Hälsomedveten eller hälsobesatt? : Unga kvinnors uppfattning om hälsa i relation till hälsotrender och kroppsideal

Avhandlingen undersöker unga kvinnors uppfattning om hälsa i relation till hälsotrender och kroppsideal. Syftet med denna avhandling är att granska den sociala kroppen som identitetsskapande och som en social konstruktion. Avsikten är att skapa en förståelse för unga kvinnors relation till hälsosamhet. De centrala forskningsfrågorna lyder: ”Vilka hälso- och kroppsideal definieras av unga hälsointresserade kvinnor?”, ”Vilka kopplingar går att dra mellan den disciplinerade vältränade kvinnan och vår samtid?” samt ”Hur framställs en hälsosam livsstil och hur kan denna förstås i relation till identitet och position i samhället?”. Avhandlingens empiriska material består av kvalitativa intervjuer med fyra finlandssvenska kvinnor i åldrarna 21–24 som definierar hälsa som ett stort intresse, som tränar på gym och som dagligen använder sig av det sociala mediet Instagram. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys, diskursanalys och kritisk diskursanalys. Det teoretiska ramverket för avhandlingen består av synen på kroppen som projekt och som en arena där samhälleliga maktförhållanden kan ta sig uttryck. De slutsatser som kunnat dras av analysen visar på att de unga kvinnorna identifierar ett samhällsideal som innefattar att vara hälsosam, träna och äta hälsosam kost. De betonar en kultur där hälsosamma vanor porträtteras som viktiga och ändamålsenliga. Den hälsosamma individen kan förstås i relation till ett prestationssamhälle och till en arbetsmarknad som glorifierar effektivitet, prestation och produktivitet. Respondenterna betonar även gråzoner gällande hälsosamhet och lyfter fram ätstörningars komplexitet. De upplever krav på att passa in i rådande kvinnliga kroppsideal och belyser ett individualistiskt samhälle. De betonar även att det är av värde att förhålla sig kritiskt till diskussioner kring hälsa som kan vara motstridiga. Avhandlingen bekräftar även tidigare forskning gällande det sociala mediet Instagram som en kanal för jämförande av kroppar

ATT FRÄMJA MUNHÄLSA HOS PATIENTER I LIVETS SLUTSKEDE : En allmän litteraturöversikt

Bakgrund: Patienter som befinner sig i livets slutskede har ofta försämrad munhälsa. Munhälsa har en betydande roll för patientens generella hälsa. Vårdpersonalens arbete spelar en stor roll i omvårdnad av patienter i livets slutskede. Försämrad munhälsa kan skapa besvär och frustration för patienter som vårdas i livets slutskede. Syfte: Att skapa en översikt av hur munhälsa kan främjas för patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där två artiklar med kvalitativ ansats och åtta artiklar med kvantitativ ansats har analyserats. Resultat: Munvård inkluderar omvårdnadsåtgärder som behövs för att främja munhälsa hos patienter i livets slutskede. Patienter kan erfara ökat välbefinnande efter munvård och vid god munhälsa. För utförandet av munvård behövs bedömningsinstrument, tydliga riktlinjer och tillräcklig kompetens hos vårdpersonal. Slutsats: Tydliga rutiner gör att munvård prioriteras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Bedömningsinstrument är en förutsättning för utvärdering och till hjälp vid utformning av omvårdnadsåtgärder. Vårdpersonal behöver mer utbildning om munvård i livets slutskede för förebyggande av oral ohälsa och främjad munhälsa.Background: Patients in end of life tend to have oral health problems. Oral health is of great importance when it comes to the general health of the patient. The practise of the caregivers plays a major role in nursing care for patients in end of life. Impairment of the oral health may lead to discomfort and frustration for patients receiving care at the end of life. Aim: To review how to support the patients oral health in the end of life. Method: A general literature review consisting of two qualitative articles and eight quantitative articles. Results: Oral care includes oral procedures that supports the patients oral health at the end of life. Oral health and oral health care make the patient experience an increased level of wellbeing. For the performance of oral care, assessment instruments, clear guidelines and the necessary skills of caregivers are needed. Conclusion: Clear routines makes oral care a higher priority in daily nursing care. Assessment instruments for oral care enables assessment and formation of nursing care procedures. Caregivers need extended education about oral care for patients in end of life, to prevent oral health problems and to support oral health

Jämförelse mellan Theory of Mind-förmåga och pragmatisk förmåga hos svenska barn i 4 och 5 års ålder

Theory of mind involves the ability to take another person’s perspective in thought, emotions and intentions.  There is today a lack of instruments to assess children’s development of Theory of Mind (ToM) in Swedish. ToM is considered by many scientists to be the basis for development of pragmatic competence. The relationship between these two abilities is complex and not fully resolved. Both abilities are important components for the development of social skills.     The purpose of this study was to compare 4 and 5-year olds ToM-ability measured with a Swedish version of Wellman and Liu’s ToM-scale, Sally Anne and Social Emotional Test with estimated pragmatic competence measured with the Children’s Communication Checklist (CCC). To make this possible the study also aims to translate and evaluate a Swedish version of Wellman and Liu’s ToM-scale. In the study 39 children in the age of 4 and 5 years old participated (20 4-year olds and 19 5-year olds).     The present study can point to the relationship between the ToM1 ability false belief and pragmatic abilities, as well as different abilities related to pragmatics (conversational rapport, use of discourse context and prosody). Correlation between prosody and other measures of ToM1 abilities was also observed. The result can be linked to previous research on the relationship between pragmatics and ToM. ToM and pragmatic are two abilities that are linked to each other. But as the result is not entirely conclusive, they may also shed more light to the complexity of these abilities and their relationship.      The result of the evaluation of Wellman and Liu’s ToM-scale shows that most of the children got a result pattern that agreed with the hypothesis of a gradual acquisition of ToM-abilties. However, Swedish 4 year olds did to a greater extent passed questions in a pattern that was not compatible with the gradual acquisition claim than American children did in a previous study. One reason for this result may be cultural differences. More research is needed on a larger selection of subjects and a wider range of age groups before any conclusions can be drawn. However, the translated scale can be used in a qualitative way, to examine which aspects of a ToM a child comprehends

Gabriel Garcia Marquez Life and Creative Work. Comparative Analysis of Translation of the Novel “No One Writes to the Colonel”

Bakalaura darbā “Gabriela Garsijas Markesa dzīve un daiļrade. Romāna “Pulkvedim neviens neraksta” tulkojuma salīdzinošā analīze” tika veikta oriģinālvalodas un tā tulkojuma salīdzinošā analīze, aplūkojot, interpretējot un paskaidrojot tulkotāja, Voldemāra Meļinovska, izvēlētās valodas lietojumu un tā risinājumus mērķvalodā. Pētījuma laikā tika secināts, ka, lai tulkotājs spētu tulkot no oriģinālvalodas uz latviešu valodu līdzvērtīgā un pietiekami augstā līmenī, viņam ir jābūt labām dzimtās valodas zināšanām, jāpārzin daiļliteratūras valoda un tulkošanas metodes. Atslēgvārdi: valoda, maģiskais reālisms, daiļliteratūras tulkošana, romāns, izpausme.The bachelor paper "Gabriel García Márquez life and creative work. Comparative analysis of the translation of the novel “No one writes to the colonel” deals with the comparative analysis of the original language and the translation. The comparative analysis was performed examining, interpreting and explaining the translator's, Voldemārs Meļinovskis, language-use and the solutions in the target language. During the research it was concluded that in order to get an equivalent and sufficiently high level translation from the original language into Latvian, the translator should have a good command of the native language, be familiar with the language of fiction and translation methods. Key words: language, magic realism, translation of fiction, novel, expression