Ger lärarutbildningen tillräckligt med stöd i att undervisa matematiskt begåvade elever? : En kvalitativ studie utifrån lärosätets perspektiv

Syftet med vår undersökning är att få en utökad kunskap om vilket stöd lärarutbildningen ger studenter i att undervisa matematiskt begåvade elever. Behovet av att undersöka detta finns då varje elev har en rättighet till att utvecklas och utmanas utifrån sina kvalifikationer. I denna studie har vi använt det fenomenologiska perspektivet när vi har tolkat vår empiri. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom öppna enkätfrågor. Resultatet visar på att stödet som ges främst är i form av seminarier samt föreläsningar. Lärosätena är överens om att tiden till detta moment fattas. Det framkommer att problemlösnings uppgifter betraktas vara att föredra i undervisningen av begåvade elever. Slutsatsen är att det inte är självklart att stöd i att undervisa matematiskt begåvade elever ges till lärarstudenter på alla lärarutbildningar, om det ges är det inte ett prioriterat område.

Introduction of mathematical problem-solving tasks : A qualitative study about how teachers describe choosing, introducing, and supporting pupils’ in problem-solving tasks in the subject of mathematics

I studien undersöker vi hur lärare i F-3 beskriver att de väljer, introducerar och stöttar elever i problemlösningsuppgifter i ämnet matematik. För att besvara detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  I studien har vi tagit stöd av modellen Responsive Teaching through Problem Posing som ett teoretisk ramverk för att besvara studiens tre forskningsfrågor. Resultatet visar att lärare beskriver att de väljer problemlösningsuppgifter utifrån elevernas kunskapsnivå, intressen och vardag. Eleverna får då möjlighet att förknippa matematik till verkligheten. Lärare tar hänsyn till elevernas tidigare erfarenhet och vilka strategier de har kunskap om. Resultatet visar även att det råder delade meningar om huruvida strategier ska visas eller inte vid en introduktion av en problemlösningsuppgift och när eleverna har svårigheter med uppgiften. Lärare stöttar elever genom att placera dem i väl genomtänkta grupper. Eleverna får då möjlighet att ta del av varandras kunskaper. Slutsatsen är att flertalet lärare visar ofta strategier till elever vid genomgång och när elever inte förstår introduktionen. Detta bidrar till att eleverna inte får möjlighet att resonera och reflektera över sina strategier, vilket inte främjar deras problemlösningsförmåga. In this study, we examine how teachers in Grades F-3 describe that they choose, introduce, and support pupils in problem-solving tasks in the subject of mathematics. To answer this, we have used a qualitative method with semi-structured interviews. In the study, we have taken the support of the model Responsive Teaching through Problem Posing as a theoretical framework for answering the study's three research questions. The results show that teachers describe that they choose problem-solving tasks based on the pupil’s level of knowledge, interests, and everyday life. Pupils will then have the opportunity to associate mathematics with reality. Teachers consider pupils previous experience and what strategies they know about. The results turn out that there are divided opinions among the teachers about whether strategies should be shown or not when introducing a problem-solving task and when pupils have difficulties with the task. Teachers support pupils by placing them in well-thought-out groups. The pupils will then have the opportunity to take part in each other's knowledge. The conclusion is that the majority of teachers often show strategies to pupils when reviewing and when pupils do not understand the introduction. This contributes to pupils not having the opportunity to reason and reflect on their strategies, which does not promote their problem-solving skills

Introduction of mathematical problem-solving tasks : A qualitative study about how teachers describe choosing, introducing, and supporting pupils’ in problem-solving tasks in the subject of mathematics

I studien undersöker vi hur lärare i F-3 beskriver att de väljer, introducerar och stöttar elever i problemlösningsuppgifter i ämnet matematik. För att besvara detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  I studien har vi tagit stöd av modellen Responsive Teaching through Problem Posing som ett teoretisk ramverk för att besvara studiens tre forskningsfrågor. Resultatet visar att lärare beskriver att de väljer problemlösningsuppgifter utifrån elevernas kunskapsnivå, intressen och vardag. Eleverna får då möjlighet att förknippa matematik till verkligheten. Lärare tar hänsyn till elevernas tidigare erfarenhet och vilka strategier de har kunskap om. Resultatet visar även att det råder delade meningar om huruvida strategier ska visas eller inte vid en introduktion av en problemlösningsuppgift och när eleverna har svårigheter med uppgiften. Lärare stöttar elever genom att placera dem i väl genomtänkta grupper. Eleverna får då möjlighet att ta del av varandras kunskaper. Slutsatsen är att flertalet lärare visar ofta strategier till elever vid genomgång och när elever inte förstår introduktionen. Detta bidrar till att eleverna inte får möjlighet att resonera och reflektera över sina strategier, vilket inte främjar deras problemlösningsförmåga. In this study, we examine how teachers in Grades F-3 describe that they choose, introduce, and support pupils in problem-solving tasks in the subject of mathematics. To answer this, we have used a qualitative method with semi-structured interviews. In the study, we have taken the support of the model Responsive Teaching through Problem Posing as a theoretical framework for answering the study's three research questions. The results show that teachers describe that they choose problem-solving tasks based on the pupil’s level of knowledge, interests, and everyday life. Pupils will then have the opportunity to associate mathematics with reality. Teachers consider pupils previous experience and what strategies they know about. The results turn out that there are divided opinions among the teachers about whether strategies should be shown or not when introducing a problem-solving task and when pupils have difficulties with the task. Teachers support pupils by placing them in well-thought-out groups. The pupils will then have the opportunity to take part in each other's knowledge. The conclusion is that the majority of teachers often show strategies to pupils when reviewing and when pupils do not understand the introduction. This contributes to pupils not having the opportunity to reason and reflect on their strategies, which does not promote their problem-solving skills