18 research outputs found

    Nutrient losses over time via surface runoff and subsurface drainage from an agricultural field in northern Sweden

    Get PDF
    Nitrogen (N) and phosphorus (P) losses, via both surface runoff and subsurface drainage water, were monitored in an agricultural field in northern Sweden for 32 yr. The objective was to determine losses of N and P in a long-term perspective in relation to meteorological factors and impacts of agricultural land use, with a focus on relative contributions of surface runoff and subsurface drainage water to N and P losses. In order to collect surface runoff water, an embankment was installed on three sides of the field, and the fourth side had an open ditch that drove runoff water to a measuring station. Subsurface water draining from the field was collected in a fishbone-shaped drainage system that terminated at the measuring station. In 50% of years (16/32), mean annual concentration of total N (TN) was significantly higher in subsurface drainage water than in surface runoff water. An opposing trend was seen for total P (TP), with mean annual concentration being significantly higher in surface runoff water than in subsurface drainage water in all but 3 of the 32 yr monitored. Years with a barley crop had higher TN concentration in subsurface drainage water but no difference in surface runoff compared with years with ley. In contrast, years with barley had lower TN concentration in surface runoff than years with ley, with no difference in TP in subsurface drainage water

    Växtnäringsförluster från åkermark 2021/2022: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark

    Get PDF
    Inom programmet Observationsf√§lt p√• √•kermark unders√∂ks avrinning, v√§xtn√§ringsutlakning och odlings√•tg√§rder p√• ett antal f√§lt (13 st) p√• olika platser i landet. F√§lten ing√•r i g√•rdens normala drift. Programmet ing√•r i den nationella milj√∂√∂vervakningen p√• jordbruksmark med Naturv√•rdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utf√∂rare. I denna rapport redovisas resultat f√∂r det agrohydrologiska √•ret juli 2021 ‚Äď juni 2022. Rapporten redovisar bl.a. fl√∂desv√§gda √•rsmedelhalter (mg/l) och transporter av n√§rings√§mnen (kg/ha) samt avrinning (mm) f√∂r varje f√§lt, medan klimatet redovisas √∂versiktligt f√∂r olika delar av Sverige.Observationsf√§lten b√∂rjade anl√§ggas i b√∂rjan av 1970-talet och tv√• av f√§lten har i √•r varit ig√•ng under hela 50 √•r. De flesta f√§lten anlades under de f√∂ljande √•ren medan tre tillkom i slutet av 1980-talet. Den h√§r rapporten redovisar data sedan m√§tningarnas b√∂rjan vilket s√§tter enskilda v√§rden i ett st√∂rre perspektiv. Ett till synes h√∂gt eller l√•gt v√§rde ett enskilt √•r kanske inte √§r ovanligt f√∂r f√§ltet i fr√•ga om man ser till en l√§ngre tidsperiod. D√§rf√∂r √§r de l√•nga m√§tserierna f√∂r observationsf√§lten ov√§rderliga. Ett s√§rskilt kapitel √§gnas √•t en historisk tillbakablick, en nutida rapport och en framtidsspaning av observationsf√§lten.Under perioden juli 2021 till juni 2022 hade Sk√•ne normal m√§ngd nederb√∂rd, √Ėsterg√∂tland mindre √§n normalt medan V√§sterbotten hade mer nederb√∂rd √§n normalt. F√∂r alla tre platserna var perioden varmare √§n normalt, i Sk√•ne n√§rmare 1¬įC varmare. √Örsmedelhalten av kv√§ve var h√∂gre √§n respektive f√§lts l√•ngtidsmedelv√§rde f√∂r de flesta f√§lt medan √•rstransporten av kv√§ve varierade mellan f√§lt j√§mf√∂rt med l√•ngtidsmedelv√§rdet, n√•gra f√§lt √∂ver, n√•gra under och n√•gra n√§ra l√•ngtidsmedelv√§rdet. B√•de √•rsmedelhalter och √•rstransporter av fosfor var l√§gre √§n respektive f√§lts l√•ngtidsmedelv√§rde f√∂r de flesta f√§lten, samtidigt som n√•gra f√§lt hade v√§rden mycket √∂ver dess l√•ngtidsmedelv√§rde. √Örstransporternas storlek f√∂ljde till stor del √•rsavrinningens storlek p√• respektive f√§lt.Mer information och data fr√•n unders√∂kningen finns p√• www.slu.se/mark/dv

    Växtnäringsförluster från åkermark 2019/2020 : årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark

    Get PDF
    Inom programmet Observationsf√§lt p√• √•kermark unders√∂ks avrinning, v√§xtn√§ringsutlakning och odlings√•tg√§rder p√• ett antal f√§lt (13 st) p√• olika platser i landet som ing√•r i g√•rdens normala drift. Programmet ing√•r i den nationella milj√∂√∂vervakningen p√• Jordbruksmark med Naturv√•rdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utf√∂rare. I denna rapport redovisas resultat f√∂r det agrohydrologiska √•ret juli 2019 ‚Äď juni 2020. Rapporten redovisar bl.a. fl√∂desv√§gda √•rsmedelhalter (mg/l) och transporter av n√§rings√§mnen (kg/ha) samt avrinning (mm) f√∂r varje f√§lt, medan klimatet redovisas √∂versiktligt f√∂r olika delar av Sverige. √Öret 2019/2020 hade en mild vinter i stora delar av landet medan resten av √•ret hade n√§ra normala temperaturer. Nederb√∂rden var n√§ra det normala eller st√∂rre √§n normalt vilket resulterade i att √•rsavrinningen var n√§ra l√•ngtids-medelv√§rdet f√∂r de flesta av f√§lten. B√•de √•rsmedelhalter och √•rstransporter av kv√§ve och fosfor varierade mellan f√§lt j√§mf√∂rt med respektive l√•ngtidsmedelv√§rde, n√•gra f√§lt √∂ver, n√•gra under och flertalet n√§ra l√•ngtidsmedelv√§rdet. Rapporten redovisar data sedan m√§tningarnas b√∂rjan vilket s√§tter enskilda v√§rden i ett st√∂rre perspektiv. Ett till synes h√∂gt eller l√•gt v√§rde ett enskilt √•r kanske inte √§r ovanligt f√∂r f√§ltet i fr√•ga om man ser till en l√§ngre tidsperiod. D√§rf√∂r √§r de l√•nga m√§tserierna f√∂r observationsf√§lten ov√§rderliga. Ett s√§rskilt kapitel √§gnas √•t en djupare genomg√•ng av f√§lt 16Z. Mer information och data fr√•n unders√∂kningen finns p√• www.slu.se/mark/dv

    Växtnäringsförluster från åkermark 2018/2019: årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark

    Get PDF
    Inom programmet Observationsf√§lt p√• √•kermark unders√∂ks avrinning, v√§xtn√§ringsutlakning och odlings√•tg√§rder p√• ett antal f√§lt (13 st) p√• olika platser i landet som ing√•r i g√•rdens normala drift. Programmet ing√•r i den nationella milj√∂√∂vervakningen p√• Jordbruksmark med Naturv√•rdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utf√∂rare. I denna rapport redovisas resultat f√∂r det agrohydrologiska √•ret juli 2018 ‚Äď juni 2019. Rapporten redovisar bl.a. fl√∂desv√§gda √•rsmedelhalter (mg/l) och transporter av n√§rings√§mnen (kg/ha) samt avrinning (mm) f√∂r varje f√§lt, medan klimatet redovisas √∂versiktligt f√∂r olika delar av Sverige. Andra halvan av 2018 var torrare och varmare √§n normalt i hela landet, f√∂rutom augusti som gav mer nederb√∂rd √§n normalt i s√∂dra Sverige. Fr√•n december och f√∂rsta halvan av 2019 √§r nederb√∂rden n√§ra normal, f√∂rutom april som var en nederb√∂rdsfattig m√•nad. Sammantaget resulterade detta i att √•rsnederb√∂rden 2018/2019 var mindre √§n normalt eller n√§ra normalt f√∂r f√§lten. Temperaturen var h√∂gre √§n normalv√§rdena f√∂r de flesta m√•nader under √•ret f√∂r hela landet. Avrinningen var mindre eller mycket mindre √§n l√•ngtidsmedelv√§rdet f√∂r alla observationsf√§lten, som en f√∂ljd av nederb√∂rdsfattiga √•ret 2018. √Örsmedelhalten av totalkv√§ve var h√∂gre eller mycket h√∂gre √§n l√•ngtidsmedelv√§rdet f√∂r de flesta f√§lt medan √•rstransporten av totalkv√§ve varierade fr√•n mindre √§n till st√∂rre √§n l√•ngtidsmedelv√§rdet. B√•de √•rsmedelhalten och √•rstransporten av totalfosfor var f√∂r de flesta f√§lt l√§gre eller mycket l√§gre √§n l√•ngtidsmedelv√§rdet

    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2018/2019: årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark

    Get PDF
    Sommaren 2018 var torrare och varmare än normalt i hela landet, med temperaturer över eller mycket över det normala i juli och augusti, och ingen eller mycket lite nederbörd under juli. I augusti kom mer nederbörd än normalt i de flesta typområden, medan september var torr på de flesta håll. Våren och försommaren 2019 var blötare än normalt, förutom april som var en nederbördsfattig månad. Sammantaget resulterade detta i att årsmedeltemperaturen var över det normala i alla typområden, och att årsnederbörden var mindre än normalt i de flesta typområden. Som en följd av den låga årsnederbörden var även årsavrinningen under eller mycket under det normala i de flesta typområden. Avrinningen var låg eller mycket låg under sommaren, hösten och vintern och som störst i februari och mars. Årsmedelhalten av totalkväve 2018/2019 var högre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden. I flera typområden var årsmedelhalten den högsta sedan mätningarna startade. Som en följd av de höga årsmedelhalterna var även årstransporten av totalkväve större än respektive långtidsmedelvärde i typområdena i Skåne och Halland, två av typområdena i Västergötland, typområdet i Uppland, ett typområde i Blekinge samt typområdet på Gotland. I övriga typområden var årsavrinningen så pass låg att årstransporten av totalkväve var mindre än respektive långtidsmedel. Årsmedelhalterna av totalfosfor var lägre än respektive långtidsmedel i alla typområden förutom i typområde M36 i Skåne, där årsmedelhalten låg i nivå med medelvärdet, samt i typområde I28 på Gotland, där årsmedelhalten av totalfosfor var högre än medelvärdet. De låga årsmedelhalterna av totalfosfor beror troligtvis på den låga avrinningen under året samt avsaknaden av höga flödestoppar. Som en följd av den låga årsavrinningen var även årstransporten av totalfosfor mindre än respektive långtidsmedelvärde i alla typområden förutom i typområde I28 på Gotland. Odlingsåret 2018 präglades i stor utsträckning av den ovanligt varma och torra sommaren 2018. Skördarna blev överlag låga, och på grund av grovfoderbristen fick i vissa typområden skyddszoner och trädor skördas till djurfoder. I augusti kom dock nederbörd på flera håll, vilket var räddningen för många grödor, och hösten var varm och gynnsam för höstsådden. Den totala kvävetillförseln var större jämfört med året innan i typområde F26 och I28, och i typområde C6, E21, I28, M42 och N34 ökade tillförseln av fosfor. I de flesta fall berodde detta på en ökad tillförsel av mineralgödsel, men i typområde C6 och N34 ökade även tillförseln via stallgödsel. Andelen ekologiskt brukad mark ökade 2018 jämfört med föregående år i typområde I28, och i typområde M42 och O18 ökade andelen fånggröda
    corecore