuppsättningar påverkar individens handlingssätt. I MVP används tre värdeuppsättningar, Utilitarism (A), Individuella Rättigheter (B) och Social Rättvisa (C). I studien användes MVP med avsikt att få svar på frågeställningarna. Centrala frågeställningar för studien var: Huvudfråga: Vilken är akutvårdarens etiska profil? Underfråga: Vilka värdeuppsättningar styr akutvårdarens beslutsfattande samt hur påverkar akutvårdarens arbetserfarenhet och val av värdeuppsättning den etiska profilen? Resultaten påvisade att Individuella Rättigheter (B) och Social Rättvisa (C) var de vär- deuppsättningar som mest påverkade informanternas beslutsfattandet. 90% (54/60) av informanterna höll individuella rättigheter, social rättvisa eller en kombination av dessa som viktigaste värdeuppsättningen som bakgrund för beslutsfattandet. Enligt resultaten utvidgade mängden arbetserfarenhet individens förmåga att kombinera värdeuppsättningar. Resultaten påvisade dessutom att om individen innehade någon annan akademisk utbildning, var det mer sannolikt att individen kombinerade värdeuppsättningar. Enligt skribenterna kunde ämnet vidare undersökas för att djupare förstå motiven bakom besluten och val av värdeuppsättningarna. Således kunde man få ett holistiskt perspektiv på svaren och se om besluten påverkats av inre eller yttre etik.The purpose of this study was to survey the ethical profile of a paramedic and to understand how a paramedic makes decisions. This study was a part of an international research project which aims to analyse the moral competence of a paramedic and how it affects ethical decision making. The study has already been piloted in Australia, England, Spain and Sweden. In Finland the study was done with 3 Emergency Medical Services in Southern Finland. A ready-made tool (The Managerial Values Profile, MVP) was used as a base for the questionnaire. The questionnaire consists of 12 pairs of statements, 24 statements all together. The writers chose to modify the questionnaire by adding a six-step Likert-scale. The purpose of the MVP was to analyse which value sets influence an individuals’ decision-making. The MVP used three value sets for the analysis, Utilitarianism (A), Individ- ual Rights (B) and Social Justice (C). The MVP was used to answer the central question of the study: Primary question: What is the ethical profile of a paramedic? Secondary question: Which value sets guide the decision-making of a paramedic and how does work experience influence decision-making? The results showed that Individual Rights (B) and Social Justice (C) were the value sets most used by paramedics to help guide decision-making. 90% (54/60) of the informants viewed Individual Rights, Social Justice or their combination as the most important value set guiding their decision-making. The results also showed that work experience and extra academic education increased the probability of an individual to be capable of using multiple value sets to guide their decision-making. To understand the motives behind the decision-making of a paramedic, the writers recommended further research on the subject. This would lead to a more holistic perspective to the answers and if the answers of a paramedic are influenced by internal or external ethics.Tutkimuksen tarkoitus oli kartoittaa ensihoitajan eettistä profiilia, päämääränä ymmärtää mitkä arvojoukot ohjaavat ensihoitajan päätöksentekoa. Tutkimus oli osa kansainvälistä tutkimusta, joka keskittyy ensihoitajan moraaliseen pätevyyteen ja kuinka se vaikuttaa eettiseen päätöksentekoon. Tutkimus oli jo tehty Australiassa, Englannissa, Espanjassa ja Ruotsissa. Suomessa tutkimus tehtiin kolmessa pelastuslaitoksessa Etelä-Suomessa. Tutkimuksessa käytetyn kyselyn pohjana käytettiin alunperin eettisen päätöksenteon analysointiin kehitettyä työkalua, The Managerial Values Profile (MVP). Kysely koostui 12:sta väittämäparista, eli yhteensä 24 väittämää. Tekijät muokkasivat kyselyä siten, että siihen lisättiin 6-portainen Likert-asteikko jonka mukaan tutkittavat vastasivat väittämiin. MVP:n tarkoitus tässä tutkimuksessa on analysoida miten eri arvojoukot vai- kuttavat yksilön toimintaan. MVP tekee sen suhteessa kolmeen arvojoukkoon, Utilitarismi (A), Yksilön Oikeudet (B) ja Sosiaalinen Oikeudenmukaisuus (C). Tutkimuksessa MVP:llä etsitään vastauksia keskeisiin kysymyksiin : Pääkysymys: Mikä on ensihoitajan eettinen profiili? Alakysymys: Mitkä arvojoukot ohjaavat ensihoitajan päätöksentekoa ja miten työkokemus ja arvojoukkojen valinta vaikuttavat eettiseen profiiliin? Tulokset kertovat, että Yksilön Oikeudet (B) ja Sosiaalinen Oikeudenmukaisuus (C) olivat arvojoukoista niitä, jotka vaikuttivat eniten vastaajien päätöksentekoon. 90%(54/60) vastaajista pitivät yksilön oikeuksia, sosiaalista oikeudenmukaisuutta, tai näiden kombinaatiota tärkeimpänä arvojoukkona päätöksentekonsa taustalla. Tulokset kertoivat myös, että työkokemus sekä akateeminen lisäkoulutus lisäsi yksilön kykyä yhdistellä arvojoukkoja päätöksenteossaan. Tekijöiden mukaan aihetta voisi tutkia jatkossa jotta syvemmin voisi ymmärtää motiivit päätösten ja arvojoukkojen valinnan takana. Täten voisi saada holistisen näkökulman vastauksille ja nähdä jos päätöksiin on vaikuttanut sisäinen vai ulkoinen etiikka

Children's and youth’s perspectives and participation in park management : a case study of Swedish municipal park management units

Kommuner har ett viktigt uppdrag i att inkludera barns och ungas perspektiv och delaktighet i samhällsutvecklingen. I och med att Barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 har barns och ungas rätt att höras och vara delaktiga vid beslut som rör dem stärkts. Det här medför en stor utmaning för bland annat de som ansvarar för förvaltningen av utemiljöer, då deras arbete har en stark koppling till barns och ungas behov och direkt inverkan på deras livsvillkor. Parkförvaltningar har identifierats som en viktig aktör för att förvalta och utveckla barnvänliga miljöer, dock finns det en osäkerhet om hur detta ska tillämpas. Den här studien har haft som syfte att studera hur parkförvaltningar arbetar med dessa frågor idag och identifiera viktiga faktorer. En fallstudie med parkförvaltningar från tre olika kommuner genomfördes, de valdes baserat på att de visat att de aktivt arbetat med barns och ungas delaktighet. Metoden inkluderade semistrukturerade intervjuer med totalt fyra informanter från fyra olika avdelningar på kommunernas parkförvaltningar, samtliga med erfarenhet av dialogprocesser med barn och unga. Resultaten visar att det finns etablerade arbetsmetoder och strategier på förvaltningarna i de undersökta kommunerna. Studien tar upp ett antal exempel på hur förvaltningarna arbetar strategiskt för att utveckla lösningar och möta barn och ungas behov. Förvaltningarna möter liknande utmaningar i sitt arbete som utgörs av: begräsningar i budget, tid, kunskap och personal. Resultaten indikerar att bristande resurser försämrar barns och ungas möjligheter att vara delaktiga vid förvaltningen och utvecklingen av utemiljön. Förvaltningarnas styrkor definierades som: korta ledtider, projekt som rör barn och unga och samarbeten med skolor, förskolor och fritidsgårdar för att nå barn och unga i kommunen. De har även etablerade rutiner kring dialogprocesser av varierande form och storlek som inkluderar barns och ungas perspektiv under olika faser av byggprocessen. Behovet av återkoppling identifieras som en del av erfarenhetsöverföringen inom organisationerna men också som en viktig aspekt av dialogen med barn och unga. Ett annat förbättringsområde är utvecklingen av anpassade kommunikationsvägar för barn och unga, mer delaktighet på policy och operationell nivå samt implementera olika former av samstyrning främjar delaktighet och skapa mer engagemang.Municipalities have an important mission in including children's and young people's perspectives and participation in urban planning. Since the Convention on the Rights of the Child became Swedish law in January 2020, the right of children and young people to be heard and involved in decisions concerning them has been strengthened. This poses a major challenge for, among others, those responsible for the management of outdoor environments, as their work is strongly linked to the needs of children and young people and has a direct impact on their living conditions. Park administrations have been identified as an important factor in managing and developing child�friendly environments, but there is also uncertainty about how this will be applied among managers. This study aims to study how park administrations work with these issues today and identify important factors. A case study with park administrations from three different municipalities was conducted, selected based on the fact that they actively worked with the participation of children and young people. The method included semi-structured interviews with four informants from four different departments of municipal park administrations, all with experience in dialogue processes with children and young people. The results show that there are established work methods and strategies in the administrations of the municipalities examined. The study presents a number of examples of how the administrations work strategically to develop solutions and meet the needs of children and young people. Administrations face similar challenges in their work: budgetary, time and staff limitations. The results indicate that a lack of resources impairs the ability of children and young people to be involved in the management and development of the outdoor environment. However, short lead times and specific projects that concern children´s and youth´s places were seen as a possibility for involving children and youth in decision making. The park management reaches children and young people in the municipality mainly through existing collaborations with schools, preschools, and youth centers. They have established routines regarding dialogue processes of varying shape and size that include children's and young people's perspectives during different phases of the construction process. The need for feedback is identified as part of the transfer of experience within organizations but also as an important aspect of dialogue with children and young people in the municipality. Another area of improvement is the development of suitable channels of contact for children and youth to be able to make themselves heard in issues regarding the management of outdoor spaces. They also need to develop adapted communication paths for children and young people, enable more participation at the policy and operational level, and implement different forms of co-governance to promote participation and create more engagement among children and youth

Konflikten om naturreservat och naturvårdsavtal

Äganderätt är en del av skogsägande som för många människor är betydelsefullt. Det är värden som inte går att betala för, eftersom ingen ersättning kan täcka känslomässiga värden som ibland under lång tid har byggts upp. Skogsnäringen bidrar med drygt 200 000 arbetstillfällen i Sverige varje år och utgör en stor del av exporthandeln. När skog avverkas försvinner den miljö som för många arter är nödvändig. Vissa rödlistade arter riskerar att helt försvinna i takt med människans behov av pengar. För att dessa arter inte ska riskera att utrotas och för att istället värna den biologiska mångfalden finns naturvårdande åtgärder som hindrar avverkning av produktiv skogsmark. Det är irrelevant om marken ägs av en privat skogsägare som har äganderätt på sin mark när det kommer till att skydda hotade arter. Hållbar utveckling är ett begrepp som med en enkel förklaring handlar om att en resurs inte utplånas, utan går att utnyttja trots tidigare användning. Skogen är en hållbar och förnybar resurs som hela tiden växer, avverkas, föryngras och följer sitt naturliga kretslopp. Det är viktigt att bibehålla de hållbara målen vid användning av skogen, inte bara de ekonomiska. Man bör även ha de ekologiska, miljömässiga och sociala målen i åtanke, för att inte förbruka den naturresurs som skogen är på många sätt. Myndigheter som Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket beslutar och ansvarar för de skyddsformer som inkluderas i studien; naturreservat och naturvårdsavtal. Tillsammans med skogsägaren ska ett avtal utformas så ett långsiktigt och hållbart skydd kan utvecklas för de berörda arterna. Skogsägare upplever tyvärr inte alltid att den avsedda dialogen mellan dem och myndigheterna inträffar. Studien berör därför frågan vad skogsägarna egentligen tycker om dessa skydd och hur har processen sett ut? Den konflikt som vuxit fram gällande äganderättsfrågan vill Sveriges regering försöka reda ut och låter därför göra en undersökning som syftar till att öka förtroendet mellan myndigheter, skogsägare och andra aktörer.Forest management and ownership are topics that affect not only a large amount of people but also our country as a whole. The foresting industry generates 200 000 jobs every year and is a crucial resource for Sweden's exports and economical trade. The forest is a sustainable and renewable resource that is constantly growing, harvested, and being replanted; thus, following a natural cycle when forests are cut down, many species are at risk of being eradicated due to loss of their habitat. For that reason, it is important to weigh the risk of loss of sustainability and potential eradication of wildlife and the forest ecosystem against the benefit of economic gain. Authorities such as Länsstyrelsen, Naturvårdsverket and Skogsstyrelsen are in control of the forest maintenance and all agreements surrounding it. These authorities are the ones that have the responsibility to offer compensation to forest owners, who’s land is protected due to endangered species. However, this compensation is perceived as being too little compared to the amount the forest would produce if it could be cut down and cultivated. Unfortunately, forest owners tend to feel that their opinions are landing on deaf ears and that the dialogue between them and the authorities is one-sided. This has led to a conflict between the authorities and forest owners. This conflict is currently being investigated by the Swedish Government and has not yet been resolved. Hopefully, a mutual agreement will be agreed up on and allow the trust between authorities and forest owners to be strengthen

Transaction cost influence on price hedging strategies : a study of farms with large-scale grain production

Agricultural businesses are exposed to many risk factors. For grain producers there are substantial risks which may affect income and costs. One way for producers to protect themselves is by hedging, which will help to stabilize income earnings. Futures- and forward contracts is one way for producers to do that. When establishing contracts, a lot of resources are needed and may lead to extended costs. The decision making is affected by uncertainty, trust, and relationship-specific investments. Purpose of study is to create an understanding for how contract writing costs may influence the attitude to forward- or futures contracts and implementation. In order to support this aim; a multiple case study of eight farms with large-scale grain production was conducted. Information was gathered through qualitative interviews. The study has identified that transaction costs vary between futures- and forward contracts. Variation stems from two factors, uncertainty of grain prices and the ability to create a relationship with another actor. Substantial time and resources are needed for an understanding of grain markets, therefore very few farmers use future contracts. Forward contracts benefit from the ability to create long-standing relationships with another actor. These relationships are beneficial as they save time and resources, thereby reducing the perceived transaction cost compared to futures contracts. Therefore, it is perceived that transaction cost do have an impact when choosing between the two options, and why forward contracts is the most frequently used hedging strategy.Lantbruksverksamheter utsätts för många riskfaktorer, vilka måste hanteras. Inom spannmålsodling finns betydande risker som kan påverka eventuella intäkter och utgifter. För att skydda sig mot riskerna och jämna ut intäkterna är prissäkring vid försäljning en möjlig strategi. Framförallt sker prissäkring genom att ett futures- eller forwardkontrakt tecknas. Skrivande av kontrakt kan dock medföra att en betydande mängd resurser och kostnader behövs spenderas via kontraktets upprättande. På grund av osäkerhet, förtroende eller relationsspecifika tillgångar kan de kostnader som uppstår variera mellan olika former av kontrakt, och därigenom påverka beslutet rörande vilket kontrakt som ska tecknas. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur kostnaderna vid kontraktsskrivande påverkar inställningen till futures- och forwardkontrakt, samt hur detta i sin tur påverkar valet av att implementera futures- eller forwardkontrakt som prissäkringstrategi. Genom en kvalitativ forskningsstrategi har en multipel fallstudie på 8 gårdar med storskalig spannmålsproduktion genomförts. Empiri har samlats in genom intervjuer för att ge en djupare förståelse till studiens syfte. Studien visar att transaktionskostnadernas upplevda storlek vid kontraktsskrivande skiljer sig mellan futures- och forwardkontrakt. Framförallt påverkas de olika kontrakten olika av den osäkerhet som finns om marknaden, samt vilket förtroende som en relation med en aktör kan betyda för transaktionskostnadernas storlek. På grund av att betydande resurser behövs spenderas för att förstå marknaden på futureskontrakt jämfört med forwardkontrakt påverkas inställningen negativt. Vid tecknande av forwardkontrakt kan dock ett ömsesidigt förtroende mellan de två kontraktsparterna minska transaktionskostnaderna, och således påverka inställningen positivt. Transaktionskostnadernas påverkan på inställningen är därför en bidragande faktor till att forwardkontrakt tillämpas i större utsträckning som prissäkringstrategi jämfört med futureskontrakt

Etiska dilemman vid vård och bemötande av patienter med cancer i livets slutskede : En intervjustudie om akutvårdares upplevelser

Akutvårdare är tränade att rädda liv och att hantera akuta sjukdomsfall. Att lindra dö-ende patienters lidande är ibland målet med vården vilket kan medföra etiska dilemman. Syftet med studien var att fördjupa akutvårdares förståelse och kunskap gällande etiska dilemman vid prehospital vård och bemötande av patienter med cancer i livets slutskede. Studiens centrala frågeställningar var: 1. Hur upplever akutvårdare vård och bemötande av patienter med cancer i livets slutskede i den prehospitala vården? 2. Vilka konfliktsituationer uppstår vid etiskt beslutsfattande? Den tidigare forskningen påvisade att etik är ett svårt ämne och att det behövs mera utbildning inom området. Studien ingick i GROW-projektet, ett projekt inom ramen för Arcada Patientsäkerhets- och Lärocenter. Materialet samlades in genom fyra temaintervjuer med akutvårdare från ett räddningsverk i södra Finland. Det insamlade materialet analyserades enligt en modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra huvudkategorier: -att bemöta patienter och anhöriga, -akutvårdares personliga uppfattningar, -organisation, ledarskap och samarbete samt -etiska aspekter. I resultatet framkom att akutvårdarna upplevde patienternas anhöriga som en utmaning i flera situationer. Bland de etiska dilemman som kan ses i resultatet har akutvårdarna upplevt att bristfällig dokumentering av DNR-beslut i flera fall har lett till etiska konfliktsituationer. Resultatet visade på att det behövs en utveckling av samarbetet mellan akutvården och hemsjukvården. Akutvårdarna upplevde att det i vissa situationer var oklart vilka uppgifter som ska skötas av vem i vården av patienter med cancer i livets slutskede och att bristen på klara riktlinjer har lett till att akutvården och hemsjukvården har ifrågasatt varandras agerande. Utgående från studiens resultat skapades ett simuleringscase som kan användas i den etiska undervisningen i Arcada.Paramedics are trained to save lives and to handle acute illness. To relieve suffering of dying patients are sometimes the purpose of the care which can bring ethical dilemmas. The purpose of the study was to immerse paramedics understanding and knowledge about ethical dilemmas in prehospital treatment and care of patients with cancer in the end of life. The central questions of the study was: 1. How do the paramedics experience care and treatment of patients with cancer in the end of life in the prehospital care? 2. What conflicts arise in ethical decisionmaking? The previous research showed that ethics is a difficult subject and that there is need for more education in the area. The thesis was a part of the GROW-project, a project under Arcada Patient Safety and Learning Center. The material was gathered through four thematic interviews with paramedics from a fire department in southern Finland. The collected material was analyzed with a model for qualitative method. The result was divided in four categories: -to meet patients and relatives, -paramedics’ personal comprehension, -organization, leadership and co-operation and -ethical aspects. It emerged that the paramedics experienced the patients’ relatives as a challenge in several situations. Among the ethical dilemmas which can be seen in the result, the paramedics have experienced that deficient documentation of DNR-decisions in several cases has led to ethical conflicts. The result showed that development of co-operation between emergency care and home health care is needed. The paramedics felt that in some situations it was unclear which task should be managed by whom in the care of patients with cancer in the end of life and the lack of clear guidelines has led to that the emergency care and the home health care question each other’s actions. Based on the study’s result there was created a simulation case which can be used in the ethical education at Arcada.Ensihoitajat ovat koulutettuja pelastamaan ihmishenkiä ja käsittelemään akuutteja sairauskohtauksia. Joskus hoidon tavoite on lievittää kuolevan potilaan kärsimystä mikä voi aiheuttaa eettisiä haasteita. Tutkimuksen tavoite on syventää ensihoitajien ymmärtäväisyyttä ja osaamista eettisissä haasteissa elämän loppuvaiheessa olevien syöpäpotilaiden hoitamisessa ja kohtaamisessa ensihoidossa. Tutkimuksen keskeiset tutkimuskysymykset olivat: 1. Miten ensihoitajat kokevat elämän loppuvaiheessa olevien syöpäpotilaiden hoitamista ja kohtaamista ensihoidossa? 2. Mitkä ristiriitaisia tilanteita syntyy eettisessä päätöksenteossa? Aikaisempi tutkimus osoitti että etiikka on vaikea aihe ja että aiheesta tarvitaan lisää koulutusta. Tutkimus oli osa GROW-projektia, projekti kuuluu Arcadan Potilasturvallisuus- ja Oppimiskeskukseen. Tutkimusmateriaalin keräämiseksi tehtiin teemahaastatteluja joihin osallistui neljä ensihoitajaa yhdeltä pelastuslaitokselta Etelä-Suomesta. Kerätty materiaali analysoitiin kvalitatiivisen sisältöanalyysin avulla. Tulos jaettiin neljään pääluokkaan: -potilaiden ja omaisten kohtaaminen, -ensihoitajien henkilökohtaisia käsityksiä, -organisaatio, johtajuus ja yhteistyö ja -eettisiä näkökulmia. Tutkimustulos osoitti että ensihoitajat kokenevat potilaiden omaiset haasteina useammassa tilanteessa. Tuloksessa näkyvät eettisien haasteiden seassa muun muassa että ensihoitajat olivat kokeneet että DNR-päätöksien puutteellinen dokumentointi ovat johtaneet eettisiin konflikteihin useammassa tilanteessa. Tutkimus osoitti että ensihoidon ja kotisairaanhoidon välisessä yhteistyössä tarvitaan kehitystä. Ensihoitajat kokivat että joissain tilanteissa oli epäselvää kenen tehtävää oli hoitaa tiettyjä asioita hoidettaessa elämän loppuvaiheessa olevia syöpäpotilaita ja että puutteelliset ohjeet ovat johtaneet siihen että ensihoito ja kotisairaanhoito ovat kyseenalaistaneet toistensa toimintaa. Tutkimustuloksen perusteella kehitettiin simulaatiotilanteen jota voi käyttää eettisessä opetuksessa Arcadassa

Samodling av ettåriga grödor

Samodling innebär att man odlar två eller flera grödor samtidigt på ett fält. Jämfört med odling i renbestånd kan grödor som odlas tillsammans öka odlingssäkerheten, bättre utnyttja tillgängliga resurser, ge större skördar och för de som odlar foder, en produkt med bättre näringsmässig sammansättning. En ökad tillämpning av samodling kan skapa nya möjligheter att på ett hållbart sätt utnyttja dolda potentialer hos våra odlingsmarker. Trots de positiva effekter som tekniken för med sig är den praktiska tillämpningen låg. För att bättre förstå varför undersöker jag genom en litteraturstudie vad som menas med samodling, hur det tillämpas, vilka positiva effekter det kan ha samt vilka svårigheter en tillämpning kan medföra. Med detta och teorier bakom individuellt beslutsfattande som grund söker jag sedan att kartlägga lantbrukares inställningar till tillämpning av samodling. Genom att öka kunskapen om lantbrukares attityder till samodling och identifiera svårigheter vid tillämpning, söker jag finna hur en tillämpning kan öka i framtiden. För att göra detta intervjuades lantbrukare med semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide utformad utifrån en litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk kring vad som påverkar lantbrukares beslut vid övergång till ekologiska metoder. Sex lantbrukare intervjuades över telefon och svaren redovisas utifrån ramverket. Respondenternas attityd till en tillämpning, åsikter från människor i dess närhet och hur väl de anser sig kunna utföra tillämpningen är faktorer som påverkar deras beslut. Vidare identifieras tekniska svårigheter kring bruket, låg användbarhet, brist på kunskap och en bristande marknad som hinder och svårigheter vid tillämpning av samodling. För att tillämpningen av samodling ska öka i framtiden måste dessa hinder åtgärdas så att en övergång underlättas och blir lönsam. Då varken de ekonomiska eller miljömässiga fördelarna med samodling verkar tilltala lantbrukare bör ett användningsområde hittas vari lantbrukare lättare och mer konkret kan se vilka fördelar samodling skulle kunna medföra för dem. Utifrån intervjuerna föreslår jag att samodlade grödor bör användas som skyddsgröda vid vallinsådd. Om tillämpningen på så sätt ökar kan medvetenheten kring dess fördelar även göra det och leda till att samodling blir mer attraktivt

What effect do special assortments have on single-grip harvester productivity and fuel consumption?

Det svenska skogsbruket är uppbyggt kring att skördare apterar träd till önskade stocklängder i skogen. Vilken längd som apteras fram beror på flertalet faktorer, bl.a.; industriernas önskemål, val av apteringsberäkning och skogsbeståndets egenskaper. Skogsföretaget SCA apterar idag fram tre olika gransortiment till sågverket Gällö Timber AB; Gällö kort (GE), Gällö lång (GJ) och Gällö gran (GG). På trakter med grantimmer så apteras endera endast GG, eller så apteras både GE och GJ. Apteras GE och GJ så särhålls de två sortimenten ända fram till industri. För ett kostnadseffektivt skogsbruk är det viktigt att skördaren håller hög produktivitet och låg bränsleförbrukning. Syftet med den genomförda studien var att undersöka hur specialsortiment påverkar skördares produktivitet och bränsleförbrukning vid slutavverkning, genom en fallstudie av SCA:s gransortiment till Gällö Timber AB. Materialet till studien bestod av tre datakällor; skördardata, simulatorkörning med skördare och teoretiska beräkningar baserat på litteratur. Empiriska studier och statistiska analyser genomfördes i Excel respektive Minitab. Resultatet påvisar att aptering av GE/GJ, som kan likställas med ett specialsortiment, har negativ påverkan på skördarens produktivitet och bränsleförbrukning. Analys av skördardata indikerar att aptering av GG i genomsnitt ger 4,6% högre produktivitet än GE/GJ-aptering, sett till avverkad m3fub/G0-timme. Det innebär i sin tur att GE/GJ-aptering kostar 6,14 kr/m3fub mer att avverka än GG-aptering utifrån SCA:s ersättningsmodell. Att GE/GJ-aptering påverkar skördares produktivitet och bränsleförbrukning negativt bedöms bero på att GE/GJ-aptering leder till kortare medellängder för timmerstockar och således fler kap. Särhållandet av GE- och GJ-timmer i skogen bidrar också till större andel kranrörelser för skördare, vilket också sänker produktiviteten. Eventuellt bidrar även GE/GJ-aptering till mer tidsåtgång för skördardatorns beslutsfattande eftersom denna aptering måste jämföra två apteringsinstruktioner.The Swedish forestry is structured around the Cut-To-Length method with single-grip harvester. Choice of log lengths that are bucked depends on several factors: the demands from the industries, the choice of bucking calculation and the characteristics of the forest stand. The forest company SCA is currently bucking three different spruce assortments for the sawmill Gällö Timber AB; Gällö short (GE), Gällö long (GJ) and Gällö spruce (GG). GE and GJ are harvested side-by-side in the same areas but are kept separate throughout the supply chain. GG, on the other hand, is harvested in other areas. For cost-effective forestry, it is important that the harvester maintains high productivity and low fuel consumption. The purpose of this study was to investigate how the special assortment affects harvesters' productivity and fuel consumption during final felling, through a case study of SCA's spruce assortment for Gällö Timber AB. The material for the study consisted of three different data sources; harvester follow-up data, data from harvester machine-simulator trials and theoretical calculations based on data in literature. The empirical studies and statistical analyses were carried out in Excel and Minitab, respectively. The result shows that bucking of GE/GJ, which can be considered equivalent with a special assortment, has a negative impact on the harvester's productivity and fuel consumption. Analysis of harvester follow-up data indicates that the productivity was on average 4.6% higher when bucking GG compared to bucking GE/GJ, in terms of harvested solid m3 under bark (m3sub) per productive machine hour. This result indicates that GE/GJ bucking costs 6.14 SEK/m3sub more to harvest than GG-bucking based on SCA's costing model. The negative influence on productivity and fuel consumption when bucking GE/GJ is likely to be the effect of shorter average log lengths and thus more cross-cuttings. To keep GE and GJ timber separated in the forest also contributes to a higher proportion of crane movements, which also lowers the productivity. The bucking of GE/GJ might also require more time for the harvest computer's decision-making, because two bucking instructions have to be considered simultaneously

Mellan lantbrukare och entrecôte : en jämförelsestudie om aktörer i livsmedelskedjan för köttprodukter i Uppsala län

Livsmedelsproduktion i Sverige har aldrig varit så aktuell som nu. Samtida kriser ökar medvetenheten om sårbarheten i den svenska livsmedelskedjan. Sedan 2017 har Sverige en livsmedelsstrategi för att öka den svenska livsmedelsproduktion. Det är inte oproblematiskt eftersom livsmedelsproduktion även påverkar och påverkas av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vilka är då de aktörer som arbetar i denna komplexa livsmedelskedja? I studien undersöks två företag med olika företagsform (aktiebolag och kooperativ) som verkar i livsmedelskedjan för köttprodukter. Genom en kvalitativ flerfallsstudie med induktiv ansats studeras hur företagen verksamheter utvecklats från dess start till nutid. Inom studien har fem semistrukturerade intervjuer genomförts. Fyra respondenter intervjuades från de två fallföretagen, den femte respondenten har mångårig erfarenhet av branschen. Empirisk data har analyseras utifrån studiens teoretiska ramverk bestående av transaktionskostnadsteori och beslutsteori med Garbage can-modellen. Studiens resultat visar att företagen påverkats av externa företeelser och dess hantering av transaktionskostnader har resulterat i att verksamheterna omstrukturerats på olika sätt. Uppkomsten av beslutsfattande beror ofta på timing, osäkerhet vid transaktioner och företagens olika värderingar. Studiens resultat diskuteras i relation till teori om kooperativ på den agrara marknaden. Resultaten bidrar till en ökad förståelse för hur företag på en agrar marknad utan närvaro av ett starkt nationellt kooperativ fattar beslut och hanterar transaktionskostnader.Food production in Sweden has never been as relevant as it is now. Contemporary crises raise awareness of the vulnerability of the Swedish food chain. Since 2017, Sweden has a food strategy to increase Swedish food production. This is not unproblematic as food production also affects and is influenced by economic, social and ecological sustainability. Who, then, are the actors working in this complex food chain? The study examines two companies with different corporate forms (investor-owned firms and cooperatives) that operate in the food chain for meat products. Through a qualitative multi-case study with an inductive approach, it is studied how the companies' operations have developed from its beginning to the present. Within the study, five semi-structured interviews were conducted. Four respondents were interviewed from the two case companies, the fifth respondent has many years of experience in the industry. Empirical data have been analysed based on the studies theoretical framework that consist of transaction cost theory and decision-making theory with the Garbage can model. The study's results show that companies have been affected by external phenomena and their handling of transaction costs has resulted in the operations being restructured in different ways. The emergence of decision-making is often due to timing, uncertainty in transactions and the different valuations of the companies. The results of the study are discussed in relation to the theory of cooperatives in the agrarian market. The results contribute to an increased understanding of how companies in an agrarian market, without the presence of a strong national cooperative, make decisions and manage transaction costs