An explorative study of the local negotiation of far-right contestations in Cottbus, Germany

Die vorliegende kumulative Arbeit untersucht, inwiefern lokale Aushandlungsprozesse im Umgang mit extrem rechten Mobilisierungen zu deren Normalisierung beitragen. Die Studie adressiert zwei Forschungsdesiderate: Erstens externalisieren viele Beiträge die extrem Rechte von städtischen Demokratien. Folglich ist die Literatur nicht in der Lage zu erfassen, wie extrem rechte Agenden und Ideologien innerhalb lokaler partizipativer Prozesse in liberalen Demokratien normalisiert werden. Zweitens sind die Akteure und Prozesse, welchen diesen lokalen Aushandlungen zugrunde liegen, nicht ausreichend untersucht. Um diese Lücken zu schließen, verbindet die Studie Theoriestränge aus der Urban Governance - Literatur mit sozialwissenschaftlichen Debatten über den Aufstieg der extrem Rechten. Der methodische Rahmen der Arbeit besteht aus einem qualitativen Forschungsdesign in Form einer explorativen Einzelfallstudie in der Stadt Cottbus. Die Analyse zeigt, dass das Narrativ der Externalisierung in dreierlei Hinsicht eine falsche Dichotomie zwischen der extremen Rechten und lokalen Aushandlungsprozessen schafft: Erstens ignoriert es, dass deliberative Prozessen zwar das Versprechen auf Demokratisierung innewohnt, dieses aber durch bestehende gesellschaftliche Machtverhältnisse durchkreuzt wird, die Näherböden für autoritäre Mobilisierung bieten können. Zweitens übersieht es die Verflechtung zwischen Rassismus und den städtischen Institutionen, die auf extrem rechte Mobilisierung reagieren, und oftmals Anknüpfungspunkte für extrem rechte Ideologien bieten. Drittens wird argumentiert, dass dies auf den lokalen Staat als umkämpftes Terrain hinweist.This doctoral dissertation explores to what extent local negotiations of far-right contestations contribute to the latter’s normalisation. The project is prompted by the crux that even though the central role of cities and local participatory planning processes in countering far-right contestations is widely acknowledged, far-right contestations have hardly been challenged. It seeks to address two scholarly blind spots: First, mainstream accounts engaging with the question of how municipalities deal with far-right contestations have largely externalised the far right from urban democracy. Consequently, the current literature is not able to grasp how far-right agendas and ideologies can indeed be normalised within local participatory processes. Second, the actors and processes involved in the local negotiation of far-right contestations remain understudied. To fill these gaps, the cumulative dissertation connects discussions on urban governance with recent debates on the rise of the far right. The methodological framework of this thesis consists of a qualitative, explorative single-case study in the city of Cottbus, Germany. The analysis reveals that the liberal narratives of externalisation create a false dichotomy between far-right contestations and local negotiations in liberal democracies in a threefold way. First, they ignore how far-right contestations can be strengthened within traditional deliberative processes, as their promise of equal participation for all citizens is juxtaposed with the inability of such processes to re-negotiate the power relations aggravating the social inequalities giving rise to the far right in the first place. Second, by externalising the divisiveness propagated by far-right contestations, they overlook the interconnectedness between racism and the institutions governing cities, which offers points of contact for far-right ideology. Third, it is argued that this points to the local state as contested terrain

Febersjukdomarnas förhållande till psykoser - En imitativ översättning av medicinska och psykiatriska termer i en rysk medicinsk tidskrift från 1876

Denna uppsats grundar sig på en översättning av en medicinsk, psykiatrisk artikel Ob otnosjenie lichoradotjnych bolneznyj k psichozam ('Om febersjukdomarnas förhållande till psykoser'), författad av läkaren och psykiatern Alexander Samojlovitj Rozenbljum i Odessa och publicerad 1876 i den medicinska tidskriften Trudy vratjej Odesskoj gorodskoj bolnitsy ('Skriftserie utgiven av läkarna vid stadssjukhuset i Odessa'). I uppsatsen analyseras källtexten enligt Hellspong & Ledins analysmodell från 1997. Den i huvudsak fackspråkliga texten har översatts utifrån en imitativ global strategi. Översättningsanalysen ägnas åt terminologiska problem som hänger samman med att överföra latinska, grekiska och ryska termer från 1870-talet till adekvata medicinska termer och begriplig svensk psykiatrisk terminologi år 2017. Speciellt intresse ägnas åt de medicinska termerna malaria, tyfus och återfallsfeber. När det gäller den psykiatriska terminologin är begreppet demens centralt, då dess betydelse har ändrats under årens lopp. De medicinska kollokationerna melancholia attonita ('stuporös melankoli') och глубокая меланхолiя ('djup melankoli') analyseras. Översättning av слабоумiе ('förståndssvaghet') och бредь ('sinnesförvirring', 'feberyrsel') diskuteras

Fordran vid överbetalning? Civilrättsliga konsekvenser av felaktiga antaganden om mervärdesskattesatser

En dom från EU-domstolen meddelad 2010 och Skatteverkets efterföljande tolkning av denna dom har inneburit att mervärdesskattesatsen för framställning av tryckta produkter i vissa fall har sänkts från 25 procent till 6 procent med rättsverkan bakåt i tiden. Rättsläget har givit upphov till ett stort antal omprövningar. Tryckerier har begärt återbetalning från Skatteverket av för högt redovisad utgående mervärdesskatt och deras kunder har därefter efterbeskattats genom s.k. följdändring då kunderna har yrkat avdrag med, en i efterhand visad, för hög mervärdesskattesats. Av domar från Högsta förvaltningsdomstolen framgår att Skatteverket efterbeskattningsvis kan sänka tryckerikundernas mervärdesskatteavdrag om det inte är omöjligt eller orimligt svårt för kunden att få ersättning från tryckeriet. Det finns enligt civilrättsliga regler och principer stöd för att tryckerikunderna har en fordran på tryckerierna. I december 2015 meddelade Högsta domstolen att ett tryckeri enligt principen om condictio indebiti var skyldigt att återbetala för högt debiterad mervärdesskattesats till en tryckerikund. Det primära syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av gällande rätt analysera grunden för ett civilrättsligt anspråk enligt principen om condictio indebiti och principen om obehörig vinst. Då de rättsprinciper som är föremål för analys inte är reglerade i svensk lag tar uppsatsen sin huvudsakliga utgångspunkt i rättspraxis och doktrin. För en ökad förståelse för principernas innehåll sker en komparativ redogörelse för hur obehöriga berikanden behandlas i några europeiska rättsordningar och i principförslaget Draft Common Frame of Reference (DCFR). Betalning från kund till tryckeri kan betraktas som en sådan betalning utan rättsgrund eller obehörig förmögenhetsförskjutning som grundar återkravsrätt enligt de delvis sammanhängande principerna om condictio indebiti och obehörig vinst. Det står dock klart att principen om condictio indebiti liksom, än tydligare, principen om obehörig vinst inte är tänkta att fungera för dessa fall. I tvisterna handlar det ofta om att någon som (ännu) inte har lidit en skada vill ha ersättning för att någon annan har gjort en vinst. Läran om obehörig vinst kan dels betraktas som autonom princip som självständigt kan ge upphov till en återkravsrätt men också som ett rättspolitiskt argument eller en motivering för att ett återkrav borde föreligga enligt andra normer. Principen om condictio indebiti tillhandahåller en huvudregel förenad med undantag. Huvudregeln är att en misstagsbetalning ska gå åter till betalaren. Motstående intressen har förenat huvudregeln med undantag. I praxis liksom i doktrinen finns en flexibel inställning till vilka intressen som kan tillmätas vikt i en avvägning. Obehörig vinst liksom skälighetsavväganden kan i förevarande situation fungera som ett instrument för att åstadkomma ett rättspolitiskt rimligt resultat.In 2010 the Court of Justice of the European Union (CJEU) issued a preliminary ruling on the classification on reprographics activities saying that such activities have the characteristics of a ‘supply of goods’ to the extent they are limited to mere reproduction of documents. In Sweden such activities had, until this point in time, generally been classified as ‘supply of services’ and thus subject to a value added tax rate (VAT) of 25 percent, instead of the correct reduced rate of 6 percent. Referring to the CJEU’s ruling hundreds of printing companies reclaimed the difference between 25 percent and 6 percent of VAT and received repayments from the Swedish Tax Agency. Hence additional tax assessments were carried out in relation to the customers of the printing companies who (retrospectively shown) had made tax deductions too high. The reasonableness of such additional taxation has been considered by the Supreme Administrative Court that has stated that the Swedish Tax Agency can reduce the VAT deductions when it is not impossible nor unreasonably difficult for the customer in question to obtain compensation from the printing company. There is support for the assumption that Swedish law recognises an action for undue payment. In December 2015 the Supreme Court found that a customer had a valid claim on a printing company under the principle of condictio indebiti. The primary aim of this paper is to analyse the ground for a civil claim under the principle of condictio indebiti and the principle of unjust enrichement. The presentation accounts particularly for the Swedish discussion and presents briefly the views on the notions in other national jurisdictions and in the Draft Common Frame of Reference (DCFR). The principles are evidently not construed for this specific situation where the plaintiff, who has not (yet) suffered a disadvantage, claims compensation from the enriched defendant. In Sweden there is no generally accepted systematic view on the principle of unjust enrichement and courts rarely accept unjust enrichement as a separate ground for successful action. Nevertheless unjust enrichement may be used as a motivation for legal rules or legal conclusions. The general rule under condictio indebiti says that a payer of an undue payment is entitled to reclaim the payment from the recipient. Over the years the rule has been adjusted in regard of balancing conflicting interests. Mistaken payment is often described as the paradigm case of unjust enrichement; If the mistaken payment should not be recoverable for the payer the recipient would obtain an unjust enrichement. Thus the concept of unjust enrichment could serve as an instrument to achieve a reasonable result under the principle of condictio indebiti

Anecdotae Curlandiae praecipue territorii et episcopatus Piltensis, oder, Sammlung verschiedener glaubwürdiger, und bishero grössten theils noch nicht gedruckter Nachrichten und Urkunden von dem Territorio und Bischoffthum Pilten, anjetzo denen Liebhaben derer Provincial-Geschichte zu gefallen ans Licht gestellet

http://tartu.ester.ee/record=b1955702~S1*es

Fasciculus rerum Curlandicarum primus ... : cum praefatione de jure Sveogothorum in Curlandiam pervetusto

http://tartu.ester.ee/record=b1955686~S1*es

Danger‐associated molecular patterns ( DAMPs ) in acute lung injury

Danger‐associated molecular patterns ( DAMPs ) are host‐derived molecules that can function to regulate the activation of pathogen recognition receptors ( PRRs ). These molecules play a critical role in modulating the lung injury response. DAMPs originate from multiple sources, including injured and dying cells, the extracellular matrix, or exist as immunomodulatory proteins within the airspace and interstitium. DAMPs can function as either toll‐like receptor ( TLR ) agonists or antagonists, and can modulate both TLR and nod‐like receptor ( NLR ) signalling cascades. Collectively, this diverse group of molecules may represent important therapeutic targets in the prevention and/or treatment of acute lung injury ( ALI ) and its more severe form, acute respiratory distress syndrome ( ARDS ).Peer Reviewedhttp://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/94713/1/path4124.pd

Education, sense of mastery and mental health: results from a nation wide health monitoring study in Norway

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Earlier studies have shown that people with low level of education have increased rates of mental health problems. The aim of the present study is to investigate the association between level of education and psychological distress, and to explore to which extent the association is mediated by sense of mastery, and social variables like social support, negative life events, household income, employment and marital status.</p> <p>Methods</p> <p>The data for the study were obtained from the Level of Living Survey conducted by Statistics Norway in 2002. Data on psychological distress and psychosocial variables were gathered by a self-administered questionnaire, whereas socio-demographic data were based on register statistics. Psychological distress was measured by Hopkins Symptom Checklist 25 items.</p> <p>Results</p> <p>There was a significant association between low level of education and psychological distress in both genders, the association being strongest in women aged 55–67 years. Low level of education was also significantly associated with low sense of mastery, low social support, many negative life events (only in men), low household income and unemployment,. Sense of mastery emerged as a strong mediating variable between level of education and psychological distress, whereas the other variables played a minor role when adjusting for sense of mastery.</p> <p>Conclusion</p> <p>Low sense of mastery seems to account for much of the association between low educational level and psychological distress, and should be an important target in mental health promotion for groups with low level of education.</p