15 research outputs found

    Probabilistic classification of anti-SARS-CoV-2 antibody responses improves seroprevalence estimates.

    Get PDF
    OBJECTIVES: Population-level measures of seropositivity are critical for understanding the epidemiology of an emerging pathogen, yet most antibody tests apply a strict cutoff for seropositivity that is not learnt in a data-driven manner, leading to uncertainty when classifying low-titer responses. To improve upon this, we evaluated cutoff-independent methods for their ability to assign likelihood of SARS-CoV-2 seropositivity to individual samples. METHODS: Using robust ELISAs based on SARS-CoV-2 spike (S) and the receptor-binding domain (RBD), we profiled antibody responses in a group of SARS-CoV-2 PCR+ individuals (n = 138). Using these data, we trained probabilistic learners to assign likelihood of seropositivity to test samples of unknown serostatus (n = 5100), identifying a support vector machines-linear discriminant analysis learner (SVM-LDA) suited for this purpose. RESULTS: In the training data from confirmed ancestral SARS-CoV-2 infections, 99% of participants had detectable anti-S and -RBD IgG in the circulation, with titers differing > 1000-fold between persons. In data of otherwise healthy individuals, 7.2% (n = 367) of samples were of uncertain serostatus, with values in the range of 3-6SD from the mean of pre-pandemic negative controls (n = 595). In contrast, SVM-LDA classified 6.4% (n = 328) of test samples as having a high likelihood (> 99% chance) of past infection, 4.5% (n = 230) to have a 50-99% likelihood, and 4.0% (n = 203) to have a 10-49% likelihood. As different probabilistic approaches were more consistent with each other than conventional SD-based methods, such tools allow for more statistically-sound seropositivity estimates in large cohorts. CONCLUSION: Probabilistic antibody testing frameworks can improve seropositivity estimates in populations with large titer variability

    Guanylat-bindande protein vid infektion med Francisella tularensis

    No full text

    Min examenskonsert : en analys av Francks Cellosonat och Sjostakovitjs Pianotrio No.2

    No full text
    Denna uppsats Àr en beskrivning av min examenskonsert och förarbetet inför den. Jag berÀttar om verken jag spelade: César Francks Cellosonat i A-dur och Sjostakovitjs Pianotrio No. 2. Uppsatsen innehÄller Àven information om tonsÀttarnas och verkens bakgrund, jag analyserar verken och reflekterar kring min upplevelse av konserten. Mina slutsatser Àr att jag hade goda förutsÀttningar för att göra en konsert dÄ jag planerade i god tid inför den, spelade med duktiga musiker och hade en mycket trevlig publik. Jag kommer ocksÄ fram till att historien bakom verken förÀndrade och berikade mina konstnÀrliga tolkningar.César Franck, Cellosonat i A-dur, sats 1 och 2, Arr. Jules Delsart. Dmitrij Sjostakovitj, Pianotrio no. 2, op. 67. Linnea Vikström-cello, Iveta Calite-piano, Christopher Sandberg-violin, Joakim Martinsen-piano.</p

    Att skapa dans till sitt eget spel : Kan musiker anvÀnda sig av dans och koreografi som ett verktyg för att studera ett utvalt musikstycke?

    No full text
    Cellisten Linnea Vikström utforskar relationen mellan dans och musik genom ett videoverk i vilken hon både spelar cello och dansar sin egen koreografi. Musiken hon koreograferat till heter My heart is in the East och är skriven av cellisten Mats Lidström. Linnea har bakgrund som dansare och reflekterar kring likheter och skillnader mellan hur dansare och musiker arbetar med musik. Kan musiker använda dans skapande som ett verktyg för att få en djupare förståelse av en utvald musik? Sammanfattningsvis kommer hon fram till att det går att använda dans som ett verktyg för att fördjupa sin uppfattning av en utvald musik

    Guanylat-bindande protein vid infektion med Francisella tularensis

    No full text

    Att skapa dans till sitt eget spel : Kan musiker anvÀnda sig av dans och koreografi som ett verktyg för att studera ett utvalt musikstycke?

    No full text
    Cellisten Linnea Vikström utforskar relationen mellan dans och musik genom ett videoverk i vilken hon både spelar cello och dansar sin egen koreografi. Musiken hon koreograferat till heter My heart is in the East och är skriven av cellisten Mats Lidström. Linnea har bakgrund som dansare och reflekterar kring likheter och skillnader mellan hur dansare och musiker arbetar med musik. Kan musiker använda dans skapande som ett verktyg för att få en djupare förståelse av en utvald musik? Sammanfattningsvis kommer hon fram till att det går att använda dans som ett verktyg för att fördjupa sin uppfattning av en utvald musik

    Kreditgivarens lÄneprocess och dess inverkan pÄ företagets möjlighet till finansiering : En kvalitativ studie gjord pÄ svenska företag

    No full text
    Förr i tiden var det mÄnga som kallade vÀrlden för ett industrisamhÀlle, men med tiden har detta mynnat ut och blivit allt mer ett tjÀnstesamhÀlle dÀr mÄnga entreprenörer idag vÀljer att driva ett tjÀnsteföretag. PÄ grund av detta har de immateriella tillgÄngarna blivit en allt viktigare faktor för företagen i de fall som de vill utveckla sin verksamhet och dÄ Àr det viktigt att dessa tillgÄngar Àven rÀknas med i en kreditbedömning av företag. Dock anser kreditgivarna att de immateriella tillgÄngarna Àr för osÀkra som sÀkerheter, vilket bidrar till en minskad möjlighet för företagen att fÄ en kredit beviljad. Med en blandning av en deduktiv och en induktiv process kommer denna studie, genom en kvalitativ forskningsmetod, att fokusera pÄ att förstÄ och fÄ en djupare inblick i hur ett företags kreditgivningsprocess ser ut. Studien kommer sedan ha som underliggande syfte att studera hur de immateriella tillgÄngarna vÀrderas vid en kreditgivning samt vilka sÀkerheter kreditgivaren krÀver av företag och vilken pÄverkan eventuella betalningsanmÀrkningar har pÄ kreditbeslutet. Studien Àger rum pÄ fyra av Sveriges största banker belÀgna i SkellefteÄ kommun med totalt Ätta stycken personer som valt att medverka under ett intervjutillfÀlle. En slutsats som dragits utifrÄn denna studie Àr att det Àr skillnader i hur de olika bankerna som medverkat i studien hanterar sina kunder. Vissa banker som medverkat har manuella processer vilket innebÀr att de sjÀlva för in de siffror som Àr nödvÀndiga för att kunna besluta om företaget ska fÄ sin kredit beviljad eller inte. Sedan Àr det tvÄ av de banker som intervjuat som har en automatiserad process vilket innebÀr att företagens bokslut gÄr att finna i systemet som ocksÄ rÀknar ut de aktuella nyckeltal som krÀvs för att den anstÀllde ska kunna grunda sitt kreditbeslut pÄ. De medverkande respondenterna menar att det Àr en större sÀkerhet i de fall som företaget kan stÀlla en materiell tillgÄng som sÀkerhet bakom en kredit, dÄ dessa gÄr att sÀlja vid eventuell konkurs. Denna risk ökar ocksÄ i de fall som företaget har en betalningsanmÀrkning, men det skiljer sig i hur de olika bankerna vÀljer att hantera dessa. TvÄ av de intervjuade bankerna menar att de gör vidare forskning kring vad dessa beror pÄ medan de tvÄ andra sÀger att detta innebÀr ett avslag pÄ en kreditansökan. DÀrmed arbetar de olika och det pÄverkar företagen vilken bank de gÄr till.

    You never know who you might run into when you go to work in the morning

    No full text
    Socialsekreterare möter utsatta individer i sitt dagliga arbete och deras arbetsuppgift Àr att taviktiga beslut för klienten som kan vara avgörande för deras liv. Det kan skapa mycketkÀnslor för klienten vilket kan göra att de agerar pÄ sina kÀnslor. Att klienter agerar i affektkan innebÀra att de utsÀtter handlÀggaren för hot och/eller vÄld. Den hÀr uppsatsen bygger pÄen kvalitativ studie dÀr vi undersöker socialsekreterares upplevelse av hot och vÄld pÄarbetsplatsen och deras rutiner samt vilket stöd det finns att tillgÄ efter en incident. Vi haranvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in datamaterialet. Vi har intervjuatfem socialsekreterare som arbetar pÄ socialtjÀnsten inom individ- och familjeomsorgen i enmellanstor kommun i Sverige. Vi har analyserat datamaterialet med hjÀlp av tematisk analysoch fokuserat pÄ de tre aspekterna av organisationsteori; grÀsrotsbyrÄkrat, domÀnteori ochmaktteori. Resultatet visar att acceptansnivÄn för hot och vÄld inom arbetet Àr högt vilketleder till att allt hot frÄn klienter inte anmÀls. Resultatet visar ocksÄ att chefer och ledningbrister i stöd till de socialsekreterare som har blivit utsatta för hot eller vÄld i mötet med enklient samt att de etablerade rutinerna pÄ arbetsplatsen Àr för omfattande för attsocialsekreterarna ska hinna lÀsa rutinerna
    corecore