14 research outputs found

    Myrar i renbetesland

    Get PDF

    Managing mountains, past and present conditions for traditional summer farming and Sami reindeer husbandry in northern Scandinavia

    Get PDF
    Traditional land use and conditions for maintenance of biodiversity are often interlinked. When land use changes and ecosystems change as a result, there is a risk to loose both the traditional ecological knowledge and the biodiversity connected to this land use. This thesis focuses on traditional land use, summer farming and Sami reindeer husbandry, in the mountain areas of northern Scandinavia (mainly Sweden), in a historical and contemporary perspective. The overall aim is to contribute to the understanding of the conditions for the traditional land use in the Scandinavian (mainly Swedish) mountains, using the concepts of traditional ecological knowledge (TEK) and a historical-ecological perspective. Both summer farming and reindeer husbandry are under strong external pressure and face large challenges today. Some of these challenges are shared and some differ between the two types of northern pastoralism. Scandinavian summer farmers experience that different views on their land use from different authorities affect them negatively. The increasing populations of large carnivores also worry the summer farmers. Recent depredation rates are in fact of the same level as historically (around 1900). Interviews showed that traditional knowledge about protective measures had eroded during years without carnivores, but also that farming practices have changed recently and that new knowledge developed. Sami plant use has been studied historically, but information about Sami plant management of Angelica archangelica was not documented. We argue that Sami ecological knowledge should be used to ensure sustainable harvest methods. Today traditional reindeer husbandry faces severe problems due to the reduction of winter grazing land by different encroachments, most importantly from modern forestry. The negative effects are even larger since increasingly difficult winter conditions create a need for a wider range of good grazing areas. Traditional knowledge is essential in the herdersÂŽ daily work, but the usability of the knowledge is severely constrained by recent changes. In the future planning of an ecologically and socially sustainable mountain management it is necessary to work with traditional land users and integrate their traditional knowledge

    Hur bör Sverige genomföra artiklarna 8j och 10c i syfte att uppnÄ Aichi-mÄl 18 i FN:s Konvention om biologisk mÄngfald?

    Get PDF
    Detta Àr en utredning som Centrum för biologisk mÄngfald har gjort under 2013 pÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket i syfte att analysera vilka myndigheter som kan tÀnkas beröras av ett nationellt genomförade av dessa bÀgge artiklar i FN:s konvention om biologisk mÄngfald (CBD). Artiklarna 8j och 10c handlar om att samhÀllet ska ta bÀttre hÀnsyn till urfolks- och lokala samhÀllens kultur och naturresursanvÀndande och frÀmja ett fortsatt hÄllbart sedvanebruk av biologisk mÄngfald. För att verkligen kunna uppnÄ de högt stÀllda mÄlen med artiklarna krÀvs mycket lÄngt gÄende förÀndringar i samhÀllet och hur myndigheterna arbetar. I rapporten ges ett förslag pÄ handlingsplan för att försöka nÄ mÄlen till Är 2020, vilket Àr det uppstÀllda Äret för detta enligt CBD-beslutet. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare frÄn generation till generation, bedöms vara en viktig förutsÀttning för att uppnÄ ett framtida hÄllbart samhÀlle

    Slutrapport: utmarksbete

    Get PDF
    Historiskt sett har utmarkerna i Norden anvÀnts för bete ochfodertÀkt och har dÀrför haft en stor roll hushÄllningen. Denna hÀvd har skapat ett kulturlandskap med hÀvdgynnade arter och strukturer, ett kulturlandskap som har stora natur- och kulturvÀrden. Under 1900-talet har samhÀllets strukturomvandling lett till en successiv avveckling av detta utmarksbruk, vilket förÀndrat landskapsbilden och den biologiska mÄngfaldens sammansÀttning. Projektet har haft som syfte att synliggöra den potential som utmarken utgör för samhÀllet idag och i framtiden och inte enbart som ett historiskt kulturarv. Inom ramen för projektet har vi genomfört workshops, intervjuer, inventeringar och sammanstÀllningar i syfte att bÄde samla in fakta och att sprida information och lyfta projektets tema i diskussionen. I juli 2014 genomfördes en "fÀbodresa" med forskare, myndighetsrepresentanter och brukare frÄn bÄde Sverige och Norge i syfte att skapa en arena dÀr man kunde diskutera erfarenheter och perspektiv pÄ utmarksbete och dess vÀrden. Resultaten frÄn projektet har presenterats i olika sammanhang med finns ocksÄ i form av ett antal publikationer

    Myrens betydelse för renen och renskötseln

    Get PDF
    Detta Ă€r en kunskapssammanstĂ€llning om myrarnas betydelse för renskötselns och hur renskötseln i sin tur pĂ„verkar myrarnas biologisk mĂ„ngfald. Studien Ă€r uppbyggd av tvĂ„ delar, en genomgĂ„ng av vetenskaplig litteratur över biologisk mĂ„ngfald, myrar och kopplingen till renskötseln och en intervjudel dĂ€r traineer (samiska renskötare) intervjuar andra samiska renskötare om lokal och traditionell kunskap rörande renskötselns beroende av myrar samt hur den pĂ„verkar den biologiska mĂ„ngfalden. Syftet har varit att skapa ett bredare kunskapsunderlag till kopplingen mellan renskötseln och biologisk mĂ„ngfald och till bevarande och hĂ„llbart nyttjande av biologisk mĂ„ngfald. Programmet Ă€r en del i Sveriges genomförande av FN:s konvention om biologisk mĂ„ngfald, att synliggöra nyttan med myrar. Detta Ă€r en uppföljare till rapporten Ájddo – Reflektioner kring biologisk mĂ„ngfald i renarnas spĂ„r (2012) och en del i ett arbete om att lyfta fram renskötseln som en indikator för ett sammanhĂ„llet landskap bestĂ„ende av mĂ„nga olika biotoper och det biologiska tillstĂ„ndet för dessa biotoper. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare frĂ„n generation till generation, bedöms i exempelvis FN:s Konvention om biologisk mĂ„ngfald vara en viktig förutsĂ€ttning för att bevara och hĂ„llbart nyttjande av biologisk mĂ„ngfald samt att uppnĂ„ ett framtida hĂ„llbart samhĂ€lle. NAPTEK – Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hĂ„llbart nyttjande av biologisk mĂ„ngfald. Programmet Ă€r en del i Sveriges genomförande av FN:s konvention om biologisk mĂ„ngfald

    VÀgar framÄt för nÄgra nationella myndigheters implementering av konventionen om biologisk mÄngfald och lokal och traditionell kunskap av betydelse för biologisk mÄngfald

    Get PDF
    PÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket genomförde Centrum för biologisk mÄngfald under 2014 en utredning, vilket resulterade i denna rapport. Syftet med uppdraget var att göra en fördjupad analys över vilka insatser ett antal svenska statliga myndigheter behöver göra för att uppnÄ Sveriges Ätaganden enligt FN:s konvention om biologisk mÄngfald vad gÀller artikel 8j (sÀrskild hÀnsyn till s.k. traditionell kunskap som finns hos urfolk och lokala samhÀllen med traditionella sedvÀnjor) och artikel 10c (hÀnsyn till hÄllbart sedvanebruk). Idén Àr att de framlagda förslagen ska bidra till att Sverige Är 2020 ska nÄ Aichi-mÄl 18 gÀllande dessa frÄgor, som Sverige varit delaktiga i att besluta om inom mÄngfaldskonventionen. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare frÄn generation till generation, bedöms vara en viktig förutsÀttning för att bevara och hÄllbart nyttja biologisk mÄngfald samt uppnÄ ett framtida hÄllbart samhÀlle

    Wolf and Bear Depredation on Livestock in Northern Sweden 1827–2014: Combining History, Ecology and Interviews

    Get PDF
    During the twenty-ïŹrst century, large carnivores have increased in human dominated landscapes after being extinct or nearly extinct. This has resulted in increasing numbers of livestock killed by large carnivores. The intent of this paper is to give a land use-historical perspective on the recent livestock–carnivore conïŹ‚ict in boreal Sweden. More speciïŹcally we address: (1) depredation risks (livestock killed by carnivores) and (2) local knowledge of how to protect livestock from predation and whether it survived among pastoralists until the present. This study provides numeric information on carnivores, livestock and depredation, combined with oral information from summer farmers about livestock protection. We compare recent (since 1998) and historical (late nineteenth century) depredation rates in two Swedish counties. In Dalarna recent depredation rates are higher than historical rates while the opposite pattern is seen in JĂ€mtland. Recent depredation rates in Dalarna are twice the recent rates in JĂ€mtland, in contrast to the historical situation. Recent and historical depredation rates are of the same order. Summer farmers traditionally graze their livestock in forested areas where carnivores reside. Interviews show that traditional knowledge of how to protect livestock from carnivores was lost during the twentieth century, but recently new knowledge has developed leading to changes in summer farming practices. The carnivore–livestock situation today differs from the historical situation, not so much in levels of depredation, but mainly regarding the possibilities of farmers to face challenges associated with increasing carnivore populations
    corecore