Многоэлектродный емкостной датчик уровня

Материалы XIII Междунар. науч.-техн. конф. (науч. чтения, посвящ. 125-летию со дня рождения П. О. Сухого), Гомель, 22 окт. 2020 г

Forest streams are important sources for nitrous oxide emissions - Nitrous oxide emissions from Swedish streams

Streams and river networks are increasingly recognized as significant sources for the greenhouse gas nitrous oxide (N2O). N2O is a transformation product of nitrogenous compounds in soil, sediment and water. Agricultural areas are considered a particular hotspot for emissions because of the large input of nitrogen (N) fertilizers applied on arable land. However, there is little information on N2O emissions from forest streams although they constitute a major part of the total stream network globally. Here, we compiled N2O concentration data from low-order streams (~1,000 observations from 172 stream sites) covering a large geographical gradient in Sweden from the temperate to the boreal zone and representing catchments with various degrees of agriculture and forest coverage. Our results showed that agricultural and forest streams had comparable N2O concentrations of 1.6 +/- 2.1 and 1.3 +/- 1.8 mu g N/L, respectively (mean +/- SD) despite higher total N (TN) concentrations in agricultural streams (1,520 +/- 1,640 vs. 780 +/- 600 mu g N/L). Although clear patterns linking N2O concentrations and environmental variables were difficult to discern, the percent saturation of N2O in the streams was positively correlated with stream concentration of TN and negatively correlated with pH. We speculate that the apparent contradiction between lower TN concentration but similar N2O concentrations in forest streams than in agricultural streams is due to the low pH (<6) in forest soils and streams which affects denitrification and yields higher N2O emissions. An estimate of the N2O emission from low-order streams at the national scale revealed that ~1.8 x 10(9) g N2O-N are emitted annually in Sweden, with forest streams contributing about 80% of the total stream emission. Hence, our results provide evidence that forest streams can act as substantial N2O sources in the landscape with 800 x 10(9) g CO2-eq emitted annually in Sweden, equivalent to 25% of the total N2O emissions from the Swedish agricultural sector

'A hidden disorder until the pieces fall into place' - a qualitative study of vaginal prolapse

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Vaginal prolapse affects quality of life negatively and is associated with urinary, bowel, and sexual symptoms. Few qualitative studies have explored women's experiences of vaginal prolapse. The objective of the study was to elucidate the experiences of living with prolapse and its impact on daily life, prior to surgical intervention.</p> <p>Methods</p> <p>In-depth interviews were conducted with 14 women with vaginal prolapse, prior to surgical treatment. Recruitment of the informants was according to 'purposive sampling'. An interview guide was developed, including open-ended questions addressing different themes, which was processed and revised during the data collection and constituted part of a study-emergent design. Data were collected until 'saturation' was achieved, that is, when no significant new information was obtained by conducting further interviews. Interviews were audiotaped, transcribed verbatim, and analyzed according to manifest and latent content analysis.</p> <p>Results</p> <p>The theme defining the process of living with prolapse and women's experiences was labelled 'process of comprehension and action'. The findings constitute two categories: obstacles and facilitators to seeking health care. The category <it>obstacles </it>comprises six subcategories that define the factors restraining women from seeking health care: absence of information, blaming oneself, feeling ignored by the doctor, having a covert condition, adapting to successive impairment, and trivializing the symptoms and de-prioritizing own health. The category <it>facilitators </it>include five subcategories that define the factors promoting the seeking of health care: confirmation and support by others, difficulty in accepting an ageing body, feeling sexually unattractive, having an unnatural body, and reaching the point of action.</p> <p>Conclusion</p> <p>The main theme identified was the 'process of comprehension and action'. This process consisted of factors functioning as either obstacles or facilitators to seeking health care. The main obstacles described by the participants were lack of information and confirmation. The main facilitators constituted feeling sexually unattractive and impaired physical ability due to prolapse. Information on prolapse should be easily accessible, to improve the possibility for women to gain knowledge about the condition and overcome obstacles to seeking health care. Health care professionals have a significant role in facilitating the process by confirming and informing women about available treatment.</p

Metodutveckling för vegetationsövervakning i fjällen

Under flera År har ett arbete pågått för att ta fram ett design-och innehållsförslag för en fjällinventering. Denna skall ingå i ett nytt program för miljöövervakningen av fjällområdet och ambitionen från Naturvårdsverkets sida är att programmet skall sjösättas under början av 2000-talet. Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik vid SLU i Umeå avrapporterade, som ett led i detta arbete, vintern 1999 en utredning om innehåll och design i en framtida fjällinventering (Ståhl. m.fl., 1999). Där diskuterar författama vikten av att använda objektiva metoder för mätbara variabler på platser som väljs ut med slumpförfaranden. Ståhl. m.fl.(l999), ansåg att en av övervakningens viktigaste uppgifter blir att upptäcka och följa vegetationsförändringar, naturliga eller som en följd av olika slags påverkan. Inventeringen måste då vara utformad så man kan uttala sig om förändringar i både tid och rum. Det betyder att övervakningen måste grunda sig på ett objektivt stickprov och bör bestå av permanenta provytor, eftersom sådana ökar möjligheten att upptäcka förändringar. Dessutom måste den metod som används vid inventeringen av vegetation ge konsistenta skattningar med god precision. I rapporten pekar författama ut en del områden som bör utredas ytterligare. Naturvårdsverket gav 1999 institutionen ett nytt uppdrag och denna gång behandlar uppdraget metodutveckling inför övervakningen av fjällen. I uppdraget ingick följande delar: • Vidareutveckling och studier av olika fältmetoder som skall användas vid inventering av vegetation, betestryck och mark. • Utvecklingsarbete av generell karaktär och som ej kräver fältarbete. Detta moment består av tre delar; en fortsatt diskussion om relevant innehåll i en fjällinventering, vidareutveckling av föreslagen metodik att utnyttja befintlig förhandsinformation, samt utredning av möjligheten att upprätta en fix gräns mellan fjäll och skog. Ett förslag på en sådan fix gräns är skogsvårdsorganisationens gräns för föryngringsavverkning, vars lämplighet utvärderas med hjälp av data från Riksskogstaxeringen. • En mindre pilotstudie av den metodik som föreslås av Ståhl. m.fl. (1999), i vilken skall ingå tidsstudier, utvärdering av metodernas fältmässighet, samt insamling av den information som krävs i de efterföljande beräkningarna av kostnader och dimensionering. Föreliggande rapport är uppdelad i de tre ovan beskrivna delarna: metodstudier, generell utveckling och pilotstudie

Fjällinventering

l denna Arbetsrapport redovisas Resultaten av en Utredning som genomförts vid Institutionen för Skoglig Resurshushållning och Geomatik på Uppdrag av Naturvårdsverket. Syftet var att utreda Innehåll och Design för en eventuell framtida storskalig Fjällinventering. Omfattningen av Uppdraget var att nå fram till ett läge där nästa steg vore att genomföra inledande Pilotstudier. Behovet av Data från Fjällområdet och tänkbara Metoder att samla in desamma har varit föremål för flera tidigare Studier. Resultaten av dessa har varit viktiga Basdokument i den aktuella Utredningen. Vad gäller Innehållet i en Fjällinventering är Frågor i anslutning Vegetationen och Förändringar i Vegetationens sammansättning centrala. En rad andra Frågor för vilka Data från Fjällområdet efterfrågas diskuteras också. Inventeringen föreslås baseras på befintlig Förhandsinformation från Fjällområdet. Denna används för att dela upp Området i någorlunda homogena Polygoner, vilka förs till olika Stratum. Stickprov av Polygoner väljs sedan Stratumvis. De aktuella Polygonema kan liknas vid Riksskogstaxeringens Trakter. Inom dem görs Mätningar på Provytor och längs Linjetransekter motsvarande en dags Arbete för ett Inventeringslag. För att begränsa antalet längre Förflyttningar-som ofta torde kräva Helikopter -bör Polygonerna slumpas ut på ett sådant sätt att ett Inventeringlag kan upprätta Basläger kring vilka ett flertal Polygoner återfinns inom rimligt Gångavstånd. Vid Studier av nödvändig Dimensionering framgick att minsta relevanta omfattning av en Fjällinven­ tering är ca 200 Polygoner. Ett lämpligt antal bedöms dock vara minst 800 stycken, motsvarande en årlig kostnad om (minst) ca 2.2 miljoner Kronor. Eftersom förändringar snarare än tillstånd normalt efterfrågas föreslås alla Mätningar bli utförda på permanenta Provyto

Förbättrad skattning av typhalter av N och P från skogs- och myrmark i södra Sverige införPLC6 – kan modeller baserade på kNN-data användas?

Inom PLC5 beräknades typhalterna för kväve (N) och fosfor (P) i avrinningen från skog i norra Sverige utgående från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanterades som konstanter. För södra Sverige användes typhalter baserade på medianvärden uppmätta i ett antal vattendrag med skog och myr som dominerande markslag i avrinningsområdet. Den enda skogsskötselåtgärd som man tog hänsyn till var hyggen. För N baserades hyggestyphalterna på ett samband med Nnedfallet och uppmätta halter i markvatten i södra Sverige. I norra Sverige skattades hyggestyphalten genom att multiplicera skogstyphalten med faktorn 2. För fosfor multiplicerades på samma sätt skogstyphalten med en faktor för att erhålla en hyggestyphalt. Inom ramen för tre tidigare SMED-projekt (SMED rapport nr 52:2011, SMED rapport nr 100:2011, SMED rapport nr 109:2012) har halterna av kväve (N) och fosfor (P) i avrinningen från skogs- och myrmark studerats genom mätningar i bäckvatten vid utloppet av ca 200 slumpmässigt utvalda små avrinningsområden i Dalälven och sydvästra Sverige (Viskan, Ätran, Nissan och Lagan). I dessa tidigare projekt har skogstillståndet (tillväxt, biomassa, trädslag etc.) klassificerats genom analyser baserade på metoden Probilistic Classifier och data från satellitbilder och Riksskogsinventeringen (RIS). Modeller har därefter skapats för att skatta typhalterna för N och P. Dessa modellers förklaringsgrad var betydligt högre än de som användes inom PLC5. Mätdata från de slumpade vattendragen visade också att PLC5 typhalterna påtagligt underskattade halterna N och P i sydvästra Sverige. Inför PLC6 föreligger det därför ett behov att förbättra N och P typhalterna från skog och myr särskilt i södra Sverige. Skogstillståndet klassat med Probilistic Classifier metoden saknas för stora delar av landet, vilket innebär att förbättrade typhalter inte kan tas fram till PLC6 för dessa områden. I detta projekt har vi därför använt rikstäckande geografiska data från kNN-Sverige och Lantmäteriet för att beskriva skogstillståndet. kNN-Sverige är en annan metod för att karaktärisera skogstillståndet och även den baseras på satellitbilder och RIS-data. Med hjälp av dessa allmänt tillgängliga data över skogstillståndet har kväveoch fosforhalterna i avrinningen från skogs- och myrmark i södra Sverige, söder om Siljan, modellerats för fyra årstider. Validering av modellresultaten har därefter skett mot 22 vattendrag i södra Sverige som ingår i nationell och regional miljöövervakning samt Skogsstyrelsens skogsmarkskalkningsprojekt (SKOKAL). Resultaten av analyserna visar att data för skogstillståndet baserat på kNN inte tillför någon väsentlig information till modelleringen. De viktigaste förklarande variablerna var istället geografiska koordinater (nordlig och ostlig koordinat samt höjd över havet) och andelen skog och myr i avrinningsområdet. Baserat på modeller utan kNN-data som förklaringsvariabler visade sig modelleringen fungera relativt bra för total-N med R 2 mellan 0,22 och 0,46 för de slumpmässigt utvalda bäckarna i kalibreringsdatasetet och R 2 mellan 0,11 och 0,51 för de 17 bäckarna med data för total-N i testdatasetet. För total-P fungerade modelleringen sämre, med R 2 mellan 0,04 till 0,27 för kalibreringsdatasetet och förklaringsgrad nära noll för testdatasetet (22 bäckar). Med de nya modellerna skedde dock i många fall en viss överskattning av koncentrationerna av både kväve och fosfor i vattendragen i testdatasetet. Orsaken är sannolikt vattnets längre omsättningstid i de senare, vilket innebär större potential för retention av N och P. Baserat på modeller utan kNN-data som förklaringsvariabler beräknades nya N- och P-koncentrationer för PLC5-delavrinningsområden. I genomsnitt är de nya koncentrationsskattningarna högre än de som användes i PLC5, framför allt i låglänta områden i sydligaste Sverige. De nya typhalterna för N är bättre än de som användes i PLC5 och kan användas i södra Sverige (söder om Siljan) för PLC6. I sydost är N-typhalterna osäkra p.g.a. avsaknad av vattenkemisk data från slumpmässigt utvalda småbäckar. Där bör nya studier initieras för att verifiera modellernas giltighet. De modellerade typhalterna för P bör inte användas för PLC6 p.g.a. låg precision i skattningarna.In PLC5, the type concentrations for nitrogen (N) and phosphorus (P) in discharge from forest land in northern Sweden were estimated from their relations to altitude, while the inorganic fractions were handled as constants. For southern Sweden, the type concentrations were based on median values obtained from measurements in a number of streams with forests and wetlands as dominating land cover in the catchment. The only forest operation taken into account was clear-felling. In southern Sweden, the N type concentration from clear-felling was based on the relation between N deposition and the N concentration in soil water. In northern Sweden the N type concentration was obtained by multiplying the forest type concentration with a factor of 2. For P, the type concentration from clearfelling was obtained in a similar way by multiplying the forest type concentration with a factor. In earlier SMED projects (SMED report no 52:2011, SMED report no 100:2011, SMED report no 109:2012), nitrogen and phosphorus concentrations in runoff from forest land and wetlands have been studied by measurements in stream water in about 200 randomly selected small forest and wetland dominated catchments. In these earlier projects forest status (increment, biomass, tree species etc. was classified by the Probabilistic Classifier method and data from satellite images and the national forest inventory (NFI). Thereafter, models have been created to estimate the N and P type concentrations. The explanatory power of these models was much higher compared with those used for PLC5. Additionally, the data from the randomly selected streams showed that the PLC5 type concentrations tangibly underestimated the N and P concentrations in southwest Sweden. For PLC6, there is a need of improved N and P type concentrations from forest land and wetland, especially in southern Sweden. Forest data based on the Probilistic Classifier method do not exist from large areas of Sweden, which implies that improved PLC6 type concentrations cannot be developed for these regions. In this project we have therefore used nationally covering geographic information from kNNSverige and Lantmäteriet to describe forest status. kNN-Sverige is another method for characterizing forest status and it is also based on satellite and NFI data. These publically available forest status data were used to model nitrogen and phosphorus concentrations in runoff from forest land and wetland in southern Sweden south of Lake Siljan during four seasons. The models were validated against independent data from 22 streams in southern Sweden. This data originate from national and regional monitoring and the Swedish Forest Agency forest soil liming project (SKOKAL). It was found that forest status based on kNN-data did not add any significant information to the models. The most important explanatory variables were instead geographic coordinates (longitude, latitude, altitude) and the proportion of forests and wetlands in the catchment. Based on models without kNN-data as explanatory variables, the modeling was relatively successful for total N with R2 between 0.22 and 0.46 for the randomly selected streams and R2 between 0.11 and 0.51 for the 17 streams with data on total-N in the test dataset. For total P modeling was less successful with R2 between 0.04 and 0.27 for the calibration dataset and R2 close to zero for the test dataset. For the strams in the test dataset, the new models overestimated the N and P concentrations in many cases. This may be explained by longer water residence time in these systems, which creates prerequisites for larger N and retention. Based on models without kNN-data as explanatory variables, calculations of new N and P type concentrations were made for the PLC5 sub-catchments. On average, the new estimates of concentrations are higher than those used in PLC5, especially in low elevation areas in southernmost Sweden. The new N concentrations are better than those used in PLC5 and can be used for southern Sweden (south of lake Siljan) in PLC6. In southeast, the modeled N concentrations are less certain due to lack of water chemical data from randomly selected streams. Such studies should be initiated in order to validate the model estimates. The modeled P concentrations should not be used for PLC6 due to low accuracy in the estimates