Temaarbete i förskolan – en kvalitativ jämförelse mellan Reggio Emilia-förskolor och traditionella förskolor

Arbetets titel: Temaarbete i förskolan – en kvalitativ jämförelse mellan Reggio Emilia-förskolor och traditionella förskolor Arbetets art: Examensarbete inom det allmänna utbildningsområdet för lärarutbildningen vid Göteborgs Universitet. Institution: Högskolan för scen och musik Sidantal: 35 Författare: Jenny Adamsson och Gabriella Svärd Handledare: Karin Eriksson Examinator: Tidpunkt: Vårterminen 2006 Rapportnummer: Nyckelord: Temaarbete, förskola, pedagoger, Reggio Emilia. Bakgrund: Vi har tidigare varit i kontakt med temaarbete, bland annat under vår VFU. Då vi nu har fått varsin förskollärartjänst och är medvetna om att vår arbetsplats arbetar mycket med temaarbete, ansåg vi det angeläget att fördjupa oss i detta arbetssätt. Syfte: Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger i förskolan förhåller sig till det tematiska arbetssättet. Vi ville undersöka hur de arbetar och se vilka fördelar respektive nackdelar det finns med detta arbetssätt. Vi jämförde personal på Reggio Emilia-inspirerade förskolor med personal på ”traditionella” förskolor för att se om det är någon skillnad i deras sätt arbeta tematiskt. Våra frågeställningar var: Hur arbetar man tematiskt i förskolan? Varför väljer pedagogerna att arbeta tematiskt? och Har barnen möjlighet att påverka valet av tema samt temats riktning? Metod och material: För att få svar på våra frågeställningar har vi främst använt oss av kvalitativa intervjuer, då vi ansåg att denna metod var bäst lämpad för en undersökning av detta slag. Vi har även tagit del av relevant litteratur för vår studie. Sex informanter, tre på traditionella förskolor och tre på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, har intervjuats om deras förhållningssätt till tematiskt arbete. Efter bearbetning av det insamlade materialet gjordes en jämförelse mellan de traditionella pedagogernas och Reggio Emilia-pedagogernas förhållningssätt till temaarbete. Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns fler skillnader än likheter mellan pedagogernas förhållningssätt till temaarbete i traditionella förskolor jämfört med Reggio Emilia-insprierade förskolor. De främsta skillnaderna är temaarbetets längd samt barnens inflytande vid val av tema och temats riktning. De likheter som fanns var hur ett tema startas upp respektive avslutas samt hur pedagogerna dokumenterar och utvärderar temat

Fotbollsmatcher på nya planhalvor

This study aims to analyse how complementary services can generate added value in industries where competition is fierce. The analysis is done by researching the industry of global streaming platforms and live football broadcasting. The theoretical framework of the study is mainly based on Nalebuff’s and Stuart’s view on cooperation between business operators as a creator of added value. The study was performed through focus groups in order to research whether consumers could find an added value of a cooperation between a football media rights owner (eg. a league organisation) and a global streaming platform. The results did not reach a final and generalisable conclusion but did indicate that consumers would see an added value of such a cooperation, which in turn would benefit both a media rights owner and a streaming platform, and therefore function as a complementary service which can generate an added value

Fotbollsmatcher på nya planhalvor

This study aims to analyse how complementary services can generate added value in industries where competition is fierce. The analysis is done by researching the industry of global streaming platforms and live football broadcasting. The theoretical framework of the study is mainly based on Nalebuff’s and Stuart’s view on cooperation between business operators as a creator of added value. The study was performed through focus groups in order to research whether consumers could find an added value of a cooperation between a football media rights owner (eg. a league organisation) and a global streaming platform. The results did not reach a final and generalisable conclusion but did indicate that consumers would see an added value of such a cooperation, which in turn would benefit both a media rights owner and a streaming platform, and therefore function as a complementary service which can generate an added value

Hälsofrämjande personalarbete - ett arbetssätt som förbättrar på lång sikt.

SAMMANFATTNING Uppsatsen's titel: Hälsofrämjande personalarbete - ett arbetssätt som förbättrar på lång sikt. Universitet och institution: Lund's Universitet, Service Management, Campu's Helsingborg. Ämne/nivå: SMTX06, Kandidatuppsat's 15 p. Seminariedatum: 5 juni Vårterminen 2008. Författare: Gabriella Danerhall, Frida Peterson och Malin Svärd. Handledare: Richard Ek och Pia Siljeklint. Nyckelord: Hälsa, Human Resourse Management, Ledare, Friskvård, Utvärdering, Mäta, Friskvårdsåtgärder. Syfte: Vi avser att belysa hur en företagsledning kan utvärdera hälsofrämjande arbete i sin organisation. Inom begreppet utvärdering mät's både kvantitativa och kvalitativa aspekter, men för att få ett större djup i uppsatsen fokuserar vi på mått av kvalitativ karaktär. Vi skall göra vårt syfte hanterligt genom att utgå från två olika case, vilka är Öresundskraft i Helsingborg och stadsdelen Limhamn-Bunkeflo i Malmö kommun. Metod: För att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar har vi använt os's av kvalitativa djupintervjuer som var av både strukturerad och semistrukturerad karaktär. Vårt urval av respondenter gjorde's utifrån snöbollsmetoden. Teoretiskt utgick vi från Human Resourse Management och empiristiskt utgick vi från två olika organisationer och dera's hälsosatsningar. Teoretisk utgångspunkt: I vårt val av teori har vi utgått från hälsobegreppet och sedan valt ut en definition hur vi definierar hälsa i vår uppsat's. För att undersöka hälsa har vi valt att studera hälsofrämjande arbete inom en organisation, vilket leder os's in på Human Resource Management - HRM. Inom HRM har vi gjort två nedslag som gjort vårt syfte genomförbart. Därför har vi utifrån hälsa och ett HRM-perspektiv valt att fokusera på ledning och friskvård. Vidare ville vi undersöka hur ledningen arbetade med friskvård genom dera's mått på hälsa, detta ser vi som ett tillvägagångssätt. Ledningen's sätt att mäta hälsa för os's vidare till utvärderingen av ett hälsoprojekt för att slutligen ta upp konkreta åtgärder, som bygger på vår teori, som en ledning kan vidta under ett hälsoprojekt. Slutsatser: Vår studie har visat att hälsofrämjande friskvårdprojekt är ett vinnande koncept som i båda våra studerade organisationer ledde till en ökad frisknärvaro. HRM's teori återfann vi i vår empiri då det handlar om att ledningen skall agera utifrån en positiv anda, då detta leder till en rotation som påverkar hela stämningen ute i verksamheten. Vi har funnit att ledningen måste mäta hälsa utifrån individuella kriterier, då medarbetarna skall se's som en unik resur's som inte kan standardisera's. Genom konkreta mått blir det dessutom lättare att utvärdera projektet och dra nytta av sina lärdomar för framtida hälsosatsningar. Det är viktigt att betona vikten av hälsosatsningen's utvärdering, då denna leder till ständigt bättre och effektivare sätt att arbeta med hälsa, speciellt om personalen får vara med och påverka projektet's utformning. Vi kan bekräfta att investering i friskvård ger monetära vinster i form av ökad närvaro, produktivitet och kvalitet då vi har funnit bevi's på detta i vårt empiriska material