Effects of light on laying hens activity and carbon dioxide emissions in an experimental building

Få faktorer, förutom fodret, påverkar hönsen så mycket som ljus. För djurens välmående och produktion och för lantbrukarens totalekonomi spelar valet av både ljuskälla och intensitet stor roll. Eftersom lagstiftarna vill få in dagsljus i allt större utsträckning till fjäderfä är det lämpligt att studera hur bra höns trivs i ljus som påminner om dagsljuset och om detta ljus har negativa effekter. Studien gjordes med tre olika ljuskällor och med olika ljusintensitet. De olika ljuskällorna var glödljus (GL), lysrör med varmvitt sken (VV) och lysrör med dagsljusspektra (DL). Avsikten var att se hur mycket djurens aktivitet ökade med ökad ljusintensitet och om det var skillnader mellan de undersökta ljuskällorna. Detta gjordes genom att mäta djurens aktivitet och de parametrar som påverkas av ökad aktivitet. I en andra del av försöket undersöktes djurens preferens mellan olika ljusintensiteter genom att undersöka vistelseplats och värpplats. Studierna utfördes i klimatstallet vid SLUs försöksgård Alnarps Södergård. De ca 400 värphönsen som sattes dit i oktober var 16 veckor gamla vita LSL-hybrider (Lohmann Selected Leghorn). Den totala arean i klimatkammaren inklusive gångar var 87 m2 och djuren hade tillgång till 39,5 m2. Utrymmet bestod av en ströbädd med sand och dränerande plastspalt där vattennipplar, automatiska foderkedjor och sittpinnar var placerade. Gödselbanden kördes en gång dagligen. Värpredena var placerade vid den norra väggen. Under försöken delades djurutrymmet i två lika stora delar, benämnda Väst och Öst, av ett ljustätt fibervävsdraperi som monterades mitt i stallet från norrväggen till söderväggen. Draperiet satt fast längst upp vid taket och slutade ca 20 cm ovanför golvytan. Öppningen gjorde att djuren kunde förflytta sig mellan de olika delarna. Under båda delarna av studien undersöktes djurens aktivitet, koldioxidproduktion, dammproduktion, fuktproduktion, värmeavgivning samt äggproduktion. Aktiviteten var lägst vid GL vid låg och hög ljusintensitet (0,28-0,32) jämfört med VV (0,3-0,65) och DL (0,73-0,79). Den var något högre för GL och VV då ljuset var av medelintensitet (17-25 lx). Koldioxidproduktionen var högst för hög intensitet (39-91 lx) av GL (4,54 g/höna) och lägst vid medelhög ljusintensitet (3,66/höna) av samma ljuskälla. Andelen lagda ägg var högst där det var mörkast för både VV och DL medan det var fler lagda ägg i den ljusaste avdelningen vid GL. Mängden gödsel var som störst där det var ljusast för samtliga ljusregimer. Pearsons regressionsanalys visade på en signifikant positiv relation mellan ljusintensitet och aktivitet (p<0,01) och också mellan antal dagar efter start av försöket och aktiviteten (p<0,001). Ett högre R2-värde (79,9 %) noterades vid en regression mellan både ljusintensitet och dagar efter start av försöket och aktivitet. Denna koppling mellan ökning av aktivitet med ökad ålder (eller säsong) var oväntad då djuren inte hade några dagljusinsläpp.Very few factors, except feed, have such a big impact on egg laying hens as illumination does. For the animal welfare and production and for the farmer’s total economy the choice of both illumination source and intensity have a great impact. As the legislators want to let the daylight in into the barns to poultry it is useful to study how well hens thrive in light that is similar to daylight and if this kind of illumination have any negative side effects. The experiment was conducted with three different illumination sources and with different light intensities. The examined sources were conventional light bulbs (GL), common strip lights (VV) and daylight strip lights (DL). The intention was to determine how much the animal activity increased with elevated intensity and if there were any differences between the examined light sources. This was conducted by measurements of the animal activity and the parameters affected by increased activity. In the second part of the study, the preferences between different light intensity, was studied by determining where the animal stayed and laid eggs. The experiment was conducted in a small poultry house (climate chamber) at the SLU research station Alnarps Södergård. About 400 laying hen, 16 weeks of age of the hybrid LSL (Lohmann Selected Leghorn) were placed in the chamber in October. The total area of the chamber including walking alleys was 87 m2 and the laying hens were kept on a 39.5 m2 large area. The housing system included a bedding area with sand and a manure bin area with a drained floor above where drinking nipples, automatic feed conveyors, and perches were placed. The manure belts below the drained floor were running once every day. Laying nests were placed close to one of the walls, the north wall. During part two of the study the animal area was divided into two equally sized areas, called Öst and Väst, by a light opaque fibre woven curtain from north to south. The curtain was attached to the ceiling and had an opening in the bottom edge about 20 cm above the manure bin. The opening allowed the hens to move freely between the areas. Under both parts of the study measurements on the animals were made on animal activity, production of CO2, dust, moist, heat and egg production. The activity was lowest with GL at low-high light intensity (0.28-0.32) compared to VV (0.3-0.65) and DL (0.73-0.79). It was a little higher for GL and VV when intensity was medium (17-25 lx). The CO2 emissions were highest at high light intensity (39-91 lx) from GL (4.54 g/hen) and lowest at me-dium intensity (3.66 g/hen) for the same light source. The amount of laid eggs was highest at the dark-est area for both VV and DL, while there were more eggs in the brightest area for GL. The amount of manure was highest in the brightest area for all three light regimes. Pearson correlations showed a significant positive relationship between illuminance and activity (p<0.01), and also between day after start of the experiments and activity (p<0.001). The increased activity by age (or season) was unex-pected since the hens had no light from outside

Byggnader och inhysningssystem för lammproduktion

I den här rapporten kombineras erfarenheter från studiebesök på gårdar i såväl Sverige som utomlands, med uppgifter från svensk och internationell litteratur som berör inhysning av får. Författarna har gjort studiebesök på 16 svenska gårdar, och dessutom studieresor till Danmark, Norge, Finland och USA. Avsikten är att ge en så heltäckande bild som möjligt av de inhysningsmöjligheter som förekommer, och som skulle vara möjliga i en rationell svensk fårproduktion. Rapporten behandlar produktionsformer, inredning, utrustning och planlösningar samt byggnadens utformning