Planning With Art: Artistic Involvement Initiated by Public Authorities in Sweden

In a Swedish context, public authorities have, over the past 10 years, implemented a number of initiatives to make art a central part of not only sustainable development but also urban planning as a practice, process, and knowledge area. Art and artistic methods are seen to contribute with new methods for site analyses (often in combination with citizen involvement) to enhance embodied and situated knowledge and give space to critical reflection. One of the Swedish initiatives is called Art Is Happening. Between 2016 and 2018, the Swedish government assigned the Public Art Agency Sweden money to work with public art and citizen inclusion in million program areas. The initiative was framed as using artistic methods to strengthen democracy in areas with low turnout. Fifteen places around the country were selected. In this article, the focus is on one of those projects in Karlskrona, where an artist collaborated with citizens to create a public artwork and local meeting place. During the process, the artist partly lived in the area. Rather than discussing the artistic project from a binary logic as disempowerment/empowerment, consensual/agonistic, and political/antipolitical, it is examined as a process involving a mixture of both, where power unfolded in ways that were both problematic and valuable at the same time. This approach moves away from “good or bad” to a nuanced way of discussing how artistic methods can contribute to understandings of situated knowledge production in urban planning

Long-distance transport of per- and polyfluoroalkyl 2 substances (PFAS) in a Swedish drinking water aquifer

Use of per-and polyfluoroalkyl substance (PFAS)-containing aqueous film-forming foams (AFFF) at firefighting training sites (FFTS) has been linked to PFAS contamination of drinking water. This study investigated PFAS transport and distribution in an urban groundwater aquifer used for drinking water production that has been affected by PFAS-containing AFFF. Soil, sediment, surface water and drinking water were sampled. In soil (n = 12) at a FFTS with high perfluorooctane sulfonate (PFOS) content (87% of sigma PFAS), the sigma PFAS concentration (n = 26) ranged from below detection limit to 560 ng g(-1)dry weight. In groundwater (n = 28), the sigma PFAS concentration near a military airbase FFTS reached 1000 ng L-1. Principal component analysis (PCA) identified the military FFTS as the main source of PFAS contamination in drinking water wellfields > 10 km down-gradient. Groundwater samples taken close to the military FFTS site showed no sigma PFAS concentration change between 2013 and 2021, while a location further down-gradient showed a transitory 99.6% decrease. Correlation analysis on PFAS composition profile indicated that this decrease was likely caused by dilution from an adjacent conflating aquifer. sigma PFAS concentration reached 15 ng L-1 (PFOS 47% and PFHxS 41% of sigma PFAS) in surface river water (n = 6) and ranged between 1 ng L-1 and 8 ng L-1(PFHxS 73% and PFBS 17% of sigma PFAS) in drinking water (n = 4). Drinking water had lower PFAS concentrations than the wellfields due to PFAS removal at the water treatment plant. This demonstrates the importance of monitoring PFAS concentrations throughout a groundwater aquifer, to better understand variations in transport from contamination sources and resulting impacts on PFAS concentrations in drinking water extraction areas

Piglet mortality in organic herds

Productive performance of organic pig farms is lower compared to conventional farms, but only very few data exist. Better knowledge of the productivity of organic herds regarding litter size at birth, piglet losses around birth and during lactation, as well as housing and management conditions should help to identify critical points and hence to improve the situation. Therefore, a research project was initiated in 6 EU countries (Corepig). As part of this, farmers recorded production data during 3-11 months starting between January and July 2008. Farmers were asked to record the numbers of piglets born dead, born alive as well as the number of piglets at weaning. Taking into account the quality of the records and setting a threshold of ≥ 10 litters/farm, data from 38 farms in 4 countries (France: 14, Germany: 12, Austria: 7, Sweden: 5) were analyzed (mean: 69, 10 to 713 litters/farm). Most farmers were not present at farrowing, meaning the number of piglets that were classified as “born dead” was probably greatly overestimated. Therefore, mean total litter size at birth (born dead + born alive, MTLS), its standard deviation (SDLS), litter size at weaning and percentage of total losses (born dead + lactation losses, pLOSS) were calculated at the farm level. Overall, MTLS was 12.9 ± 1.6 piglets at birth, 9.2 ± 1.1 piglets at weaning and pLOSS was 26.7 ± 7.1 % with a lactation duration of 45.3 ± 5.9 days. Mortality of piglets increased with MTLS (2.1 ± 0.7% additional loss per piglet, p = 0.004) and with SDLS (3.9 ± 1.6% additional loss per unit of SDLS, mean ± SEM, P = 0.021). MTLS was correlated with SDLS (r = 0.44, p = 0.006). These data confirm the detrimental influence of large litter size at birth on piglet mortality. This is commonly observed in conventional pig production and related to a higher proportion of piglets with low birth weight and to increased competition for teats. High variability in litter size may exacerbate these problems, and in addition may be an indicator for other problems on the farm

Inventering av hållning och uppfödning av viltfågel i Sverige

I många europeiska länder håller man fåglar av vilda arter i fångenskap för uppfödning. En stor del av uppfödningen är för att öka den jaktliga avkastningen, men den är även till för att användas vid träning av fågelhundar och för att förstärka den naturliga populationen av vildfågel. I Sverige rör det sig framför allt om arterna fasan (Phasianus spp.), gräsand (Anas plathyrhyncos) och rapphöna (Perdix perdix), men uppfödning av andra arter såsom tjäder, orre, vaktel och ripa förekommer. Viltfågeluppfödning innebär att kycklingar eller ällingar föds upp i fångenskap under några veckor för att sedan släppas ut i naturen. Kycklingarna/ällingarna hålls i hus i början och får efter ca 1-2 veckor tillgång till voljär. Avelsfåglarna hålls i bur eller voljär, vilket också kan variera under avelssäsong och övrig tid av året. I Sverige har man hittills endast delvis känt till omfattningen av uppfödningen, och kunskaperna bland beslutsfattare och tillsynsmyndigheter har var varit begränsade. I Danmark sattes omkring 1,5 miljon uppfödda viltfåglar ut under 2004, och i Storbritannien uppskattas den årliga utsättningen av fasaner till omkring 40 miljoner. I Sverige är viltfågeluppfödning sparsamt reglerat i lagstiftningen och de lagar som finns är av generell karaktär. Danmark är det enda land i Skandinavien där viltfågeluppfödning detaljregleras i en egen föreskrift. Syftet med studien var att undersöka omfattningen av och rutinerna vid viltfågeluppfödning i Sverige, med fokus på djurhälsa och djurskydd. En enkätundersökning för verksamheten under 2005 genomfördes bland landets registrerade viltfågeluppfödare och besättningsbesök genomfördes på sex gårdar med viltfågeluppfödning under 2007. Vid besättningsbesöken noterades information om inhysningen, foder och vatten, nedsmutsningsgrad, smittskyddsrutiner, journalföring och sjukdomsprofylax hos kycklingar/ällingar och avelsfåglar. Dessutom gjordes en klinisk undersökning av 40 kycklingar eller ällingar. Under 2005 hölls det ca 131 000 fasankycklingar, 150 000 ällingar och 30 000 rapphönskycklingar av uppfödarna i detta material, och sammanlagt sattes ca 190 000 fåglar ut. Fåglarna utfodras uteslutande med kommersiellt foder, och omkring hälften av fasan- och rapphönskycklingarna får tillägg såsom t.ex. hackat ägg till fodret. Fiberfattig och lättsmält mat har satts i samband med förkortad tarm och sämre näringsupptagningsförmåga hos bland annat rapphöns. Änder har enligt enkätsvaren få sjukdomsproblem och behandlas i liten utsträckning med medicin. De i enkäten vanligast rapporterade sjukdomsproblemen hos fasan och rapphöns är symptom på gapmask och diarré. Omkring 75 % av fasan- och rapphönskycklingar avmaskas, och medel mot koccidier används till omkring 80 % av fasankycklingarna och ca 50 % av rapphönskycklingarna. Antibiotika används i omkring en fjärdedel av fasan- och rapphönsuppfödningarna. Hackning uppges vara vanligt förekommande, och förebyggande åtgärder i form av t.ex. näbbring används bland fasan- och rapphönskycklingar. Förekomst av hackning har enligt litteraturen ett nära samband med beläggningsgrad och miljöberikning. Vid besättningsbesöken fann vi tunn befjädring runt ögonen på ca 4 % av undersökta ällingar, och runt ögon och på halsen på ett fåtal, vilket skulle kunna vara en följd av att ällingarna hackar på varandra. Nästan 25 % av undersökta ällingar hade dessutom förhårdnader i huden under fötterna, vilket troligen berodde på underlaget. Djurägarna behöver engagera veterinärer och andra sakkunniga för konsultation i större utsträckning än i nuläget, något som kanske delvis måste initieras av näringen själv. Studien visar att det sannolikt finns behov av ett mer detaljerat regelverk och att fler undersökningar av hur uppfödningsförhållandena påverkar djurhälsa och djurskydd bör göras. De områden där vi anser att den vetenskapliga kunskapen behöver öka är: • Inhysning av avelsfåglar • Hälsostatus hos avelsfåglar • Miljöberikning hos ällingar och avelsänder • Hälsa hos kycklingar/ällingar – fötter hos ällingar, möjlig hackning bland ällingar • Medicinanvändning • Kontakt och utfodring efter utsättnin

Epidemiological study concerning the characteristics of organic pig farming in selected European countries

Interviews and on-farm assessments were conducted in a total of 101 organic pig farms in different European countries (Austria, Denmark, France, Germany, Italy, and Sweden) to gain knowledge about farm management and health status of organic pigs in Europe. 66 farms kept at least one age group outdoors while 35 farms kept their pigs exclusively indoors, for the most part with a concrete outside run. Housing and feeding conditions were characterised by a large heterogeneity within and between European countries. On many farms, the feeding regimes seemed suboptimal, leaving ample room for easily feasible improvements. With respect to the health management, some farms made comprehensive use of the various options, whereas many farmers neglected the implementation of preventive measures, including appropriate hygiene and disinfection measures. On the majority of organic farms with indoor housing, the options for disinfection were hindered by the fact that many farms were not able to implement an all-in all-out concept. In correspondence with the large variation in the living conditions for pigs, also production data and mortality rates differed widely between organic pig farms. According to the estimation by the farmer concerning the occurrence of selected animal health problems, mortality of suckling piglets and weaners and weaning diarrhoea were named as the most relevant disease problems. Although dedicated to the same minimum standards, it can be concluded that organic pig farming does not provide the same living conditions or a homogenous outcome of animal health parameters but, like all systems, also depends on the quality of management. Differences in management practices, housing conditions, restrictions in the availability of resources (labour time, financial budget etc.), and a lack of feedback and control mechanism within the farm system appears to be a main reason for the substantial variation between farms

Inälvsparasiter i betesmark och hos grisar i ekologiska besättningar

Utevistelse på åkermark ger grisar goda möjligheter till sysselsättning och rörelse. Bökandet i jorden och intag av växtdelar och kryp är ett djupt rotat beteende. För att kunna ge grisarna denna möjlighet och samtidigt hålla deras inälvsparasiter under kontroll behövs mer kunskap. Danska studier tyder på att om smågrisar får en mycket tidig infektion ger detta upphov till en hög och varaktig spolmask-börda, som även kan ge betydande ekonomiska konsekvenser. Dessutom tycks vissa parasiter kunna ackumuleras i jorden ju längre besättningen har haft utegrisar. Syftet med detta projekt var att kartlägga smittrycket från inälvsparasiter i mark som användes till grisarna på ekologiska gårdar, och att ställa smittrycket i relation till förekomsten av parasiter i träckprover från grisarna. Det långsiktiga målet var att öka kunskapen om vilka åtgärder som minskar smittrycket i marken och därmed förbättrar djurhälsa och djurvälfärd. Mängden ägg från inälvsparasiter i jordprover från grishagar och i träckprover från grisarna undersöktes på elva gårdar med ekologisk smågrisuppfödning. Dessutom kartlades de utvalda gårdarnas rutiner för inhysning och skötsel av grisarna liksom markanvändning, växtföljder, jordart och rotationen av grishagarna. Endast besättningar som var fullt omställda till ekologisk produktion enligt KRAVs regler, och hade minst 15 suggor, ingick i studien. Under april och maj 2008 samlades från varje gård jordprover från hagar som skulle användas till suggor med smågrisar respektive sinsuggor följande sommar. Dessutom togs prover från ytor som bedömdes ha varit mest använda till grisar, såsom permanenta rasthagar eller transportytor. Grisarnas parasitstatus undersöktes inom ramen för ett EU-nätverksprojekt (COREPIG). Träckprover samlades från 12-veckor gamla små-grisar, suggor och i förekommande fall även från slaktsvin under våren (mars-april) och hösten (augusti-september) 2008. De studerade gårdarna hade i genomsnitt haft ekologisk produktion i 8,6 år. På de flesta gårdarna var smittrycket lågt i mark som skulle användas till digivande suggor med smågrisar. Däremot fanns det mer parasitägg i jordprover från mark som skulle användas till sinsuggor och det var vanligt med transportytor, eller ibland hela hagar, som användes flera somrar i rad till sinsuggor. Sambandet mellan antalet parasitägg i jord där grisarna skulle släppas och i träckprov från grisar som sedan gått på marken var osäkert, speciellt då det gällde suggor. På marker med lågt smittryck hade ofta endast spridits stallgödsel från gris, men grisar hade inte vistats på marken. Det fanns dock även marker som tidigare använts till grisar, som kunde hålla en låg smittnivå. I dessa fall var det främst mark som använts enbart sommartid eller för många år sedan. Marker med högt smittryck var sådana som användes varje år, såsom hagar till sinsuggor, transportytor eller hagar i anslutning till stallar. De flesta användes till sinsuggor, men det förekom också att smågrisar gick i hagar eller på transportytor som användes varje år. På cirka hälften av gårdarna fanns det någon mark med högt smittryck där man inte planerat någon förändrad användning. Beträffande sådana marker rekommenderas att lantbrukarna förändrar sin markanvändning, för att undvika uppförökning av parasitsmitta

Logistik i samband med transport till slakt

Slakteribranschen i Sverige har problem med lönsamheten samtidigt som myndigheter och samhälle ställer höga krav på transportsystemet beträffande djurvälfärd och miljöprestanda. Transporter av djur från gård till slakt sker ofta på ett icke optimalt sätt, ur såväl transportekonomisk synvinkel som ur ett djurvälfärdsperspektiv. Detta leder bland annat till många övernattande djur på slakteri. Tidigare forskning pekar på att djurtransporter kan innebära en stor belastning på djuren vilken då kan få allvarliga följder för djurvälfärden. Syftet med denna förstudie har varit att, i småskalig slakt, studera förutsättningarna för att kunna förbättra effektiviteten i slakttransporterna, minska miljöpåverkan av dessa samt förbättra villkoren för djuren under transport i anslutning till slakt. Förstudien har utförts genom en kartläggning av slaktdjursleveranser via en fallstudie, vilken har följts av en analys med avseende på djurvälfärd samt simulering och optimering av transporterna varefter miljöberäkningar av transporterna utförts. Ur fallstudien kan konstateras att antalet transportörer per slakteri är relativt få och att det redan idag finns en koncentration av antalet transporter till ett fåtal som utför merparten av uppdragen. Det kan också konstateras att det för nöt sker ett stort antal hämtningar av enstaka djur. Detta är inte fallet på svinsidan, vilket förklaras av olika förutsättningar för uppfödning. Transportstudierna visar att hanteringstiderna vid hämtning i allmänhet är korta och att även restiderna i allmänhet är korta. Ibland förekommer dock långa transporttider när djur hämtas vid många gårdar på samma runda. Uppstallningstiden varierar mycket och blandning av djur är ofta förekommande. Andelen övernattande djur är betydande på såväl det medelstora som det lilla slakteriet som ingått i studien. Transportsimuleringarna och den ruttoptimering som utförts visar att det finns stor potential att minska den totala körsträckan vilket även skulle medföra en betydligt lägre miljöbelastning. Körsträckan för varje runda ökar dock, men inte i lika stor grad som den totala minskar. Studierna visar också på möjligheten att använda ruttoptimering för att nå uppställda mål om minskad övernattning, kortare transporter och minskad miljöbelastning. Beräkningarna av miljöeffekterna visar på stor potential att minska utsläppen. CO2 minskar i relation till minskad körsträcka varför det som är effektivast ur företagssynvinkel även minskar miljöbelastningen. För att ytterliggare minska utsläppen av hälsovådliga emissioner (NOx, HC och partiklar) är det framförallt utbyte av fordonsflottan som får störst effekt. Detta är på gång i den takt fordonen byts ut då de nya fordonen uppfyller de nya kraven. Ett sätt att öka på takten är antingen med subventioner eller med krav på samma sätt som för fordon i övriga branscher. Studierna av attityderna till förändring visar att; * man tror att en tidigarelagd upphämtning av djur på morgonen vore positivt för djurvälfärden genom att man då kan undvika övernattning av djur på slakteriet, * leverantörerna tror att djurvälfärden förbättras med möjlighet till småskalig slakt i mobila slakterier, * man är positiv till en indelning av upptagningsområden så att en åkare tilldelas alla upphämtningar i ett område oavsett mottagande slakteri, * man menar att utlastningsutrymme för djurupphämtningar vore positivt för både djurvälfärd och arbetssituation, * man är negativ till att fler transportörer tilldelas samma upptagningsområde för ökad flexibilitet. Med utgångspunkt i resultaten från pilotstudien kan konstateras att möjligheterna till en förbättrad djuromsorg med färre hämtningar per runda och en minskad andel övernattande djur är goda genom att optimerade transportsystem används som också har en god potential att ge en minskad miljöbelastning och tydligt minskade transportkostnade

Electrochemical Oxidation for Treatment of PFAS in Contaminated Water and Fractionated Foam─A Pilot-Scale Study

publishedVersio

An Early Pleistocene interglacial deposit at Pingorsuit, North-West Greenland

At the Pingorsuit Glacier in North-West Greenland, an organic-rich deposit that had recently emerged from the retreating icecap was discovered at an elevation of 480 m above sea level.This paper reports on macrofossil analyses of a coarse detritus gyttja and peaty soil, which occurred beneath a thin cover of till and glacifluvial deposits. The sediments contained remains of vascular plants, mosses, beetles, caddisflies, midges, bryozoans, sponges and other invertebrates. The flora includes black spruce, tree birch, boreal shrubs and wetland and aquatic taxa, which shows that mires,lakes and ponds were present in the area.We describe an ewextinct water wort species Elatineodgaardii.The fossils were deposited in a boreal environment with a mean July air temperature that was at least 9°C higher than at present. The fossil assemblages show strong similarities with others from Greenland that have been assigned an Early Pleistocene age, and we suggest a similar age for the sediments found at the margin of the Pingorsuit Glacier. At the Pingorsuit Glacier in North-West Greenland, an organic-rich deposit was discovered at an elevation of 480 m above sea level. The sediments contained remains of vascular plants, mosses, beetles, caddisflies, midges, bryozoans,sponges and other invertebrates. The fossils were deposited in aboreal environment with a mean July air temperature that was at least 9°C higher than at present

Intercalibration of a concentration McMaster Technique between eight European laboratories

Prior to a European prevalence survey of intestinal parasites of organic pig herds it was decided to introduce one common technique for faecal egg counts and to compare its execution at all involved laboratories to ensure data compatibility. It was clearly shown that avoid confounding variation it is extremely important not only to use identical techniques but also to implement the technique in exactly the same way