Utveckling av metod för att bedöma behovet av ogräsbekämpning i spår

En miljöanpassad och resurseffektiv hantering av ogräs i spår ställer krav på god kunskap om vegetationsförhållanden för att behovsanpassa bekämpningsinsatserna. En automatiserad registrering skulle kunna utgöra ett komplement till dagens manuella inspektioner och skulle över tiden helt eller delvis kunna ersätta dessa. En utmaning är att hitta en metod som ger en rimlig upplösning i informationen som samlas in, så att den kan hanteras rationellt av berörda aktörer och samtidigt utgöra ett beslutsunderlag med tillräcklig precision. Projektet studerade två automatiserade metoder som kan vara aktuella för Trafikverket att använda i framtiden: 1) Machine vision metoden utnyttjar kamerasensorer för att känna av sin omgivning i det synliga respektive nära infraröda spektrumet. 2) N-sensorn sänder ut ljus inom det område som reflekteras av växternas klorofyll. Mängden klorofyll ger ett mätvärde som kan korreleras till biomassan. Valet av teknik beror på vad informationen ska användas till. Om syftet är att översiktligt kartlägga vegetationsförekomst i spår, för att planera åtgärder för underhåll, kan N-sensortekniken vara lämplig. Om man över ytan och tiden vill övervaka och kartlägga aktuell och precis vegetationsstatus, för att kunna bekämpa utvald vegetation med rätt insats, är machine vision tekniken bättre lämpad. Såväl machine vision metoden som N-sensortekniken bygger på registrering av data tillsammans med en GPS-positionering. På sikt kan denna information läggas i databaser som är direkt åtkomliga för berörda organisationer och t o m online i fält under eller i samband med en bekämpningsåtgärd. De två teknikerna jämfördes med manuella (visuella) skattningar av ogräsförekomsten. Den visuella skattningen av yttäckningsgrad av ogräs i fält skiljde sig statistiskt mellan olika bedömare. När det gäller att uppskatta frekvensen (antalet) vedartade växter (träd och buskar) inom provytorna så var observatörerna relativt överens. Samma person är ofta konsekvent i sitt bedömande, men att jämföra med andra personers bedömning kan ge missvisande resultat. Systemet för användning av informationen om ogräsförekomst behöver utvecklas som helhet. Tröskelvärden för hur mycket ogräs som kan tolereras på olika typer av spår/driftsplatser är en viktig komponent i ett sådant system. Klassificeringssystemet ska kunna hantera de krav som ställs för att säkerställa banans kvalitet och olika förutsättningar som trafikförhållanden, platsgivna förutsättningar för banan och vegetationens egenskaper. Projektet rekommenderar Trafikverket att: diskutera hur tröskelvärden för vegetationsförekomst på spår kan fastställas genomföra registrering av vegetationsförekomst över längre och fler sträckor med en eller flera av de metoder som studerats i projektet inleda införande av system som effektivt kopplar informationen om vegetation till position inkludera förekomst av vegetation i den registrering som idag sker av spårens (banans) tekniska kvalitet och ansluta datamaterialet till övriga underhållsrelaterade databaser inrätta ett antal representativa ytor där ogräsfloran på spåren regelbundet inventeras och mäts för att få en bild av den långsiktiga utveckling som grund för säkrare prognoser för vegetationsutveckling säkerställa att nödvändiga utbildningsinsatser genomför

Silence on Shangri-La: attenuation of Huygens acoustic signals suggests surface volatiles

Objective: Characterize and understand acoustic instrument performance on the surface of Titan. Methods: The Huygens probe measured the speed of sound in Titan's atmosphere with a 1 MHz pulse time-of-flight transducer pair near the bottom of the vehicle. We examine the fraction of pulses correctly received as af unction of time. Results: This system returned good data from about 11 km altitude, where the atmosphere became thick enough to effectively transmit the sound, down to the surface just before landing: these data have been analyzed previously. After an initial transient at landing, the instrument operated nominally for about 10 min, recording pulses much as during descent. The fraction of pulses detected then declined and the transmitted sound ceased to be detected altogether, despite no indication of instrument or probe configuration changes. Conclusions: The most likely explanation appears to be absorption of the signal by polyatomic gases with relaxation losses at the instrument frequency, such as ethane, acetylene and carbon dioxide. These vapors, detected independently by the GCMS instrument, were evolved from the surface material by the warmth leaking from the probe, and confirm the nature of the surface materials as ‘damp’ with a cocktail of volatile compounds. Some suggestions for future missions are considered. Practice implications: None

Miljöanpassad parkskötsel

Våra parker och grönytor är oaser för både kropp och själ. Att de erbjuder utrymmen för motion, avkoppling, lek och lärande är välkänt men att de även kan vara en bioenergiresurs och bidra med kunskap om uthållig energiförsörjning är inte lika självklart. I detta faktablad redovisas resultat från ett delprojekt inom Projektet ”Ekologisk uthållig parkskötsel – Bulltofta rekreationsområde i Malmö ett fullskalelaboratorium”. Projektet initierades av Malmö Stad 2006 och utvecklades till ett FoU-projekt i samarbete med Partnerskap Alnarp vid LTJ-fakulteten i Alnarp. Inom projektet har begreppet den ”skuldfria parken” myntats som ett utryck för en park där användning kan ske med ett rent miljösamvete genom att skötseln genomförs med låg miljöbelastning

Ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor

Under 2004 genomförde SLU i Alnarp en intervjuundersökning bland kommunala förvaltare av hårdgjorda ytor. Ogräsen upplevdes i 76 % förvaltningarna som problem och 67 % ansåg att problemen ökat under de senaste 3-5 åren. (Schroeder & Hansson, 2006). Ogräs har blivit besvärligare att bekämpa på hårdgjorda ytor som ett resultat av: att kemisk ogräsbekämpningen har förbjudits, felaktigt anlagda hårdgjorda ytor som inte kan förhindra ogrästillväxt, minskade resurser till renhållning av ytorna, minskade eller oförändrade anslag till ogräsbekämpning, ökade kostnader för icke-kemisk ogräsbekämpning jämfört med kemisk. Beräkningar som genomförts av ansvariga förvaltare antyder upp till 5 gånger så höga kostnader jämfört med kemisk bekämpning med glyfosatpreparat (t.ex. Roundup). (Schroeder & Hansson, 2006). I denna artikel ges en översikt på vilka alternativa bekämpningsmetoder som används för att bekämpa ogräs på hårdgjorda ytor med fokus på de fysikaliskt verkande metoderna. Till de fysikalisk verkande metoderna räknas mekanisk och termisk ogräsbekämpning. Vidare presenteras resultatet av ett Europeiskt samarbetsprojekt som visar på skillnader och likheter i vilka ogräs som förekommer på de hårdgjorda ytorna och hur man ser på användning av kemiska bekämpningsmedel

Rotogräsbekämpning i byggprocessen

Methods of controlling weeds without herbicides have become more important during the last few years. Especially vegetatively propagated weeds (perennials) as common couch (Agropyron repens) or creeping thistle (Cirsium arvense) are difficult to control without herbicides. This report discusses the possibilities of controlling vegetatively propagated weeds by using opaque sheet mulches. The sheet mulches should be used on soil stores before the soil is used in different types of plantations. The main question that the experiments should answer is the length of time the soil store must be covered by the sheet mulch. The weeds common couch and creeping thistle are used in the experiments. Common couch needs to be covered for between 7 and 18 weeks. The root fragments of creeping thistle seemed to decompose very easy. The root fragments died after between 3 and 10 weeks

Ekologisk uthållig parkskötsel

Skötseln av tätorternas grönområden medför olika typer av negativ miljöbelastning och det är viktigt att landskapssektorn är en förebild i utvecklingen av miljöanpassad teknik och metoder. Malmö Gatukontor har tagit initiativ till ett FoU projekt med inriktning mot ekologisk parkskötsel och valt att arbeta med Bulltofta rekreationsområde som ett fullskalelaboratorium. I projektet vill man testa gränserna för ekologisk skötsel genom att utveckla och utvärdera olika skötsel- och förvaltningskoncept. Begreppet den ”skuldfria parken” har myntats som ett utryck för en park där användning kan ske med ett rent miljösamvete. En intressant tanke är om man lyckas relatera skötselns miljöbelastning till utbytet av parken och på så sätt skapa ett incitament för både en minskning av miljöbelastningen och ökat utbyte. Idén bakom detta projekt var att sammanställa kunskap om känd teknik för miljöanpassning av parkskötsel och efter analys implementera de bästa lösningarna i Bulltoftaparken. Under genomförandet av projektet har det visat sig att det råder stor brist på praktiska förebilder vilket har påverkat projektets genomförande. För tillfället är användning av hästdriven cylindergräsklippare, betesdjur och omläggning av kortklippta gräsytor till ängsytor med en slåtter per säsong, de tekniker som finns tillgängliga för att reducera utsläpp av växthusgaser från skötseln av Bulltoftaparken, jämfört med traditionella metoder. Inom Malmö stad finns lokala miljömål, men dessa är svåra att tillämpa. Det finns en stor förbättringspotential i form av tydliga riktlinjer och operativa verktyg som kan användas i planering och beställning av skötsel- och underhållsinsatser. Intresseanalys kan vara ett användbart verktyg inte bara för att prioritera bland skötselalternativ utan också för att identifiera nya möjliga alternativ. Intresseanalys skulle också kunna användas som en metod för beslut om hur delområden inom Bulltoftaparken ska utvecklas. Intresseanalys blir på så sätt ett verktyg för att säkerställa att Bulltoftaparken utvecklas i en miljöanpassad riktning och med tydligt kundfokus. Denna rapport ska i första hand ses som en idé och tankeväckare för möjliga syn- och angreppssätt i det fortsatta arbetet med att utveckla koncept och teknik för en minskad miljöbelastning från förvaltningen av stadens utemiljö

Vegetationsbekämpning på banvallar

Sweden’s National Rail Administration (Banverket) is in charge of approximately l0 000 km of railroad track, of which 750 km are restricted sections where chemical weed control may not be used. Each individual restricted part is relatively short (under 100 metres). Today, there is no weed control carried out in the restricted areas. In general, weed control is necessary because otherwise the safety of the track would deteriorate, with a growing risk for subsidence, engine skidding, and fire etc. Knowledge about the extent of the problems and the mechanisms behind how weeds affect embankments is very limited, however. When changing to non-chemical weed control, well established root-propagated weeds supplied by an extensive system of roots or stems in the embankment and adjoining areas, are difficult to combat. In gravel, however, a large part of the weeds come from weed seeds that have germinated in the surface of the gravel ballast. These weeds are easy to control if treatment is started when they are small. Preventive measures are used partly to prevent roots and underground stems from growing into the embankment and partly to prevent seeds from establishing themselves and germinating in the ballast surface. Examples of preventive measures are; changing/cleaning the ballast, using weed barriers and planting vegetation that competes with weeds on adjoining surfaces. Cleaning the ballast is too expensive a step to be motivated by weeds only. Using weed barriers should be a successful method if applied when building new constructions and in combination with ballast cleaning. In order to improve the effectiveness of the method, it is necessary to develop materials and construction methods further. In this report different non-chemical weed control methods are being compared from a technical, economical, environmental and working environmental point of view. The feasibility of brush weeding, flaming, hot air, hot water, steam, electrothermal weed control and UV-radiation for weed control on railway embankments is being discussed. Methods of controlling growing weeds can be divided into mechanical control and thermal control. Thermal control does not involve physical contact, that is, it can be carried out without any contact between machine and plant/embankment. Mechanical control, for example brushing, means that also the ballast material is being treated. Signals, poles, cables, switches etc. in the railway environment are obstacles and limitations to which new control methods must be adapted. When going over to new methods, it is important to know how these affect both the surrounding environment as well as the working environment for the employees who implement them. The working environment is to a large extent determined by the properties of the machines used and to a smaller extent by the control method. Since diesel is a common fuel, the emissions from the combustion engine represent a major influence on the environment. Improved purifying methods and, in the long run, the disuse of fossil fuels is a necessary development to reduce the burden on the environment. This study shows that for certain methods there is not enough material to evaluate their practical usefulness (for example UV-light). In other cases, the fundamental theoretical knowledge of the methods is fairly good, whereas the practical experience is inadequate as a basis for deciding to try them out on a large scale. The report gives suggestions for continued R&D-activities on both a long-term and a short-term basis in order to attain a more efficient exploitation of resources in a development phase. When introducing new methods, information material must be supplied aimed at target groups both among buyers and those who implement them. While this study was being carried out, several international contacts have been made and it is natural for this international exchange to be developed further in the continuing work with vegetation control on embankments

Gräsytors utseende

When choosing methods and technology for maintaining lawns it is necessary to formulate clearly the aim of the maintenance. Today it is difficult to formulate the aim since the terminology is ambiguous and unclear. This report presents different systems for describing green surfaces. The need for maintenance in the form of mowing grass depends on many different factors, both biological and technical. There is a great deal of literature on the biological aspects but relatively little concerning technology and methods for maintenance of grass surfaces. There is also a need for interdisciplinary research to study the relationships between different factors. There are many ways of shortening a grass blade. The most common ones are chopping and cutting, used by machines such as rotary lawn mowers and cylinder lawn mowers. In order to chop off grass efficiently, the peripherical speed of the blade must be approximately 35 m/s. When cutting, the friction between blades and grass must be great enough. The cylinder mower is the most suited to very short and plane grass surfaces: it gives a very level cut and spreads the cuttings evenly if these are not collected. For other types of lawn it is better to use a rotary mower since it is less sensitive to damage than a cylinder mower and can also be used on taller grass. The primary disadvantage of the rotary mower is that it spreads the cuttings unevenly. The rotary mower is an interesting alternative to the rotary lawn mower because of its greater capacity, In general, it is possible to reduce the time required as well as the energy consumed by having sharp and correctly adjusted blades and by keeping the lawn mower in good shape. According to the manufacturer, the cylindrical rotary mower divided in sections can be used as an allround mower for different types of grass, but it has not undergone any thorough testing. Earlier research results with Colonial bentgrass show that grass grows faster if it is mown more often. These trials were carried out with very low heights, between 0.5 and 1.7 cm. Introductory studies carried out at Alnarp in this project suggest that if the cutting height is raised (from x to y), then this will have the opposite effect, that is that growth diminishes. New grass varieties with a slow growth rate also affect the cutting frequency. When evaluating cutting results, it is difficult to measure the quality of a grassed surface with quantitative methods. This report describes some, but there is a large number of parameters that must be taken into consideration and the methods are not always complete. The report describes a simple ball-rolling method, which however only measures one parameter of grass quality which must be weighed together with other qualities. Subjective methods can also be used, but it is difficult to compare results from different judges. In the future, image analysis can be used as a complement to evaluate the quality of a grass surface. In order to calculate mowing costs, we need data that describe capacity under different conditions. Time studies carried out in the project provide a basis for calculating the total time for mowing. In order to use resources efficiently we need to study mowing as a whole. Future research should focus around how green areas should be designed and the consequences on maintenance costs. This could apply to choice of grass type, meadow for example, and its position within a green area

Branschbeskrivning Trädgård

Det finns ett stort behov av att få kunskap om trädgårdsbranschens omfattning och betydelse.Här innefattas hortikulturell primärproduktion, utemiljöbranschen och fritidsodlingen. Branschen beskrivs bland annat i termer av arealer, antal företag, värdet i primärproduktionsledet, värdet i slutkonsumentledet, antal helårsanställda, antal säsongsanställda, forskningsvolym och utbildningsplatser. Hortikultur, trädgårdsodling karaktäriseras av ett stort antal trädgårdsväxtslag vilka intensivodlas till föda, för medicinskt eller industriellt bruk eller för estetisk användning i trädgård, park eller landskap (www.ne.se) och är också den interdisciplinära vetenskapliga plattform som är en nödvändig förutsättning för en kunskapsbaserad utveckling i trädgårdsbranschen. Den samlade produktionen av varor och tjänster inom trädgårdsbranschen, dvs. hortikulturell primärproduktion och utemiljötjänster, bedöms omfatta ca 30 miljarder kronor, fördelat på ca 7 miljarder i hortikulturell produktion av potatis, frukt, bär, grönsaker, svamp, prydnadsväxter och plantskoleväxter och ca 22 miljarder kronor av utemiljötjänster. Av värdet på hortikulturell primärproduktion, den första delen av trädgårdsbranschen, utgör ätliga produkter ungefär 70 % och prydnadsväxter samt småplantor/sticklingar 30 %. 70 % är fältodlade produkter och 30 % växthusodlade. Denna produktion sker på ca 50 000 hektar och sysselsätter motsvarande runt 8000 årsverken. Produktionen sker i ca 6000 företag. Ungefär 12 % av företagen har växthusproduktion och 90 % av antalet företag är inriktade på ätliga produkter. Trenden är att antalet företag minskar samtidigt som företagen blir allt större. Det finns samtidigt också små företag som i huvudsak odlar för den lokala marknaden. Södra Sverige och då framför allt Skåne, dominerar för flertalet produktionsinriktningar. Försäljningsvärdet i odlarledet av svensk produktion av kruk- och utplanteringsväxter, snittblommor, plantskoleväxter och liknande uppgick år 2010 till 1,6 miljarder kr. Importvärdet av växter var samtidigt ungefär 2,1 miljarder kr. Om man försöker basera konsumtionen på inhemsk produktion och import uppstår problem eftersom statistiken inte är jämförbar. Hushållens inköp av växter uppgick till ungefär 11 miljarder kr 2010. Utöver detta tillkommer en konsumtion utanför hushållen, exempelvis inköp till offentliga planteringar. Hushållens konsumtionsutgifter uppgick 2010 till knappt 19 miljarder kr för grönsaker och 14 miljarder för frukt. Enligt ett annat beräkningssätt uppgick hushållens totala inköp av frukt, grönsaker och potatis till drygt 31 miljarder kr. Av dessa utgjordes 12 miljarder av färska grönsaker och potatis och drygt 10 miljarder av färsk frukt medan resterande 9 miljarder bestod av bearbetade produkter. Utöver detta tillkommer den offentliga konsumtionen i måltider i skolor, dagis, vårdinrättningar och liknande. Den andra delen av trädgårdsbranschen, utemiljöbranschen, är det professionella arbetet med utemiljöer i form av parker, bostadsgårdar, kyrkogårdar, trädgårdar, golfbanor, dagistomter, sjukhusområden etc. Ett utmärkande drag är den starka uppsplittringen på många olika förvaltare och huvudmän. För många av dem är utemiljöverksamheten inte en huvudsyssla utan relativt marginell i förhållande till exempelvis fastighetsförvaltning i stort. Det samlade uppskattade värdet är minst 22 miljarder kronor och sysselsätter ca 33 000 personer i helårsarbeten. Enligt utredningens beräkningar är den totala omslutningen för skötsel av utemiljöer ca 17 miljarder kr, resterande 5 miljarder kr är således det samlade värdet för planering, projektering och anläggningsarbeten. Underlaget för den statistik som redovisas i denna sammanställning är inte fullständig, men bedömningen är att storleksordningarna bör stämma relativt väl. Utemiljötjänster som upplevelsetjänster (turism) och ”verksamhet inom trädgård och hälsa” har potentialen att med hortikulturen som grund omsätta mycket stora värden. Fritidsodlingen är den tredje stora delen av Trädgårdsbranschen. Det finns drygt 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige, varav mer än 1,9 miljoner småhus, 675 000 fritidshus och över 50 000 kolonilotter. SCB uppskattar värdet av hushållens inköp av produkter för trädgården till 12,9 miljarder kr (2010). Ett fåtal universitet, institut och organisationer bedriver forskning inom hortikultur. SLU har både utbildningar, undervisning och forskning inom detta område. Tillhörigheten till landsbygdsdepartementet understryker denna profil i en jämförelse med andra lärosäten. SIK och JTI är exempel på institutsorganisationer med forskning inom området. Bedömning och beräkningar visar att hortikulturella forskningsprojekt vid LTJ- fakulteten, SLU i Alnarp i Skåne omsatte ca 22 miljoner kr (2011), såväl statsanslag som externa medel. Det utgör ca 20 % av fakultetens forskningsprojektsmedel och ca 3 % av bokförda forskningsprojektmedel inom SLU. Forskningen inom hortikultur motsvarar knappt 3 promille av branschens totala omsättning i primärproduktionsledet (ca 20 miljoner av 7 miljarder kr. Även forskning inom utemiljö bedrivs i första hand i Alnarp, men äve vis SLU iUltuna. Omfattningen var 2011 ca 32,5 miljoner kr varav hälften externa medel och hälften fakultetsmedel, vilket motsvarar 1,5 promille av utemiljöbranschens omsättning (ca 32 miljoner av 22 miljarder kr). Vid SLU finns ett flertal unika utbildningar inom hortikultur och inom utemiljöbranschen. De utbildningar som har fokus på hortikultur/trädgård är främst hortonom och trädgårdsingenjör. Andra utbildningar vid SLU som också har beröringspunkter med hortikultur är en kandidatutbildning inriktning livsmedel samt agronom utbildningen med inriktningarna landsbygdsutveckling och livsmedel i Ultuna. Landskapsarkitekter utbildas både i Uppsala och i Alnarp, landskapsingenjörer enbart i Alnarp. Om utbildningsvolymen motsvarar behovet har i dagsläget inte kunnat bedömas. Antalet utbildningsplatser på naturbruksskolor YH – utbildningar är däremot för låg. Antalet elever i årskurs 2 som har valt inriktning Trädgård på naturbruksprogrammet är 77 stycken i hela landet (våren 2012), en minskning med mer än hälften jämfört med år 2007. Elva naturbruksgymnasier har elever i årskurs 2 som valt inriktningen Trädgård. Några av skolorna har endast ett fåtal elever med denna inriktning. En konsekvens blir att antalet skolor som kan erbjuda inriktningen Trädgård inom gymnasieprogrammet kommer att minska. Yrkesvux är en nationell tidsbegränsad satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning och en viktig rekryteringsbas för trädgårdsnäringen

Development of Methods to Support Decisions for Weed Control on Railway Embankments

A system for weed management on railway embankments that is both adapted to the environment and efficient in terms of resources requires knowledge and understanding about the growing conditions of vegetation so that methods to control its growth can be adapted accordingly. Automated records could complement present-day manual inspections and over time come to replace these. One challenge is to devise a method that will result in a reasonable breakdown of gathered information that can be managed rationally by affected parties and, at the same time, serve as a basis for decisions with sufficient precision. The project examined two automated methods that may be useful for the Swedish Transport Administration in the future: 1) A machine vision method, which makes use of camera sensors as a way of sensing the environment in the visible and near infrared spectrum; and 2) An N-Sensor method, which transmits light within an area that is reflected by the chlorophyll in the plants. The amount of chlorophyll provides a value that can be correlated with the biomass. The choice of technique depends on how the information is to be used. If the purpose is to form a general picture of the growth of vegetation on railway embankments as a way to plan for maintenance measures, then the N-Sensor technique may be the right choice. If the plan is to form a general picture as well as monitor and survey current and exact vegetation status on the surface over time as a way to fight specific vegetation with the correct means, then the machine vision method is the better of the two. Both techniques involve registering data using GPS positioning. In the future, it will be possible to store this information in databases that are directly accessible to stakeholders online during or in conjunction with measures to deal with the vegetation. The two techniques were compared with manual (visual) estimations as to the levels of vegetation growth. The observers (raters) visual estimation of weed coverage (%) differed statistically from person to person. In terms of estimating the frequency (number) of woody plants (trees and bushes) in the test areas, the observers were generally in agreement. The same person is often consistent in his or her estimation: it is the comparison with the estimations of others that can lead to misleading results. The system for using the information about vegetation growth requires development. The threshold for the amount of weeds that can be tolerated in different track types is an important component in such a system. The classification system must be capable of dealing with the demands placed on it so as to ensure the quality of the track and other pre-conditions such as traffic levels, conditions pertaining to track location, and the characteristics of the vegetation. The project recommends that the Swedish Transport Administration: Discusses how threshold values for the growth of vegetation on railway embankments can be determined Carries out registration of the growth of vegetation over longer and a larger number of railway sections using one or more of the methods studied in the project Introduces a system that effectively matches the information about vegetation to its position Includes information about the growth of vegetation in the records that are currently maintained of the track’s technical quality, and link the data material to other maintenance-related databases Establishes a number of representative surfaces in which weed inventories (by measuring) are regularly conducted, as a means of developing an overview of the long-term development that can serve as a basis for more precise prognoses in terms of vegetation growth Ensures that necessary opportunities for education are put in placeEn miljöanpassad och resurseffektiv hantering av ogräs i spår ställer krav på god kunskap om vegetationsförhållanden för att behovsanpassa bekämpningsinsatserna. En automatiserad registrering skulle kunna utgöra ett komplement till dagens manuella inspektioner och skulle över tiden helt eller delvis kunna ersätta dessa. En utmaning är att hitta en metod som ger en rimlig upplösning i informationen som samlas in, så att den kan hanteras rationellt av berörda aktörer och samtidigt utgöra ett beslutsunderlag med tillräcklig precision. Projektet studerade två automatiserade metoder som kan vara aktuella för Trafikverket att använda i framtiden: 1) Machine vision metoden utnyttjar kamerasensorer för att känna av sin omgivning i det synliga respektive nära infraröda spektrumet. 2) N-sensorn sänder ut ljus inom det område som reflekteras av växternas klorofyll. Mängden klorofyll ger ett mätvärde som kan korreleras till biomassan. Valet av teknik beror på vad informationen ska användas till. Om syftet är att översiktligt kartlägga vegetationsförekomst i spår, för att planera åtgärder för underhåll, kan N-sensortekniken vara lämplig. Om man över ytan och tiden vill övervaka och kartlägga aktuell och precis vegetationsstatus, för att kunna bekämpa utvald vegetation med rätt insats, är machine vision tekniken bättre lämpad. Såväl machine vision metoden som N-sensortekniken bygger på registrering av data tillsammans med en GPS-positionering. På sikt kan denna information läggas i databaser som är direkt åtkomliga för berörda organisationer och t o m online i fält under eller i samband med en bekämpningsåtgärd. De två teknikerna jämfördes med manuella (visuella) skattningar av ogräsförekomsten. Den visuella skattningen av yttäckningsgrad av ogräs i fält skiljde sig statistiskt mellan olika bedömare. När det gäller att uppskatta frekvensen (antalet) vedartade växter (träd och buskar) inom provytorna så var observatörerna relativt överens. Samma person är ofta konsekvent i sitt bedömande, men att jämföra med andra personers bedömning kan ge missvisande resultat. Systemet för användning av informationen om ogräsförekomst behöver utvecklas som helhet. Tröskelvärden för hur mycket ogräs som kan tolereras på olika typer av spår/driftsplatser är en viktig komponent i ett sådant system. Klassificeringssystemet ska kunna hantera de krav som ställs för att säkerställa banans kvalitet och olika förutsättningar som trafikförhållanden, platsgivna förutsättningar för banan och vegetationens egenskaper. Projektet rekommenderar Trafikverket att: diskutera hur tröskelvärden för vegetationsförekomst på spår kan fastställas genomföra registrering av vegetationsförekomst över längre och fler sträckor med en eller flera av de metoder som studerats i projektet inleda införande av system som effektivt kopplar informationen om vegetation till position inkludera förekomst av vegetation i den registrering som idag sker av spårens (banans) tekniska kvalitet och ansluta datamaterialet till övriga underhållsrelaterade databaser inrätta ett antal representativa ytor där ogräsfloran på spåren regelbundet inventeras och mäts för att få en bild av den långsiktiga utveckling som grund för säkrare prognoser för vegetationsutveckling säkerställa att nödvändiga utbildningsinsatser genomförsExterna finansiärer: Trafikverket</p