”För bra för att vara sant” - En studie i hanteringen av onormalt låga anbud vid offentliga upphandlingar

This thesis focuses on public procurements and deals with the concept of abnormally low tenders. The low levels in a tender can be founded in a hidden agenda or in a misunderstanding by the tenderer. This means that the contracting authority may wish to reject the current offer. The low level, on the other hand, can just as easily be completely legitimate and should therefore not be discouraged. The regulations and established practices in this field shows that a rejection of abnormally low tenders cannot be done before a certain procedure has been implemented. This adversarial process provides an opportunity to the tenderer to justify the low level in an abnormally low tender. The applicable law does not clarify how an abnormally low tender should be distinguished from other bids. However, it is emphasized that this identification is to be made on a case-by-case basis and depends on the subject of the procurement. The Court has emphasized that the use of mathematical formulas may be used to detect abnormally low tenders. Furthermore, it is stressed that the contracting authority may use other methods to identify these tenders since there is some discretionary space in this assessment. It is also noted that the concept of abnormally low tenders not only appears to be attributable to the price level but also might include other aspects such as the number of hours offered. If the abnormally low tenders were associated with a state aid, other rules would apply, focusing on whether such aid is granted legally or not. The justification of an abnormally low tender level is achieved by an explanation of the reasons for the low level by the tenderer. It is the seriousness,reliability, viability and the sustainability that should be shown in the tenders for these to be justified. There is no universal explanation that can be applied to an abnormally low tender, these tenders are instead to be valued in relation to the current subject of the procurement. It will also be relevant for a dominant company to avoid a situation of predatory pricing which can result in an abuse of this dominant position. If an abnormally low tender in Sweden would win the procurement, it seems there is no opportunity for the losing tenderer to get this decision reviewed. This despite the fact that this possibility can be seen in some decisions from Sweden and the European union. In the event of a dispute where the abnormally low tenders have been rejected, the burden of proof concerning the tender´s seriousness seems to have been moved from the contracting authority to the tenderer. The thesis contains a continuous comparison with the Commission's proposed directive proposal. Will this proposal come in to effect then it will transform all aspects of an abnormally low tender. The thesis concludes with a presentation of some changes that could be made in the legal framework on abnormally low tenders based on my own findings, the Commission´s directive proposal and from a detection method retrieved from doctrine. In the analysis section I also present my own theory that there most likely exists a mandatory intention for a rejection with the contracting authority when it detects an abnormally low tender. This intention is not found in the Swedish regulation, which essentially gives the contracting authority an optional opportunity to reject abnormally low tenders. The intention to reject comes from the pro-competitive purpose, which is behind the current regulation. This means that a decision to accept an abnormally low tender that inhibit competition on the market goes against the purpose of the public procurement directive and the regulation surrounding the abnormally low tenders.Denna uppsats fokuserar på offentliga upphandlingar och behandlar begreppet onormalt låga anbud. Dessa anbudens låga nivå kan vara grundade i dolda motiv eller missförstånd från anbudsgivaren. Detta medför att den upphandlande myndigheten kan vilja förkasta det aktuella anbudet. Den låga nivån kan däremot lika gärna vara helt legitimt och bör därmed inte förkastas. Regelverket samt praxis på området visar att ett förkastande av onormalt låga anbud inte kan ske innan ett visst förfarande har genomförts. Detta kontradiktoriska förfarande erbjuder en möjlighet för anbudsgivaren att rättfärdiga den låga nivån i ett onormalt lågt anbud. Den nu gällande rätten klargör inte hur ett onormalt lågt anbud ska urskiljas från andra anbud. Det har emellertid framhållits att denna identifiering ska göras från fall till fall och är beroende av upphandlingsföremålet. EU-domstolen har framhållit att användandet av matematiska formler får användas för att identifiera onormalt låga anbud. Vidare framhålls det att den upphandlande myndigheten även får använda andra metoder för att identifiera dessa anbud då det finns ett visst skönsmässigt utrymme vid denna bedömning. Det konstateras även att begreppet onormalt låga anbud inte enbart verkar vara hänförligt till prisnivån utan kan även avse andra aspekter såsom antalet offererade arbetstimmar. Skulle det onormalt låga anbudet vara förknippat med statliga stöd så blir andra regler tillämpliga vilka fokuseras på huruvida dessa stöd beviljats lagligt eller inte. Rättfärdigandet av en onormalt låg anbudsnivå sker genom att orsakerna till den låga nivån förklaras av anbudsgivaren. Det är seriositeten, tillförlitligheten, trovärdigheten, hållbarheten och allvaret i anbuden som visas i anbuden för att dessa ska rättfärdigas. Det finns ingen allmängiltig förklaring som kan tillämpas på ett onormalt lågt anbud utan dessa värderas i förhållande till det aktuella upphandlingsföremålet. Det blir även relevant för ett dominant företag att undvika en underprissättningssituation vilket kan resultera i ett missbruk av denna dominanta ställning. Om ett onormalt lågt anbud i Sverige skulle vinna en upphandling så verkar det inte finns någon möjlighet för den förlorande anbudsgivaren att få detta beslut överprövat. Detta trots att denna möjlighet kan skönjas i vissa avgörande på svensk och unionsrättslig nivå. Vid en eventuell tvist då ett onormalt lågt anbud blivit förkastat verkar bevisbördan för att anbudet varit seriöst ha flyttats ifrån den upphandlande myndigheten till anbudsgivaren. Uppsatsen innehåller en kontinuerlig jämförelse till Kommissionens framlagda direktivförslag. Blir detta förslag framröstat så kommer det att förändra samtliga aspekter rörande ett onormalt lågt anbud. Uppsatsen avslutas med en presentation över vissa förändringar som skulle kunna införas i regelverket kring onormalt låga anbud baserade på egna slutsatser, Kommissionens direktivförslag samt från en identifieringsmetod hämtad ur doktrinen. I analysdelen presenterar jag även en egen tes om att det sannolikt finns en obligatorisk förkastandeavsikt hos den upphandlande myndigheten när de identifierat ett onormalt lågt anbud. Denna förkastandeavsikt återfinns emellertid inte i det svenska regelverket vilket i huvudsak ger den upphandlande myndigheten en valfri möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. Förkastandeavsikten hämtas från det konkurrensfrämjande syftet som finns bakom den aktuella regleringen. Detta innebär att ett antagande av ett onormalt lågt anbud som hämmar konkurrensen på marknaden strider mot ändamålet med Upphandlingsdirektivet och regleringen kring onormalt låga anbud

LED-valaistuksen tehokkuus kasvihuonekurkun viljelyssä

LED-valaistuksen soveltuvuudesta ja energian kulutuksesta ei ole korkeilla kasvustoilla aikaisemmin tehty kokeita. Tässä hankkeessa vertasimme LED-valaisinten soveltuvuutta kasvihuonekurkun valotukseen kun kontrollina oli HPS (suurpainenatrium)-valaisin. Kasvihuonekurkulla käytetään yleisesti ylävalojen lisäksi välivaloja, jotka asennetaan kasvuston puoliväliin valaisemaan alempia lehtikerroksia. Tutkimuksessa olivat ylä- ja välivaloina molemmat edellä mainitut valaisintyypit ja lisäksi mukana oli nk. hybridiratkaisu, jossa ylävalona oli HPS ja välivalona LED. LED-valona oli Valoya-yrityksen AP 67 valaisin ja HPS-valona Philipsin 400 W:n polttimot ylävalona ja 250 W:n polttimot välivalona. LED-ylävalon asennusteho oli 128 W/m2 ja välivalon 64 W/m2. HPS:n ylävalon asennusteho oli 180 W/m2 ja välivalon 56 W/m2. Viljelykokeita tehtiin kaksi, joista toinen oli talvella ja toinen kesällä. Koejäsenet oli sijoitettu eri viljelyhuoneisiin. Molemmissa kokeissa valotustunnit olivat samansuuruiset eri koejäsenissä. Kesällä valotettiin vähemmän kuin talvella johtuen suuresta luonnonvalon määrästä. Talviviljelyssä hybridihuoneessa (HPS+LED) viljellyn kurkun kilosato oli suurin (24kg/kasvi) ja LED (LED+LED) huoneen sato pienin (18 kg/kasvi). HPS huoneen sato oli 21 kg/kasvi. HPS (HPS+HPS) huoneen ja hybridihuoneen kurkkujen kappalemäärät olivat samat. Kesällä satomäärissä ei ollut eroja eri huoneiden välillä. LED huoneen kasvit olivat talvella pidempiä ja niissä oli vähemmän lehtiä kuin muissa huoneissa. LED huoneen kasvien lehtien koko oli suurin. Hybridihuoneen fotosynteesitehokkuus oli välivalon kohdalla muita huoneita parempi. HPS-ylävalon alla kasvaneiden kasvien ylälehtien lämpötila oli korkeampi kuin LED-valojen alla kasvaneiden kasvien. Lämpösäteily HPS-valaisimesta kohotti kasvien lämpötilaa, mikä edisti lehtien kehitysnopeutta ja kukka-aiheiden muodostumista. HPS välivalon läheisyydessä kurkunlehtien lämpötila oli 2-3 °C korkeampi kuin LED-valon läheisyydessä. Liian korkea lämpötila saattaa olla haitallinen kasvien kehityksen kannalta (mm. yhteyttämistehokkuus). LED huoneen sähkönkulutus oli 20-25 % muita huoneita pienempi kurkkukiloa kohti. Toisaalta LEDhuoneessa käytettiin talvella huomattavasti enemmän lämmitystä kurkkukiloa kohti kuin muissa huoneissa, koska LED-huoneessa sato oli keskitalvella alhainen. Alhaisen sadon syy oli mahdollisesti LEDhuoneen matala asennusteho. Hybridihuone kulutti talvella sähköä 10 % vähemmän kurkkukiloa kohti kuin HPS huone ja kesällä suunnilleen yhtä paljon. Tämän tutkimuksen perusteella hybridiratkaisu kurkun valotuksessa osoittautui tehokkaaksi valotusratkaisuksi ympärivuotisessa kurkun viljelyssä. Kokeessa käytetty LED-valaisin ei ollut riittävän tehokas ylävaloksi. Valotuksen ja lämmityksen käytön tulokset eri valaistustavoissa mahdollistavat vaihtoehtoisten valaistustapojen muuttuvien kustannusten ja mahdollisten investointikustannusten vertailun.A limited amount of data is available for the applicability and energy efficiency of LED lighting in highwire greenhouse production. In the present study we compared the performance of LED luminaires with the traditional HPS (high pressure sodium) lamps in a year-around cucumber production. In addition to top lighting, the experimental setup included interlighting in order to improve the lighting conditions at lower level of the canopy. Two independent experiments were conducted in winter and summer. Lighting treatments (top + interlighting) located in separate greenhouse compartments were: HPS+HPS, HPS+LED and LED+LED. LED luminaires (AP 67) were provided by Valoya Ltd. HPS bulbs were from Philips Ltd (400 W at the top and 250 W as interlighting). Installation powers applied for the top and interlighting were: LED 128 W/m2 and 64 W/m2, and HPS 180 W/m2 and 56 W/m2. Duration of daily supplementary lighting was depended on daily solar radiation and was equal in all compartments. In the winter experiment first class cucumber yield was higher (24 kg/plant) under HPS+LED lighting than under HPS+HPS (21 kg/plant) and LED+LED (18 kg/plant) lighting. The differences between the treatments were statistically significant. The highest fruit number per plant was in HPS+HPS and in HPS+LED. In the summer, no statistically significant yield differences were found. In the winter, plants in the LED+LED compartment were taller and had a lower number of leaves than plants in the other compartments. The rate of photosynthesis measured at the level of the interlights was highest in the HPS+LED compartment. Infrared radiation from the HPS lights warmed plant surfaces. The HPS lighting raised leaf temperatures 2 to 3 °C on the upper part of the canopy and at the level of interlights as compared to the LED lighting. This may have enhanced leaf and fruit formation rate and enhanced transport of assimilates to the fruits. Yet, leaf temperatures at the interlight height may have been higher than optimal for net photosynthesis. Electricity consumption (kWh/kg fruit) was 20 to 25 % lower in the LED+LED compartment than in the other compartments. However, in LED+LED fruit growth was low in mid-winter and heating needed to be increased to compensate for low heat output from the LED lighting. These factors resulted in significantly higher heat consumption (kWh/kg fruit) in LED+LED than in the other compartments. In summer electricity consumptions in HPS+LED did not differ from consumption in HPS+HPS but in winter the electricity consumption was 10 % lower in HPS+LED. The overall results of this study suggest that the HPS+LED lighting is an efficient lighting approach in the year-around high-wire cucumber production in Scandinavian conditions. It can be an alternative to the current HPS+HPS lighting. Pure LED+LED lighting could not perform as well as the other alternatives, mainly probably because total light output from the tested lighting could not drive optimal development and sufficient photosynthesis. The obtained data on lighting and heating in the three tested lighting systems allows calculation of direct energy costs and thus estimation of possible cost of investment

LED-mellanbelysningsförsök i ett tomatblockväxthus i Pjelax, Närpes

Växthusnäringen i Finland är energiintensiv och stigande energikostnader äventyrar branschen. Tidigare undersökningar visar att växthusbranschen kräver stora mängder energi gällande både uppvärmning och konstbelysning samtidigt som stora andelar fossila bränslen fortfarande används. Elförbrukningen står idag för ungefär 60 % av den totala energiförbrukningen för åretrunttomatodlarna och den stora konsumtionen gör odlarna väldigt beroende av elbolagen och de varierande priserna på marknaden. I projektet Växthus-LED (1.12.2012–31.11.2014) har LED-mellanbelysningen Hortishine från företaget Netled Oy installerats som komplement till den traditionella HPS-toppbelysningen (högtrycksnatriumlampor) och testats i ett tomatblockväxthus i Pjelax, Närpes. LED-armaturerna installerades på arealen 484 m2 (HPS+LED) i ett blockväxthus med arealen 6300 m2. Som referens fungerade ett område i samma växthus med arealen 484 m2 (HPS). HPS-lampornas eleffekt vid referensområdet (HPS) sänktes för att motsvara elinstallationseffekten vid hybridområdet (HPS+LED). I den här rapporten presenteras hur LED-försöket har utförts, vilken mätutrustning och hurudant försöksväxthus som använts. Rapporten innehåller även analyser och resultat som berör t.ex. skördeförändring, energifördelning och -förbrukning och strålningsnivåer på olika ställen i försöksväxthuset. I rapporten finns även ett kapitel där olika PAR-mätare och LED-växtbelysningsarmaturer av olika tillverkare utvärderas. I slutet av rapporten diskuteras projektresultaten. Resultaten visade att skördeskillnaderna mellan HPS+LED (hybridområdet) och HPS (referensområdet) var positiva men små, totalt 2,2 % större skörd under hela odlingssäsongen vid HPS+LED. Största skördeskillnaden var under de mörkaste månaderna med +6,6 % vid HPS+LED. Elförbrukningen [kWh/kg tomat] var ca 5,1 % lägre vid HPS+LED jämfört med HPS under hela säsongen. Vid mätningar på konstljus i laboratorieförhållande konstaterades att skillnaden mellan olika PAR-mätare är stor. Vid mätning av olika LED-växtarmaturer visade det sig att PAR-effektiviteten varierar. Bästa LED-armaturen är ca 25 % effektivare än en HPS-lampa, om man jämför mellanbelysning med toppbelysning. Slutsatsen är att det krävs bättre LED-teknik innan LED blir ett verkligt konkurrenskraftigt alter-nativ, men LED-växtbelysning kan mycket väl vara den dominerande ljuskällan i växthus i framtiden. Frågan är om 2,2 % större skörd och 5,1 % lägre elförbrukning per producerat kilogram tomat idag är tillräckligt för att odlarna skall välja LED som mellanbelysning. Varje odlare är unik med unika växthus och det är många faktorer som man måste tänka på vid en investeringskalkyl.Kasvihuone-elinkeino Suomessa kuluttaa paljon energiaa ja nousevat energian hinnat vaikeuttavat alan kannattavuutta. Aikaisempien tutkimusten mukaan kasvihuonetuotanto käyttää suuria ener-giamääriä sekä lämmitykseen että tekovalotukseen. Suuri osa energiasta tuotetaan edelleen fossiilisilla polttoaineilla. Sähkönkulutus on tänä päivänä noin 60 % kokonaisenergiasta ympärivuotisella tomaattiviljelmällä. Suuri kulutusmäärä tekee viljelijän hyvin riippuvaiseksi sähköyhtiöistä ja vaihtelevista sähkön hinnoista. Kasvihuonehankkeessa ”Växthus-LED” (1.12.2012-31.11.2014) Netled Oy:n Hortishine LED-valaisimia asennettiin välivaloiksi HPS (suurpainenatrium) –valaisimien ylävalotuksen lisäksi tomaat-tihuoneeseen Närpiöön. LED-valaisimet asennettiin 484 m2:n alalle blokkihuoneeseen, jonka koko-naispinta-ala oli 6300 m2. Kontrollina ilman välivaloja oli samassa blokkihuoneessa samankokoinen koeala kuin LED valaisimilla. HPS-lamppujen sähkötehoa vähennettiin kontrollialueella vastaamaan koealan HPS+LED sähkötehoa. Tässä raportissa esitellään LED-kokeen suoritus, mittalaitteet ja niiden käyttö kasvihuoneessa. Raportissa on lisäksi analyysit ja tulokset, mm. sadon määrien erot, energian jakautuminen ja –kulutus sekä valaistusolosuhteita eri puolilla kasvihuonetta. Raportissa on lisäksi kappale, jossa eri PAR-valomittareita ja eri valmistajien LED-valaisimia verrataan. Lopussa tarkastellaan tuloksia. Satotulos oli 2,2 % suurempi HPS+LED-koejäsenessä kuin kontrollissa. Suurin satoero koejäsen-ten välillä oli pimeimpinä talvikuukausina, 6,6 % suurempi sato HPS+LED-koejäsenessä kuin kontrol-lissa. Koko viljelyjakson aikana sähkönkulutus kWh/kg tomaatteja oli noin 5,1 % alhaisempi HPS+LED kuin kontrollissa. Laboratorio-olosuhteissa tehdyt mittaukset osoittivat, että eri valmistajien PAR-valomittarit antoivat hyvin erilaisia lukemia. Eri valmistajien LED-valaisimissa oli eroja PAR-tehokkuuksissa. Paras LED-valaisin oli noin 25 % tehokkaampi kuin HPS. Loppupäätelmä oli, että LED-tekniikan on kehityttävä tehokkaammaksi, jotta se olisi varteenotettava kilpailija HPS:lle. Tulevaisuudessa LED-valot voivat hyvinkin olla pääasiallisin valon lähde kasvihuonevalaistuksessa. Viljelijän on mietittävä jos 2,2 % korkeampi sato ja 5,5 % alhaisempi sähkönkulutus tuotettua tomaattikiloa kohti tänäpäivänä ovat riittävästi, jotta välivaloksi valitaan LED. Jokaisella viljelijällä on kuitenkin erilaiset olosuhteet ja viljelystrategiat erilaisissa kasvihuoneissa, jotka vaikuttavat investointilaskemiin.201

Nosocomial SARS-CoV-2 Infections and Mortality During Unique COVID-19 Epidemic Waves

IMPORTANCE: Quantifying the burden of nosocomial SARS-CoV-2 infections and associated mortality is necessary to assess the need for infection prevention and control measures. OBJECTIVE: To investigate the occurrence of nosocomial SARS-CoV-2 infections and associated 30-day mortality among patients admitted to hospitals in Region Stockholm, Sweden. DESIGN, SETTING, AND PARTICIPANTS: A retrospective, matched cohort study divided the period from March 1, 2020, until September 15, 2022, into a prevaccination period, early vaccination and pre-Omicron (period 1), and late vaccination and Omicron (period 2). From among 303 898 patients 18 years or older living in Region Stockholm, 538 951 hospital admissions across all hospitals were included. Hospitalized admissions with nosocomial SARS-CoV-2 infections were matched to as many as 5 hospitalized admissions without nosocomial SARS-CoV-2 by age, sex, length of stay, admission time, and hospital unit. EXPOSURE: Nosocomial SARS-CoV-2 infection defined as the first positive polymerase chain reaction test result at least 8 days after hospital admission or within 2 days after discharge. MAIN OUTCOMES AND MEASURES: Primary outcome of 30-day mortality was analyzed using time-to-event analyses with a Cox proportional hazards regression model adjusted for age, sex, educational level, and comorbidities. RESULTS: Among 2193 patients with SARS-CoV-2 infections or reinfections (1107 women [50.5%]; median age, 80 [IQR, 71-87] years), 2203 nosocomial SARS-CoV-2 infections were identified. The incidence rate of nosocomial SARS-CoV-2 infections was 1.57 (95% CI, 1.51-1.64) per 1000 patient-days. In the matched cohort, 1487 hospital admissions with nosocomial SARS-CoV-2 infections were matched to 5044 hospital admissions without nosocomial SARS-CoV-2 infections. Thirty-day mortality was higher in the prevaccination period (adjusted hazard ratio [AHR], 2.97 [95% CI, 2.50-3.53]) compared with period 1 (AHR, 2.08 [95% CI, 1.50-2.88]) or period 2 (AHR, 1.22 [95% CI, 0.92-1.60]). Among patients with nosocomial SARS-CoV-2 infections, 30-day AHR comparing those with 2 or more doses of SARS-CoV-2 vaccination and those with less than 2 doses was 0.64 (95% CI, 0.46-0.88). CONCLUSIONS AND RELEVANCE: In this matched cohort study, nosocomial SARS-CoV-2 infections were associated with higher 30-day mortality during the early phases of the pandemic and lower mortality during the Omicron variant wave and after the introduction of vaccinations. Mitigation of excess mortality risk from nosocomial transmission should be a strong focus when population immunity is low through implementation of adequate infection prevention and control measures

Firm size distribution and employment fluctuations:Theory and evidence

This paper studies the effect of the firm-size distribution on the relationship between employment and output. We construct a theoretical model, which predicts that changes in demand for industry output have larger effects on employment in industries characterised by a distribution that is more skewed towards smaller firms. Industry-specific shape parameters of the firm size distributions are estimated using firm-level data from Germany, Sweden and the UK, and used to augment a relationship between industry-level employment and output. Our empirical results align with the predictions of the theory and confirm that the size distribution of firms is an important determinant of the relationship between changes in output and employment

Bioenergi kusten : Kartläggning av växthusodlares fastbränsleanläggningar i Österbotten

Yrkeshögskolan Novia har i samarbete med Finlands skogscentral som en del av projektet Bioenergi kusten utarbetat en växthusföretagarenkätundersökning under år 2010 och 2011. Flera växthusföretagare i Finland använder idag olja för uppvärmning av växthus. I takt med att oljepriserna stiger, stiger även växthusodlarnas uppvärmningskostnader. Ett alternativ till oljeuppvärmning är eldning med biobränsle i en fastbränslepanna. De vanligaste biobränslena som växthusodlarna idag använder är bittorv och träflis. Trenden visar att allt fler växthusodlare investerar i nya fastbränsleanläggningar och lämnar kvar de gamla oljepannorna som reserv. Undersökningens målgrupp har varit växthusföretagare i Österbotten med en eller flera fastbränslepannor anslutna till växthus. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga växthusodlarnas värmecentraler. I kartläggningen har även växthusodlarnas åsikter, utvecklingsbehov och problemställningar angående fastbränslevärmecentraler undersökts. I den här rapporten kommer datainsamlingsförfarandet, enkätsvar och slutsatser från undersökningen att presenteras

Alcohol – the drug that society accepts?

Alkohol är idag en socialt accepterad drog i samhället och konsumtionen i Sverige ökar. Människor exponeras för alkohol i större utsträckning idag än tidigare och risken att utveckla ett missbruk har därför ökat. Ett missbruk får ofta både sociala och ekonomiska effekter för familj och samhälle samt att alkohol ofta är en bakomliggande orsak till många sjukdomar. Sjuksköterskor möter människor som missbrukar alkohol i alla delar av hälso- och sjukvården och har en viktig roll i att dels upptäcka alkoholmissbruk, men även i att bemöta dessa människor med värdighet och respekt genom att erbjuda lika vård för alla. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters förhållningssätt till att vårda personer med alkoholmissbruk i somatisk vård. Metoden är en litteraturstudie baserad på Fribergs (2012) rekommendationer för uppsatsskrivning och innehåller 13 vetenskapliga artiklar vilka är kvalitetsgranskade enligt Forsberg och Wengström (2013). Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultatet visar att sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters egna erfarenheter av och inställning till alkoholkonsumtion påverkar förhållningssättet till personer som missbrukar alkohol. Det finns ett utbildningsbehov kring alkohol och dess effekter samt i bemötandet av personer som missbrukar alkohol. Ett tydligt samband kan ses mellan utbildningsmängd kring alkohol och sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters inställning och attityd till att vårda personer med alkoholmissbruk. Slutsats i examensarbetet är att det idag finns en viss motvilja till att vårda personer med alkoholmissbruk och för att minska denna motvilja krävs en förbättrad utbildning kring missbrukets fysiologiska och sociala aspekter, både i grundutbildningen och under yrkeslivet. Förbättrad utbildning kan i sin tur leda till ett bättre förhållningssätt till att vårda personer med alkoholmissbruk

Bioenergi kusten : Kartläggning av värmeföretagare i Österbotten

Under åren 2010 och 2011 utfördes en värmeföretagarenkätundersökning som en del av projektet Bioenergi Kusten. I den här rapporten redogörs enkätsvar, analyser och slutsatser av värmeföretagarundersökningen. I rapporten finns även beskrivet hur enkätundersökningen utförts. Värmeföretagarenkätundersökningarna har utarbetats av Yrkeshögskolan Novia i samarbete med Finlands skogscentral. Enkätsvaren har i huvudsak sammanställts och analyserats vid Novia. Alla uppgifter som erhållits av uppgiftslämnarna har behandlats konfidentiellt. Syftet med denna undersökning var att kartlägga befintliga värmeföretagare och deras fastbränsleanläggningar inom projektets verksamhetsområde. Tanken med undersökningen var även att utreda utvecklingsbehov och problemställningar för att kunna planera fortsatta åtgärder som skulle främja branschen. Projektets definition av en biovärmeföretagare: ”Värmeföretagarna skaffar biobränsle för produktion av värme som de sedan säljer. Företagarna är vanligen lantbruksföretagare eller en grupp av företagare, såsom ett kooperativ eller ett aktiebolag.