The Autism - Tics, AD/HD and other Comorbidities inventory (A-TAC): further validation of a telephone interview for epidemiological research

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Reliable, valid, and easy-to-administer instruments to identify possible caseness and to provide proxies for clinical diagnoses are needed in epidemiological research on child and adolescent mental health.</p> <p>The aim of this study is to provide further validity data for a parent telephone interview focused on Autism - Tics, Attention-deficit/hyperactivity disorder (AD/HD), and other Comorbidities (A-TAC), for which reliability and preliminary validation data have been previously reported.</p> <p>Methods</p> <p>Parents of 91 children clinically diagnosed at a specialized Child Neuropsychiatric Clinic, 366 control children and 319 children for whom clinical diagnoses had been previously assigned were interviewed by the A-TAC over the phone. Interviewers were blind to clinical information. Different scores from the A-TAC were compared to the diagnostic outcome.</p> <p>Results</p> <p>Areas under ROC curves for interview scores as predictors of clinical diagnoses were around 0.95 for most disorders, including autism spectrum disorders (ASDs), attention deficit/hyperactivity disorder (AD/HD), tic disorders, developmental coordination disorders (DCD) and learning disorders, indicating excellent screening properties. Screening cut-off scores with sensitivities above 0.90 (0.95 for ASD and AD/HD) were established for most conditions, as well as cut-off scores to identify proxies to clinical diagnoses with specificities above 0.90 (0.95 for ASD and AD/HD).</p> <p>Conclusions</p> <p>The previously reported validity of the A-TAC was supported by this larger replication study using broader scales from the A-TAC-items and a larger number of diagnostic categories. Short versions of algorithms worked as well as larger. Different cut-off levels for screening versus identifying proxies for clinical diagnoses are warranted. Data on the validity for mood problems and oppositional defiant/conduct problems are still lacking. Although the A-TAC is principally intended for epidemiological research and general investigations, the instrument may be useful as a tool to collect information in clinical practice as well.</p

Gränser i omsorgsarbete : En studie om arbetets innehåll, villkor och kvalitet

Boundaries in home care work. A study of work content and its significance for working conditions and quality in care The aim of the study was to investigate work content and its significance for working conditions and quality in home care work. Work content refers to work tasks and client category. 341 home care workers in a Swedish municipality answered a questionnaire concerning work content, working conditions, client relations, quality in care and health (response rate 68 per cent). The workers were categorised according to the client group they worked with (mixed, elderly and demented) and according to work tasks (generalists vs. specialists). Differences between groups were tested using two way analyses of variance. The results reveal that those working with a mixed client group experienced more strain than those working with elderly or demented caretakers and task generalists expressed more problems in work compared to the specialists. Workers with a mixed client group reported lower level of decision latitude and greater qualitative and quantitative work load as well as a more problematic relationship with their clients. They also reported a higher degree of physical exhaustion. The task generalists more often felt they had to many caretakers to attend to and also reported a larger emotional and intellectual workload as well as work related stress. Task generalists who worked with a mixed client group had the most strainful working conditions. Different strategies for specialisation in home care are discussed with respect to quality in work and care.Studiens syfte var att undersöka arbetsinnehåll i äldre- och handikappomsorg och dess betydelse för upplevelse av arbetsvillkor och kvalitet. Med arbetsinnehåll avses dels vilka arbetsuppgifter som ingår i personalens ansvar och dels hur klientgruppen ser ut. En enkät skickades ut till samtliga vårdbiträden och undersköterskor i en svensk kommun. Svarsfrekvensen var 68 procent (n=341). Respondenterna kategoriserades utifrån klientgrupp (blandad, äldre och demenssjuka) samt utifrån arbetsuppgifter (generalister och avgränsade). Variansanalyser genomfördes med klientgrupp och uppgifter som oberoende variabler. Resultaten visar att arbetsvillkor upplevs som mer påfrestande dels av uppgiftsgeneralister jämfört med de uppgiftsavgränsade, dels av de som arbetar med en blandad klientgrupp jämfört med de som arbetar med äldre eller med demenssjuka. Resultaten pekar på den särskilt svåra kombinationen av att både vara generalist i uppgifter och att arbeta med en blandad klientgrupp. I studien diskuteras olika förändringsstrategier för en avgränsning av arbetsinnehållet. En uppgiftsavgränsning kan modifiera arbetsbelastningen men medför samtidigt negativa konsekvenser för omsorgskvaliteten. Medan uppgiftsavgränsning motverkar helhetssyn och kontinuitet innebär klientgruppspecialisering att vårdbiträdena får en möjlighet till fördjupade kunskaper om klientgruppens behov. Denna utveckling kan betraktas som en positiv professionalisering som rimmar väl med kvalitetsaspekter som helhetssyn och kontinuitet

Läkarkåren en profession med allt mindre stöd och inflytande : Enkätstudie av svenska läkares arbetsmiljö 1992 och 2010

Studien har finansierats genom forskningsanslag från AFA Försäkring och Vinnova. Sveriges läkarförbund har bidragit både finansiellt och med kunskap och stöd från Arbetslivsgruppen. Mats Gautam var forskningsassistent under datainsamlingen, och Joakim Westerlund, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, har granskat statistiken.Läkares arbetsvillkor – arbetstider, arbetsorganisation, återhämtning, hälsa och kunskapsutveckling, AFA 090078; Sjukvårdens nya styrning och kunskapsutveckling, VINNOVA, dnr 2007-0212

Brist på kollegialt inflytande urholkar lojalitet med chef och organisation ... men inte med patienterna

I en enkätstudie undersöktes relationen mellan läkares uppfattning om kollegialt inflytande och lojalitet, protest och sorti. Stark lojalitet med organisation och chef är 2–3 gånger vanligare bland dem som har stor tillgång till arenor för kollegialt inflytande. Lojaliteten med profession och patienter är stark och oberoende av tillgång till arenor. Bland dem som har stor tillgång till arenor anser 87 procent att de får gehör för synpunkter jämfört med 21 procent bland dem med liten tillgång.  Överväganden om att byta yrke, arbetsgivare eller arbetsplats är dubbelt så vanliga vid liten tillgång till arenor. Arbetsgivare som vill attrahera läkare måste ha arenor där läkarna får inflytande över verksamheten

Kvalitetsidéens materialisering i hälso- och sjukvården

I detta kapitel analyseras kvalitetsidéns resa inom hälso- och sjukvården från det att idén började göra sig gällande i mitten av 1980-talet och fram till att den lagstadgades i slutet på 1990-talet. De problem som kvalitetsidén sätts som lösning på inom den svenska hälso- och sjukvården beskrivs och utvecklingen av kvalitetssäkring följs från idé till lag. I kapitlet beskrivs några av de försök som gjorts att översätta och materialisera denna idé i form av program, modeller, och tekniker. Avslutningsvis presenteras några utvecklingsprojekt vari morgondagens kvalitetssystem kan skönjas, system som bla baseras på informationsteknik

Brist på kollegialt inflytande urholkar lojalitet med chef och organisation ... men inte med patienterna

I en enkätstudie undersöktes relationen mellan läkares uppfattning om kollegialt inflytande och lojalitet, protest och sorti. Stark lojalitet med organisation och chef är 2–3 gånger vanligare bland dem som har stor tillgång till arenor för kollegialt inflytande. Lojaliteten med profession och patienter är stark och oberoende av tillgång till arenor. Bland dem som har stor tillgång till arenor anser 87 procent att de får gehör för synpunkter jämfört med 21 procent bland dem med liten tillgång.  Överväganden om att byta yrke, arbetsgivare eller arbetsplats är dubbelt så vanliga vid liten tillgång till arenor. Arbetsgivare som vill attrahera läkare måste ha arenor där läkarna får inflytande över verksamheten

Brist på kollegialt inflytande urholkar lojalitet med chef och organisation ... men inte med patienterna

I en enkätstudie undersöktes relationen mellan läkares uppfattning om kollegialt inflytande och lojalitet, protest och sorti. Stark lojalitet med organisation och chef är 2–3 gånger vanligare bland dem som har stor tillgång till arenor för kollegialt inflytande. Lojaliteten med profession och patienter är stark och oberoende av tillgång till arenor. Bland dem som har stor tillgång till arenor anser 87 procent att de får gehör för synpunkter jämfört med 21 procent bland dem med liten tillgång.  Överväganden om att byta yrke, arbetsgivare eller arbetsplats är dubbelt så vanliga vid liten tillgång till arenor. Arbetsgivare som vill attrahera läkare måste ha arenor där läkarna får inflytande över verksamheten

Akademiker under 90-talet - En studie av SACO-medlemmars arbetsvillkor - Akademiker under 90-talet. En studie av SACO-medlemmars arbetsvillkor

The purpose of the survey was to obtain current knowledge about the work situation, as well as deepened understanding for important conditions, for different occupational groups with academic background. A questionnaire was sent to every fiftieth member of the Swedish Confederation of Professional Association (SACO). The questionnaire was divided into following areas: background, in-service training, work organisation, health, work and family.Syftet med undersökningen var att få fram tidsaktuell kunskap om arbetssituationen i akademikeryrken och en fördjupad insikt i väsentliga förhållanden för olika yrkesgrupper. En enkät skickades ut till var 50:e SACO-medlem. Enkäten var indelad i följande frågeområden: Bakgrundsfrågor, kompetensutveckling, arbetsorganisation, hälsa samt arbete och familj

Clinical features of paediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome : findings from a case-control study

BACKGROUND: Paediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome (PANS), an umbrella term that includes PANDAS (paediatric autoimmune neuropsychiatric disorders associated with streptococcal infections) is suggested to be a psychiatric disorder of autoimmune aetiology. PANS is characterised by an acute onset of obsessive-compulsive disorder or restricted eating with multiple comorbid symptoms. The specificity of the PANS criteria is not fully understood.AimsTo describe a cohort of patients with PANS and to determine if PANS features relating to symptoms, onset and course are more common in PANS than in other psychiatric conditions. METHOD: A case-control study comparing patients with interview-confirmed PANS with patients with suspected PANS and patients with a psychiatric condition but with no suspicion of PANS. Validated and non-validated measures of symptoms, onset and episodic course were used. RESULTS: Illness in patients with interview-confirmed PANS featured an episodic course and multiple symptoms present at onset compared with the psychiatric controls. However, individuals with interview-confirmed PANS did not present a specific symptom profile. CONCLUSIONS: PANS may be a distinct clinical entity featuring an acute onset, an episodic course and multiple symptoms at onset.Declaration of interestNone

Omorganisationer i vården ger högre risk för felanmälan : Ju fler omorganisationer, desto större risk för läkare att bli anmäld, visar enkät

1534 Swedish physicians (54,6 % of a random sample) have participated in a survey of working conditions and health. They were asked questions about having been officially reported for medical errors. 30% of the responders had been officially reported for medical error at least once during the past five years. This was more common among men than among women. Reports for medical errors were fewer in workplaces where the knowledge of more experienced physicians was taken into account in daily practice. Physicians who had been trained in research had a lower risk of being reported for medical error than others. Physicians who stated that ”keeping time” regulation (according to the law the medical care has to provide professional care within three months for most medical conditions) was important in medical prioritizing had a higher risk of being reported for medical error than other physicians. Frequent re-organizations were associated with an elevated risk of being reported for medical error.Studien har finansierats genom forskningsanslag från AFA Försäkring (Dnr 090078) och VINNOVA (Dnr 2007-02128). Sveriges läkarförbund har stött projektet, såväl finansiellt som med information under projektets gång.</p