Brood sex ratio and sex differences in Tengmalm’s owl : (Aegolius funereus)

Males and females differ in morphology and behaviour, so that selection acts differently on the two sexes. This changes the relative reproductive success of males and females, and it is beneficial for parents to bias the sex ratio of their broods in favour of the sex with the best survival and breeding prospects. Differences between the sexes and brood sex ratio in Tengmalm’s owl (Aegolius funereus) in northern Sweden were investigated, using a molecular sexing technique based on PCRamplification of sex-linked CHD1 genes. Among owls caught during autumn migration, females were commoner than males, especially within juveniles. However, in contrast to earlier studies, it was shown that adult males sometimes undertake migratory movements indicatory of nomadism. Measurements of these owls revealed that sexual size dimorphism in Tengmalm’s owl is not as great as previously reported from studies carried out during the breeding season. Females were slightly larger (4% by mass) than males, probably owing to the different roles of males and females during breeding, when this dimorphism is greater. The size difference between male and female nestlings was found to be similar to that for adults in autumn, and to investigate whether this led to differential mortality, the effect of supplementary feeding on mortality of male and female nestlings was studied. Supplementary feeding reduced male mortality when vole abundance was low, and it was concluded that larger female nestlings out-competed their smaller brothers, who then suffered increased mortality when food was scarce. Recruitment of male nestlings into the breeding population declined with decreasing food supply at the time of fledging, a pattern not observed in females. Juvenile males were therefore more vulnerable to food shortage than females, both in the nest and after fledging. Mean brood sex ratio varied significantly among years characterized by different phases of the vole cycle and associated vole abundance. Broods were male-biased (63% males) in a year when the food supply was favourable during spring and summer, neutral (50%) in a year with an intermediate food supply, and female-biased (35% males) in a year when food was in short supply. Parents appeared to adaptively adjust the sex ratio of their broods according to the relative mortality risk and reproductive potential of sons and daughters

Övervakning av vedlevande insekteri Granåsens värdetrakt, Dalarna

Sammanfattning Länsstyrelsen Dalarnas och Skogsstyrelsens ”Strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län” pekar ut områden (så kallade värdetrakter) som har en högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv än vad som finns i övrig skogsmark. Granåsens värdetrakt, mellan Falun och Rättvik i nordöstra Dalarna, är ett område på 5080 hektar som domineras av äldre granskog. 14 procent av arealen är formellt skyddad som naturreservat eller Natura 2000-område. I syfte att övervaka och följa utvecklingen av faunan av vedinsekter på artnivå inom Granåsens värdetrakt har ett urval av arter knutna till naturgranskog eftersökts inom de fyra skyddade områden under 2006–2008, vilket ger ett underlag för framtida miljöövervakning av vedinsekter. Som ett delprogram inom den regionala miljöövervakningen kommer insektsinventeringen i Granåsen genomföras vart femte år. Parallellt med insektsinventeringen kommer även utvecklingen av död ved att följas med samma metod som används inom basinventering. Skogliga parametrar inventeras vart tionde år inom den regionala miljöövervakningen. Inventeringarna av insekter 2006–2008, då elva rödlistade arter påträffades, utgör ett första steg inom en miljöövervakning av Dalarnas skogsvärdetrakter. Upprepade inventeringar av insekter och död ved möjliggör en uppföljning av hotade vedinsekters beståndsutveckling och vid behov en eventuell tillämpning av stödåtgärder

Betydelsen av kungsörnars hemområden, biotopval och rörelser för vindkraftsetablering : Del 2

Rapporten beskriver biotopval, flyghöjd och rörelsemönster som studerats under 2011-2015 för kungsörnar som märkts med GPS-sändare i norra Sverige. Forskare vid SLU i Umeå har gjort analyser som bekräftar tidigare resultat, att kalhyggen och skog med slutet kronskikt föredrogs av örnarna. Ungskog samt myr- och våtmarker var miljöer som undveks. Örnarnas genomsnittliga flyghöjd var lägre över biotoper som föredrogs. Detaljstudier i och i närheten av en vindpark visade att örnarna flög högre i närheten av vindkraftverken än utanför parken. De verkar fortsätta att använda området efter etablering av vindkraft och går även ner på marken där, troligen för födosök. Detta kunde påvisas med en ny typ av sändare som tog positioner med mycket hög frekvens. Örnar som häckar i norra Sverige gör ibland långa flyttningsrörelser både söder- och norrut. Forskarna har använt förbättrade metoder för att analysera örnarnas hemområden och visar att de varierar mycket i storlek och är mindre under än efter häckningsperioden. I denna rapport, liksom i den tidigare, framhålls att cirkelformade buffertzoner är ett alltför grovt mått för att användas som skyddsavstånd från boplatser. Forskarna förordar i stället noggranna fältstudier för att se var örnarna flyger och att hänsyn behöver tas till dessa platser. En rapport från kunskapsprogrammet Vindval. Projektområde: Fåglar och fladdermös