Foreigner talk through word reduction in native/non-native spoken interactions

We explore the properties of foreigner talk through word reduction. Word reduction signals that the speaker is referring to the same entity as previously and should be preserved for foreigner talk. However, it leads to intelligibility loss, which works against foreigner talk. Pairs of speakers engaged in a task where native speakers talked either to a native or non-native listener. Natives talking to non-natives performed foreigner talk for duration and intensity. Duration and intensity were reduced for native and non-native listeners equally. These results suggest that word reduction is insensitive to communicative adjustments in the context of foreign talk.This work was supported by grants from the Spanish Government (PSI2011-23033, Consolider Ingenio 2010 CSD2007-00012) and the Catalan government (Consolidat SGR 2009-1521). Sara RodríguezCuadrado was supported by a predoctoral fellowship from the Spanish Government (FPU 2008–2012). Cristina Baus was supported by the People Program (Marie Curie Actions, FP7- PEOPLE 2014–2016) under REA agreement n° 623845.We would like to thank Sumeer Chadha, Joanna Corey and Carlos Romero-Rivas for their assistance during data recruitment and manuscript elaboration

Distant activity of 67P/Churyumov-Gerasimenko in 2014: Ground-based results during the Rosetta pre-landing phase

Context. As the ESA Rosetta mission approached, orbited, and sent a lander to comet 67P/Churyumov-Gerasimenko in 2014, a large campaign of ground-based observations also followed the comet. Aims. We constrain the total activity level of the comet by photometry and spectroscopy to place Rosetta results in context and to understand the large-scale structure of the comet’s coma pre-perihelion. Methods. We performed observations using a number of telescopes, but concentrate on results from the 8 m VLT and Gemini South telescopes in Chile. We use R-band imaging to measure the dust coma contribution to the comet’s brightness and UV-visible spectroscopy to search for gas emissions, primarily using VLT/FORS. In addition we imaged the comet in near-infrared wavelengths (JHK) in late 2014 with Gemini-S/Flamingos-2. Results. We find that the comet was already active in early 2014 at heliocentric distances beyond 4 au. The evolution of the total activity (measured by dust) followed previous predictions. No gas emissions were detected despite sensitive searches. Conclusions. The comet maintains a similar level of activity from orbit to orbit, and is in that sense predictable, meaning that Rosetta results correspond to typical behaviour for this comet. The gas production (for CN at least) is highly asymmetric with respect to perihelion, as our upper limits are below the measured production rates for similar distances post-perihelion in previous orbits

Neural modulation of directed forgetting by valence and arousal: an event-related potential study

Intentional forgetting benefits memory by removing no longer needed information and promoting processing of more relevant materials. This study sought to understand how the behavioural and neurophysiological representation of intentional forgetting would be impacted by emotion. We took a novel approach by examining the unique contribution of both valence and arousal on emotional directed forgetting. Participants completed an item directed forgetting task for positive, negative, and neutral words at high and lower levels of arousal while brain activity was recorded using electroencephalography (EEG). Behaviourally, recognition of to-be-remembered (TBR) and to-be-forgotten (TBF) items varied as a function of valence and arousal with reduced directed forgetting for high arousing negative and neutral words. In the brain, patterns of frontal and posterior activation in response to TBF and TBR cues respectively replicated prior EEG evidence to support involvement of inhibitory and selective rehearsal mechanisms in item directed forgetting. Interestingly, emotion only impacted cue-related posterior activity, which varied depending on specific interactions between valence and arousal. Together, results suggest that the brain handles valence and arousal differently and highlights the importance of considering in a collective manner the multidimensional nature of emotion in experimentation

The impact of multimorbidity on adult physical and mental health in low- and middle-income countries: what does the study on global ageing and adult health (SAGE) reveal?

BACKGROUND: Chronic diseases contribute a large share of disease burden in low- and middle-income countries (LMICs). Chronic diseases have a tendency to occur simultaneously and where there are two or more such conditions, this is termed as 'multimorbidity'. Multimorbidity is associated with adverse health outcomes, but limited research has been undertaken in LMICs. Therefore, this study examines the prevalence and correlates of multimorbidity as well as the associations between multimorbidity and self-rated health, activities of daily living (ADLs), quality of life, and depression across six LMICs. METHODS: Data was obtained from the WHO's Study on global AGEing and adult health (SAGE) Wave-1 (2007/10). This was a cross-sectional population based survey performed in LMICs, namely China, Ghana, India, Mexico, Russia, and South Africa, including 42,236 adults aged 18 years and older. Multimorbidity was measured as the simultaneous presence of two or more of eight chronic conditions including angina pectoris, arthritis, asthma, chronic lung disease, diabetes mellitus, hypertension, stroke, and vision impairment. Associations with four health outcomes were examined, namely ADL limitation, self-rated health, depression, and a quality of life index. Random-intercept multilevel regression models were used on pooled data from the six countries. RESULTS: The prevalence of morbidity and multimorbidity was 54.2 % and 21.9 %, respectively, in the pooled sample of six countries. Russia had the highest prevalence of multimorbidity (34.7 %) whereas China had the lowest (20.3 %). The likelihood of multimorbidity was higher in older age groups and was lower in those with higher socioeconomic status. In the pooled sample, the prevalence of 1+ ADL limitation was 14 %, depression 5.7 %, self-rated poor health 11.6 %, and mean quality of life score was 54.4. Substantial cross-country variations were seen in the four health outcome measures. The prevalence of 1+ ADL limitation, poor self-rated health, and depression increased whereas quality of life declined markedly with an increase in number of diseases. CONCLUSIONS: Findings highlight the challenge of multimorbidity in LMICs, particularly among the lower socioeconomic groups, and the pressing need for reorientation of health care resources considering the distribution of multimorbidity and its adverse effect on health outcomes

The Comet Interceptor Mission

Here we describe the novel, multi-point Comet Interceptor mission. It is dedicated to the exploration of a little-processed long-period comet, possibly entering the inner Solar System for the first time, or to encounter an interstellar object originating at another star. The objectives of the mission are to address the following questions: What are the surface composition, shape, morphology, and structure of the target object? What is the composition of the gas and dust in the coma, its connection to the nucleus, and the nature of its interaction with the solar wind? The mission was proposed to the European Space Agency in 2018, and formally adopted by the agency in June 2022, for launch in 2029 together with the Ariel mission. Comet Interceptor will take advantage of the opportunity presented by ESA’s F-Class call for fast, flexible, low-cost missions to which it was proposed. The call required a launch to a halo orbit around the Sun-Earth L2 point. The mission can take advantage of this placement to wait for the discovery of a suitable comet reachable with its minimum ΔV capability of 600 ms−1. Comet Interceptor will be unique in encountering and studying, at a nominal closest approach distance of 1000 km, a comet that represents a near-pristine sample of material from the formation of the Solar System. It will also add a capability that no previous cometary mission has had, which is to deploy two sub-probes – B1, provided by the Japanese space agency, JAXA, and B2 – that will follow different trajectories through the coma. While the main probe passes at a nominal 1000 km distance, probes B1 and B2 will follow different chords through the coma at distances of 850 km and 400 km, respectively. The result will be unique, simultaneous, spatially resolved information of the 3-dimensional properties of the target comet and its interaction with the space environment. We present the mission’s science background leading to these objectives, as well as an overview of the scientific instruments, mission design, and schedule

Boende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa : En forskningsrapport om stödinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och bostadsförsörjning

I denna rapport har vi redovisat den första delen av två i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker.   Vår utgångspunkt var att ta reda på mer om vad som kännetecknar stödinsatser riktade till människor med psykisk funktionsnedsättning och hur dessa organiseras, samt undersöka tvärsektoriell samverkan i fråga om planering för bostadsförsörjning och inkluderande livsmiljöer.  Vårt material visar att målgruppen för boende- och stödinsatser har förändrats. Personer med funktionsnedsättningar till följd långvarig psykossjukdom utgör fortfarande en central grupp, ofta med behov av insatser med hög servicenivå. Målgruppen för insatserna är dock stadd i förändring och detta har i några kommuner medfört en utveckling mot en mer generell organisation för stödinsatserna utan specialistfunktioner. Boendeinsatser beslutade i enlighet med SoL dominerar men en blandning av förhållningssätt kan ses, från enskilda undantag där LSS tillämpas till en kommun där alla beslut om bostad med särskild service tas enligt LSS. När det gäller verksamhetstyperna för stödinsatser dominerar det traditionella gruppboendet och boendestödet. Vissa menar att gruppboendet som typ kommer på sikt att försvinna, och bland verksamhetsansvariga finns det en samsyn att fältet i stort är på väg mot en inriktning att arbeta i riktning mot ökad självständighet och autonomi för brukarna inom verksamheterna.  Hur socialtjänst och samhällsbyggnadsförvaltningar arbetar tillsammans med frågor som berör målgruppen skiljer sig åt mellan kommunerna. Arbetet organiseras ibland i nätverk, ibland handlar det om koordinering, i vissa fall samarbete eller samverkan vilket gör att den gemensamma spelplanen ser tämligen olika ut. I en del kommuner finns det fora för kontinuerligt gemensamt arbete, i andra anses det inte behövas alls. Hur möten mellan de båda förvaltningarna organiseras, på vems initiativ och ansvar hanteras på olika sätt. Det är en komplex bild som träder fram där frågor förs fram i olika instanser och på olika nivåer inom den egna förvaltningen såväl som mellan förvaltningarna.   När det gäller det kommunala bostadsförsörjningsansvaret är arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet en viktig del. Tjänstepersoner från olika förvaltningar engageras på olika sätt i detta arbete, från samordning och koordinering till långsiktiga strategiska samarbeten. Olika typer av roller utvecklas, som initiativtagare, informationsgivare, expert eller språkrör med olika handlingsutrymmen.Socialtjänstens erfarenhetsbaserade kunskap om rådande situation för olika grupper tas inte alltid i bruk. Att frågan är politisk känslig och hellre förs fram som en bred målsättning om ’bostad för alla’ utan tydligare konkretisering framträder i materialet.   De kommunala strategierna kring lokalisering av bostäder med särskild service handlar om omvandling av befintliga lokaler, bygga nya boenden i redan uppbyggda bostadsområden samt planering för nya boenden i stadsutvecklingsprocesser. Det övergripande mönstret för lokaliseringen av boenden är i bostadsområden men i utkanten, en kompromiss mellan socialförvaltningens idéer om social inkludering och samhällsbyggnadsförvaltningarnas tankar om integritet. Brukarnas möjligheter att skaffa sig positiva grannkontakter kan dock försvåras av sådana perifera lokaliseringar.  Vad en inkluderande, ‘god’, livsmiljö skulle kunna vara för personer med psykisk funktionsnedsättning visar sig vara en ny frågeställning för våra informanter. Flera informanter från socialtjänsten inte tidigare funderat över hur boenden och sysselsättning förhåller sig till varandra geografiskt och på vilket sätt det påverkar upplevelser av livsmiljön. Att frågan om inkluderande livsmiljöer för vår målgrupp skulle kunna ses som en del i den bredare samhällsplaneringen var inte självklart för samhällsplanerarna. Det framkom också att det är svårare för kommunen att ställa krav på de som bygger boenden med särskild service och andra liknande omsorgsboenden än när det gäller kommunhus, bibliotek eller simhallar, något som avspeglas i lokalisering och arkitektonisk kvalitet. In this report, we have presented the first part of two in the interdisciplinary research project LEX - sustainable Living Environments for people with psychiatric disabilities. Aligning housing planning and social services through eXperimental collaborative practices.  Our starting point was to find out more about what characterizes support measures aimed at people with mental disabilities and how these are organized, and to investigate cross-sectoral collaboration in terms of planning for housing and inclusive living environments.  Our material shows that the target group for housing and support initiatives has changed. People with disabilities due to long-term psychological disabilities still constitute a central group, often in need of interventions with a high level of service. However, the target group for the initiatives is changing and this has in some municipalities led to a development towards a more general organization for the support initiatives without specialist functions. Housing initiatives decided in accordance with SoL dominate, but a mixture of approaches can be seen, from individual exceptions where LSS is applied to a municipality where all decisions about housing with special services are made according to LSS. When it comes to the types of activities for support measures, traditional group housing and housing support dominate. Some believe that group housing as a type will eventually disappear, and among those responsible for operations, there is a consensus that the field is generally moving towards a direction to work towards increased independence and autonomy for the users within the operations.  The ways in which social services and community building administrations work together with issues that affect the target group differs between the municipalities. The work is sometimes organized in networks, sometimes it is about coordination, in some cases cooperation or collaboration. In some municipalities, there are forums for continuous joint work, in others it is not considered necessary at all. How meetings between the two administrations are organized, on whose initiative and responsibilities are handled in different ways. It is a complex picture that emerges where issues are raised in different instances and at different levels within the own administration as well as between the administrations.  When it comes to municipal housing provision responsibility, the work of developing the housing provision program is an important part. Officials from different administrations are involved in various ways in this work, from coordination and coordination to long-term strategic collaborations. Different types of roles are produced, such as initiators, information providers, experts or spokespersons with different areas of action. The social services' experience-based knowledge of the current situation for different groups is not always used. In the material, the issue appears to be politically sensitive and is presented as a broad goal of 'housing for all', but with limited concretization.  The municipal strategies for locating housing with special services are about converting existing premises, building new housing in already built-up housing areas and planning for new housing in urban development processes. The overall pattern for the location of housing is in the outskirts of  residential areas, a compromise between the social administration's ideas about social inclusion and the community building administrations' ideas about integrity. However, users' opportunities to acquire positive neighborly contacts may be hampered by such peripheral locations.  What an inclusive, ‘good’, living environment could be for people with mental disabilities turns out to be a new issue for our interviewed officials. Several informants from the social services have not previously thought about how housing and employment relate to each other geographically and in what way it affects experiences of the living environment. Considering inclusive living environments for our target group as part of the broader community planning was not obvious to the planners. It also emerged that it is more difficult for the municipality to make architectural demands to those who build housing with special services and other similar care housing than what it is to those who construct other public buildings such as city halls, libraries or swimming pools, something that is reflected in location and architectural quality.2018-00058 Formas/ LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktike

Boende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa : en forskningsrapport om stödinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och bostadsförsörjning

I denna rapport har vi redovisat den första delen av två i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker.   Vår utgångspunkt var att ta reda på mer om vad som kännetecknar stödinsatser riktade till människor med psykisk funktionsnedsättning och hur dessa organiseras, samt undersöka tvärsektoriell samverkan i fråga om planering för bostadsförsörjning och inkluderande livsmiljöer.  Vårt material visar att målgruppen för boende- och stödinsatser har förändrats. Personer med funktionsnedsättningar till följd långvarig psykossjukdom utgör fortfarande en central grupp, ofta med behov av insatser med hög servicenivå. Målgruppen för insatserna är dock stadd i förändring och detta har i några kommuner medfört en utveckling mot en mer generell organisation för stödinsatserna utan specialistfunktioner. Boendeinsatser beslutade i enlighet med SoL dominerar men en blandning av förhållningssätt kan ses, från enskilda undantag där LSS tillämpas till en kommun där alla beslut om bostad med särskild service tas enligt LSS. När det gäller verksamhetstyperna för stödinsatser dominerar det traditionella gruppboendet och boendestödet. Vissa menar att gruppboendet som typ kommer på sikt att försvinna, och bland verksamhetsansvariga finns det en samsyn att fältet i stort är på väg mot en inriktning att arbeta i riktning mot ökad självständighet och autonomi för brukarna inom verksamheterna.  Hur socialtjänst och samhällsbyggnadsförvaltningar arbetar tillsammans med frågor som berör målgruppen skiljer sig åt mellan kommunerna. Arbetet organiseras ibland i nätverk, ibland handlar det om koordinering, i vissa fall samarbete eller samverkan vilket gör att den gemensamma spelplanen ser tämligen olika ut. I en del kommuner finns det fora för kontinuerligt gemensamt arbete, i andra anses det inte behövas alls. Hur möten mellan de båda förvaltningarna organiseras, på vems initiativ och ansvar hanteras på olika sätt. Det är en komplex bild som träder fram där frågor förs fram i olika instanser och på olika nivåer inom den egna förvaltningen såväl som mellan förvaltningarna.   När det gäller det kommunala bostadsförsörjningsansvaret är arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet en viktig del. Tjänstepersoner från olika förvaltningar engageras på olika sätt i detta arbete, från samordning och koordinering till långsiktiga strategiska samarbeten. Olika typer av roller utvecklas, som initiativtagare, informationsgivare, expert eller språkrör med olika handlingsutrymmen.Socialtjänstens erfarenhetsbaserade kunskap om rådande situation för olika grupper tas inte alltid i bruk. Att frågan är politisk känslig och hellre förs fram som en bred målsättning om ’bostad för alla’ utan tydligare konkretisering framträder i materialet.   De kommunala strategierna kring lokalisering av bostäder med särskild service handlar om omvandling av befintliga lokaler, bygga nya boenden i redan uppbyggda bostadsområden samt planering för nya boenden i stadsutvecklingsprocesser. Det övergripande mönstret för lokaliseringen av boenden är i bostadsområden men i utkanten, en kompromiss mellan socialförvaltningens idéer om social inkludering och samhällsbyggnadsförvaltningarnas tankar om integritet. Brukarnas möjligheter att skaffa sig positiva grannkontakter kan dock försvåras av sådana perifera lokaliseringar.  Vad en inkluderande, ‘god’, livsmiljö skulle kunna vara för personer med psykisk funktionsnedsättning visar sig vara en ny frågeställning för våra informanter. Flera informanter från socialtjänsten inte tidigare funderat över hur boenden och sysselsättning förhåller sig till varandra geografiskt och på vilket sätt det påverkar upplevelser av livsmiljön. Att frågan om inkluderande livsmiljöer för vår målgrupp skulle kunna ses som en del i den bredare samhällsplaneringen var inte självklart för samhällsplanerarna. Det framkom också att det är svårare för kommunen att ställa krav på de som bygger boenden med särskild service och andra liknande omsorgsboenden än när det gäller kommunhus, bibliotek eller simhallar, något som avspeglas i lokalisering och arkitektonisk kvalitet. Felaktig numrering på framsida, forskningsrapport 2021:03 enligt inlaga.</p