10 research outputs found

    Analysis of VEGF-A Regulated Gene Expression in Endothelial Cells to Identify Genes Linked to Angiogenesis

    Get PDF
    Angiogenesis is important for many physiological processes, diseases, and also regenerative medicine. Therapies that inhibit the vascular endothelial growth factor (VEGF) pathway have been used in the clinic for cancer and macular degeneration. In cancer applications, these treatments suffer from a “tumor escape phenomenon” where alternative pathways are upregulated and angiogenesis continues. The redundancy of angiogenesis regulation indicates the need for additional studies and new drug targets. We aimed to (i) identify novel and missing angiogenesis annotations and (ii) verify their significance to angiogenesis. To achieve these goals, we integrated the human interactome with known angiogenesis-annotated proteins to identify a set of 202 angiogenesis-associated proteins. Across endothelial cell lines, we found that a significant fraction of these proteins had highly perturbed gene expression during angiogenesis. After treatment with VEGF-A, we found increasing expression of HIF-1α, APP, HIV-1 tat interactive protein 2, and MEF2C, while endoglin, liprin ÎČ1 and HIF-2α had decreasing expression across three endothelial cell lines. The analysis showed differential regulation of HIF-1α and HIF-2α. The data also provided additional evidence for the role of endothelial cells in Alzheimer's disease

    Öar och skĂ€r

    Get PDF
    Öar och skĂ€r InnehĂ„llsförteckning – Inledaren av HĂ„kan Eklund – Gyllenius i skĂ€rgĂ„rden av Anders Moliis-Mellberg – Aspösund, en olöst gĂ„ta av Anders Moliis-Mellberg – Statens öar i öster i ett förĂ€ndrat liv av Thure Malmberg – Biskopsö UppgĂ„rd, ett vĂ€lbevarat skĂ€rgĂ„rdshemman av HĂ„kan Eklund – Pörtö Line tar över SöderskĂ€r av Thure Malmberg – FĂ„glarnas Örö av Ari Linna – FĂ€stingen Ă€r Finlands farligaste djur av Margaretha Gustavsson – Odensholm, ett stycke kustsvensk historia i Estland av HĂ„kan Eklund – Örö kustfort av Johanna Pakola – En fotovecka pĂ„ Örö Sofie von Freckell BOKHÖRNAN – Forskarteam om Rilaxslaget av Thure Malmberg – Flykten frĂ„n Aiboland av Thure Malmberg – En reportagebok som heter duga av HĂ„kan Eklund – Vacker bok om UtöfĂ„glar av HĂ„kan Eklund – Försvarsverket vi Ă€rvde av HĂ„kan Eklund – Äntligen en bok om Jussarö av HĂ„kan Eklund – Martha kockar i Nagu av Nina Söderlund – En bok om fiskelycka av Nina Söderlund – Nordiska skĂ€rgĂ„rdssamarbetet av Annastina Sarlin – Kolumnen ”FrĂ„n Karins horisont” av Karin Dahlström – Sista bilden av HĂ„kan Eklun

    Molecular Regulation of Angiogenesis

    No full text
    Angiogenesis, de novo formation of blood vessels from the pre-existing vasculature, is crucial in embryo development, and in processes in the adult such as wound healing and ovulation. Angiogenesis is also involved in pathological conditions such as cancer and chronic inflammatory diseases, which are propagated by dysregulated, excess angiogenesis. On the other hand, lack of functional vessels and poor blood flow is a major problem in myocardial and peripheral ischemia. A detailed understanding of the molecular mechanisms underlying angiogenesis is of vital importance for the development of drugs to regulate angiogenesis. The aim of this thesis has been to identify genes involved in regulation of angiogenesis. We have investigated gene expression over time in endothelial cells (ECs), using different in vitro models. We show that the proteoglycan endocan is upregulated in ECs invading a fibrin matrix in response to vascular endothelial growth factor (VEGF)-A. There was increased expression of endocan in renal tumour cells and tumour vessels compared to normal renal tissues, indicating that endocan might have a role in tumour growth and tumour angiogenesis. We also show that vascular endothelial protein tyrosine phosphatase (VE-PTP) is induced in ECs during differentiation into vessel structures in a three dimensional collagen matrix. Silencing of VE-PTP disrupts vessel formation and increases the activity of VEGF receptor-2 (VEGFR-2) and downstream signalling, leading to increased EC proliferation. This presents a possible mechanism for the failure of vessel formation, as EC morphogenesis requires growth arrest of the cells. We also show that VE-PTP and VEGFR-2 are closely associated in resting ECs. VEGF-A stimulation leads to rapid loss of association, coinciding with increased phosphorylation of VEGFR-2. The function of VE-PTP in vivo was investigated using the zebrafish model. We demonstrate specific expression of a zebrafish VE-PTP orthologue (zVE-PTP) in the developing vasculature. Silencing of zVE-PTP leads to defective vessel sprouting and branching, indicating a critical role for zVE-PTP in development of the zebrafish vasculature. In conclusion, this thesis presents gene regulation during endothelial cell morphogenesis and details the expression pattern of endocan and the function of VE-PTP in regulation of VEGFR-2-driven angiogenesis

    Fortbildning om sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt : Perspektiv frÄn elever, gymnasielÀrare och rektorer

    No full text
    Den hÀr rapporten handlar om en utvÀrdering av en fortbildningsinsats i sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt. Insatsen genomfördes i Uppsala kommun under Ären 2020-2022. Att förbÀttra skolresultat och inkludering för nyanlÀnda och flersprÄkiga elever i Uppsala kommuns gymnasieskolor var det övergripande mÄlet med fortbildningsinsats SKUA, som ingick i den av Skolverket finansierade riktade insatsen för nyanlÀnda och flersprÄkiga barn och elevers utbildning. Genom analys av fokusgruppsintervjuer ger den hÀr rapporten en inblick i hur fortbildningsinsats SKUA upplevdes av ett urval rektorer och lÀrare. Fokusgruppsintervjuer med en mindre grupp flersprÄkiga elever pÄ de nationella programmen i Uppsala ger insyn i deras upplevelser av undervisning i skolor dÀr en del lÀrare har gÄtt fortbildningen. LÀrare och rektorer uttrycker att de har blivit mer medvetna om vikten av ett fokus pÄ sprÄk i Àmnesundervisningen och den viktiga rollen som studiehandledare kan ha i detta. Dock nÀmns Àven en del strukturella hinder till en tillfredsstÀllande organisering av studiehandledning pÄ modersmÄlet och det kollegiala lÀrandet i skolan. Elever som intervjuats beskriver en undervisning dÀr lÀrare överlag upplevs ha höga krav pÄ sina elever och ger varierande former och grader av stöttning. Studiehandledning som har fokus pÄ bÄde sprÄk och ÀmnesinnehÄll uppskattas av elever. Rapportens resultat visar pÄ att ett fokus pÄ bÄde sprÄk- och kunskapsutveckling upplevs som angelÀget hos alla informanter. Det finns Àven indikationer om utvecklingsomrÄden som rektorer, lÀrare, fortbildare och andra beslutsfattare inom gymnasieskolan kan fortsÀtta arbeta med, bland annat rutiner kring studiehandledning, fortbildningens innehÄll och organisation av det kollegiala lÀrandet.

    Fortbildning om sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt : Perspektiv frÄn elever, gymnasielÀrare och rektorer

    No full text
    Den hÀr rapporten handlar om en utvÀrdering av en fortbildningsinsats i sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt. Insatsen genomfördes i Uppsala kommun under Ären 2020-2022. Att förbÀttra skolresultat och inkludering för nyanlÀnda och flersprÄkiga elever i Uppsala kommuns gymnasieskolor var det övergripande mÄlet med fortbildningsinsats SKUA, som ingick i den av Skolverket finansierade riktade insatsen för nyanlÀnda och flersprÄkiga barn och elevers utbildning. Genom analys av fokusgruppsintervjuer ger den hÀr rapporten en inblick i hur fortbildningsinsats SKUA upplevdes av ett urval rektorer och lÀrare. Fokusgruppsintervjuer med en mindre grupp flersprÄkiga elever pÄ de nationella programmen i Uppsala ger insyn i deras upplevelser av undervisning i skolor dÀr en del lÀrare har gÄtt fortbildningen. LÀrare och rektorer uttrycker att de har blivit mer medvetna om vikten av ett fokus pÄ sprÄk i Àmnesundervisningen och den viktiga rollen som studiehandledare kan ha i detta. Dock nÀmns Àven en del strukturella hinder till en tillfredsstÀllande organisering av studiehandledning pÄ modersmÄlet och det kollegiala lÀrandet i skolan. Elever som intervjuats beskriver en undervisning dÀr lÀrare överlag upplevs ha höga krav pÄ sina elever och ger varierande former och grader av stöttning. Studiehandledning som har fokus pÄ bÄde sprÄk och ÀmnesinnehÄll uppskattas av elever. Rapportens resultat visar pÄ att ett fokus pÄ bÄde sprÄk- och kunskapsutveckling upplevs som angelÀget hos alla informanter. Det finns Àven indikationer om utvecklingsomrÄden som rektorer, lÀrare, fortbildare och andra beslutsfattare inom gymnasieskolan kan fortsÀtta arbeta med, bland annat rutiner kring studiehandledning, fortbildningens innehÄll och organisation av det kollegiala lÀrandet.

    Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgÀnge : En utvÀrdering ur socialarbetares perspektiv

    No full text
    FoU Södertörn och Södertörns högskola har under Är 2017, pÄ uppdrag av Socialstyrelsen, utvÀrderat ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgÀnge med förÀldrar, andra anhöriga och nÀrstÄende. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare frÄn nio Södertörnskommuner. Stödet utgÄr frÄn erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvÄrden. Erfarenheter frÄn placerade barn har ocksÄ funnits med som en grund genom att organisationen Knas hemma har bidragit med erfarenheter frÄn barn. Forskare i socialt arbete och juridik har lÀmnat synpunkter som har utvecklat bedömningsstödet. UtvÀrderingen har genomförts genom att barn- och familjehemssekreterare har prövat att anvÀnda bedömningsstödet i Àrenden som under en period om sex veckor Är 2017 var aktuella för nyplacering, övervÀgande, omprövning eller umgÀngesbegrÀnsning. HandlÀggarnas erfarenheter av att anvÀnda bedömningsstödet har inhÀmtats genom en enkÀtstudie och genom fokusgruppsintervjuer. 76 personer har deltagit i enkÀtundersökningen. De har svarat pÄ enkÀter efter att ha anvÀnt bedömningsstödet vid bedömningar av umgÀnge för totalt 144 barn. Deltagarna kommer frÄn 27 olika kommunala socialtjÀnstenheter i landet. 26 personer har deltagit i intervjuer. Resultaten visar att barn- och familjehemssekreterarna upplever ett behov av nÄgon form av stöd i arbetet med att bedöma familjehemsplacerade barns umgÀnge. Bedömningen av umgÀnge upplevs som en svÄr frÄga och ett viktigt utvecklingsomrÄde. I enkÀtstudien har deltagarna fÄtt svara pÄ frÄgan om de upplever att bedömningsstödet har underlÀttat deras arbete med att göra en bedömning av umgÀnget i enlighet med barnets bÀsta. Resultaten visar att tre av fyra svar Àr att det stÀmmer mycket bra eller ganska bra. I en lika stor andel svar har bedömningsstödet bidragit till en mer rÀttssÀker handlÀggning av umgÀngesfrÄgan och varit en hjÀlp för att samla in information pÄ ett systematiskt sÀtt. I majoriteten av svaren har bedömningsstödet ocksÄ bidragit till att barnets instÀllning till umgÀnge har blivit belyst. Av intervjuer och kommentarer i enkÀtstudiens fria svar framkommer att handlÀggarna anser att bedömningsstödet fungerar sÀrskilt bra i nya Àrenden, komplexa Àrenden samt nÀr ett Àrende har ny handlÀggare. De tar upp att bedömningsstödet skulle behöva komma in tidigare i processen dÄ det inte endast Àr relevant för familjehemsenheterna utan Àven för utredningsenheterna inom den sociala barnavÄrden. I intervjuer beskriver deltagare att handlÀggare vid utredningsenheter och familjehemsenheter kan ha skilda uppfattningar i umgÀngesfrÄgan. NÀr ett Àrende kommer till familjehemsenheten har redan handlÀggare vid utredningsenheten gjort en bedömning av umgÀnget som handlÀggare vid familjehemsenheten ibland upplever att det av olika skÀl Àr svÄrt att genomföra. Bedömningsstödet skulle kunna vara till hjÀlp i de bÄda enheternas samverkan med att göra en bedömning av vad som Àr barnets bÀsta i umgÀngesfrÄgan. I drygt 80 procent av svaren i enkÀtstudien uppges att handlÀggaren avser att fortsÀtta anvÀnda bedömningsstödet Àven efter utvÀrderingsperioden. I mer Àn 90 procent av svaren skulle handlÀggaren rekommendera andra professionella att anvÀnda bedömningsstödet. Korstabeller visar att arbetserfarenhet har betydelse för deltagarnas svar. De som har kortare erfarenhet av arbete inom familjehemsvÄrden har genomgÄende upplevt en större nytta av bedömningsstödet medan de som har lÀngre erfarenhet har gjort det i lÀgre grad. NÄgra handlÀggare med lÄng erfarenhet menar att de redan arbetar pÄ ett rÀttssÀkert sÀtt och att de följer den systematik som bedömningsstödet utgör. Men det finns Àven handlÀggare med lÄng erfarenhet som har upplevt att bedömningsstödet har varit till hjÀlp, till exempel genom att vara bekrÀftande i den meningen att de har kunnat stÀmma av att de inte har missat vÀsentliga saker som Àr relevanta för bedömningen. Barn- och familjehemssekreterare beskriver att bedömningsstödet har bidragit till att de har kÀnt sig mer sÀkra pÄ sin bedömning, vilket har bidragit till att de ocksÄ har kunnat vara tydligare i samtal med barn och förÀldrar samt i samband med rÀttsliga processer

    Transcriptional profiling of human glioblastoma vessels indicates a key role of VEGF-A and TGF beta 2 in vascular abnormalization

    No full text
    Glioblastoma are aggressive astrocytic brain tumours characterized by microvascular proliferation and an abnormal vasculature, giving rise to brain oedema and increased patient morbidity. Here, we have characterized the transcriptome of tumour-associated blood vessels and describe a gene signature clearly associated with pleomorphic, pathologically altered vessels in human glioblastoma (grade IV glioma). We identified 95 genes differentially expressed in glioblastoma vessels, while no significant differences in gene expression were detected between vessels in non-malignant brain and grade II glioma. Differential vascular expression of ANGPT2, CD93, ESM1, ELTD1, FILIP1L and TENC1 in human glioblastoma was validated by immunohistochemistry, using a tissue microarray. Through qPCR analysis of gene induction in primary endothelial cells, we provide evidence that increased VEGF-A and TGF beta 2 signalling in the tumour microenvironment is sufficient to invoke many of the changes in gene expression noted in glioblastoma vessels. Notably, we found an enrichment of Smad target genes within the distinct gene signature of glioblastoma vessels and a significant increase of Smad signalling complexes in the vasculature of human glioblastoma in situ. This indicates a key role of TGF beta signalling in regulating vascular phenotype and suggests that, in addition to VEGF-A, TGF beta 2 may represent a new target for vascular normalization therapy. Copyright (c) 2012 Pathological Society of Great Britain and Ireland. Published by John Wiley & Sons, Ltd
    corecore