Welfare, performance and emissions in a stationary housing system for organic growing-finishing pigs

High standards of animal welfare and health and providing animals with a natural environment and organic feed are primary objectives in organic pig farming. However, housing solutions in organic pig farming are not uniform. Stationary systems have permanent buildings with concrete areas outdoors and/or pasture, mobile systems have outdoor huts on pasture, and mixed systems have both stationary buildings and huts. This thesis examined the pros and cons of stationary housing systems for organic growing-finishing pigs in studies carried out at Odarslöv Research Farm, SLU, Alnarp. The uninsulated and naturally ventilated building was fitted with eight pens (8 x 16= 128 pigs), four with a deep straw system and four with a ‘straw-flow’ system. Each pen had access to an outdoor concrete area and, depending on the experimental set up, also to pasture. No difference in health, daytime pig activity, or pen hygiene was detected between the deep straw and straw-flow systems. Pigs with access to pasture were not more active during daytime behaviour studies than pigs without access to pasture. However, the pigs with access to pasture occupied themselves more on the pasture than on the concrete outdoor area. Pigs from straw-flow pens had higher carcass meat percentage at slaughter than pigs from deep straw pens, but there was no difference in performance between pigs with and pigs without access to pasture. Nitrogen losses from the organic pigs were estimated to be 26-27% of N excreted. This gives approximately three to four times higher ammonia emission than standard values from conventional pigs when assuming that all losses consist of ammonia. A larger fouled area, particularly outdoors, may partly explain this result. Measures to improve hygiene, reduce fouling and decrease nitrogen emissions from the outdoor concrete area were tested. The intention was to direct the excretory behaviour of the pigs by introducing rooting yards with attractive rooting material. Our investigations on rooting yard design revealed that a larger rooting yard (8.4 m2) with one high wall (LH) was a more optimal option than a smaller (5.3 m2) one. In the LH design it was revealed that any rooting material of wood shavings, peat, peat + feed pellets was more attractive than the control yard without rooting material. Visual hygiene evaluations showed improved hygiene for all rooting materials tested. However, to reduce ammonia emission, peat was clearly in favour compared to wood shavings

Proteinkvalitet i grönjuice och grönprotein extraherad från vallbiomassa i pilotanläggningen inom projektet Växtproteinfabriken i Alnarp

Med en ökande befolkning i världen ökar efterfrågan på protein (Ghaly and Alkoaik, 2010). Utvinning och framställning av proteiner på mer otraditionella och innovativa sätt till både människor och djur röner därför ett allt större intresse. Det är också önskvärt att produktion och konsumtion är i balans geografiskt. Detta eftersom produktion av proteinråvaror i geografiska områden långt från där de konsumeras, leder till stora obalanser då det gäller resursutnyttjande och miljöbelastningar. Ett exempel är den sedan länge diskuterade sojaimporten från Sydamerika till Europa (Naturskyddsföreningen, 2010)

The amount of straw for growing-finishing pigs considering the reduction of time spent in manipulative behavior

The behavior of rooting and digging is highly motivated in the pig. The motivation to perform this exploratory behavior is not reduced even after the dietary requirement has been fulfilled through feeding. The aim of this study was to identify the minimal amounts of straw needed to satisfy pig motivation for manipulation and reduce to a minimum the manipulating behavior of pigs directed toward pen mates. To determine the minimal amount of straw needed for conventional growing-finishing pigs, a study using 168 pigs provided with 7 different amounts of straw (20, 40, 60, 80, 100, 200 or 300 grams/ pig/ day) was performed. The straw was provided either once or four times per day. Behavior observations were made using focal animal sampling and continuous recording for one hour between 9 and 10 am and between 3 and 4 pm. The time spent by the pigs manipulating straw increased over 10% ranging up to 27% in all the pens receiving over 200g of straw per day compared to the range from 4-22% in pens receiving 20-100g of straw. Meanwhile, the time spent in redirected behavior decreased below 5% in all the pens receiving over 200g of straw per day. No significant differences were found when comparing pens provided with straw once or four times per day

Detaljstudier vid grisning i två olika boxsystem

Hög spädgrisdödlighet är ett problem i smågrisproduktionen. Under senare år har antalet födda grisar per kull ökat och optimala förhållanden i samband med grisarnas födelse är av stor betydelse för spädgrisarnas överlevnad. Hur den mest optimala grisningsboxen utformas har diskuterats flitigt under senare år. Som en åtgärd för att minska spädgrisdödligheten föreslår Sveriges Grisföretagare att det ska bli tillåtet för svenska producenter att tillfälligt stänga inne suggor med skyddsgrindar under de första dygnen efter grisning. Bland argumenten mot tillfällig innestängning av suggan framförs bl a att en tillfällig innestängning kan orsaka stress hos suggan med negativa konsekvenser för grisning och mjölkproduktion. I denna studie har ett antal grisningar i två olika typer av grisningsboxar (typ A, för helt lösgående grisning, Bild 1; respektive typ B, för tillfällig innestängning av suggan i samband med grisningen, Bild 2) videofilmats och detaljstuderats. I denna studie har inte några skillnader i total grisningstid respektive i födelseintervall mellan smågrisar hos suggor i de två boxtyperna kunnat påvisas. Däremot observerades att de lösgående suggorna (i boxtyp A) oftast valde att föda sina grisar på den fasta ytan i boxen. P g a den tillfälliga innestängningen var detta en omöjlighet för suggorna i boxtyp B. Det konstaterades också att vissa närmiljödetaljer i boxarna kan fördröja den första juverkontakten efter grisarnas födelse. Studier av juverkontakter m h a videoupptagningar är dock ingen optimal metod eftersom individuell märkning vid grisningen är omöjli

Tillskott av hösilage i ett inhysningssystem med elektronisk utfodring (ESF) av dräktiga suggor

I Sverige ökar intresset för inhysningssystem med elektronisk foderutmatning (ESF) till dräktiga suggor i grupp. Användningen av ESF-system ger flera fördelar såsom individuell utfodring av djuren (djuren identifieras via örontranspondrar) och utrymmesbesparing eftersom suggorna inhyses i stora grupper. Det senare är särskilt relevant efter de senaste ändringarna i de svenska djurskyddsföreskrifterna. I föreskrifter från Jordbruksverket anges att varje sugga måste ha tillgång till minst 2,05 m2när suggor hålls i grupper om 40 eller fler (SJVFS 2017: 25 Saknr L 106). Som jämförelse kräver ett system med individuella ätbås och gemensam liggyta respektive gödselyta (3-rumssystem) minst 2,9 m2 per sugga och system med individuella utfodringsbås och djupströ minst 3,5 m2

Smågrisdödlighet

Trots många insatser är hög smågrisdödlighet fortfarande ett problem i kommersiell grisproduktion. Smågrisdödlighet förklaras av en rad olika faktorer, såsom suggans modersegenskaper, livskraft hos de nyfödda grisarna, diverse faktorer i närmiljön (temperatur, hygien och boxsystem) och skötselrutiner för att ta hand om de nyfödda grisarna. Andelen överlevande grisar är resultatet av en komplicerad interaktion mellan suggan, grisarna och omgivningen

Åtgärder för att förbättra boxhygien och reducera ammoniakemission i konventionella slaktgrisboxar

Genom att duscha vatten över spaltgolvet får grisarna möjlighet att blöta huden och därmed öka värmeavgivningen under varma perioder. Systemet ändrar var i boxen grisarna väljer att ligga så att de ligger mindre på spaltgolvet och mer på liggytan. När spaltgolvet inte är upptaget av liggande grisar tvingas inte grisarna att gödsla/urinera på den fasta liggytan. Därmed förbättras boxhygienen och ammoniakförlusterna minskar. Ökad lufthastighet på liggytan ger också grisarna bättre möjlighet till kylning, vilket medför bättre boxhygien och mindre ammoniakförluster. Detta är två metoder att kyla grisarna som kan utföras i befintliga stallar. Åtgärderna har studerats under två varma sommarperioder i ett EU-projekt med samarbete mellan sex lände