Artists and Multiple Job Holding—Breadwinning Work as Mediating Between Bohemian and Entrepreneurial Identities and Behavior

Artists are known to manage low income and work insecurity by holding multiple jobs. Through an analysis of interview data, this study explores the narratives of 20 visual artists in Sweden regarding breadwinning work. Positive and negative experiences of such work are analyzed in relation to the artists’ work behavior and identity as either ‘bohemian’ or ‘entrepreneurial.’ Breadwinning work may be seen by artists as either enabling autonomy from the market or hindering the construction of a professional identity, depending on these behaviors/identities. However, conditions such as low wage, temporary contracts, and low control over work hours ultimately decides artist’s experiences of breadwinning work. This article adds to the existing knowledge on artistic labour markets by highlighting the role of multiple job holding in mediating between an understanding of the bohemian art for art’s sake artist role and the entrepreneurial role of the artist.NB: The endnotes 7 and 8 have switched places, where endnote 7 should belong to the text of endnote 8 and vice vers

- Det händer aldrig mig - En kartläggning av kuratorsarbetet med smittspårningssamtalet

Denna uppsats grundas i ett uppdrag från en enhetschef inom kvinnosjukvården. Uppsatsen syftar till att samla in och systematisera den erfarenhet och kunskap som finns i arbetet med smittspårningssamtalet hos kuratorer på olika valda enheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhus. Studien syftade till att beskriva en enhetlig metod för smittspårningssamtalet. Vi utgick från dessa frågeställningar för att uppnå syftet: • Hur ser smittspårningssamtalets struktur och innehåll ut? • Vilka strategier och samtalstekniker använder sig kuratorerna av för att skapa en arbetsallians i smittspårningsarbetet? Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta kuratorer som är verksamma inom olika enheter inom Sahlgrenskas Universitetssjukhus samt öppenvårdsmottagningen Sesam. För att analysera empirin använde vi oss av de teoretiska perspektiven; Bernler & Johnssons teori för psykosocialt arbete, Motiverande Intervju och Petitt & Olsons begrepp sammanhangsmarkering. Spridningen av klamydia, den vanligaste rapporterade sexuellt överförbara infektionen, har ökat markant de senaste åren. Denna spridning bidrar till det stora och allvarliga infertilitetsproblem som finns i dagens samhälle. Av studien framgår att kuratorernas huvuduppgift i smittspårningssamtalet är att hindra spridningen av klamydia. För att detta skall ske på mest gynnsamt vis krävs en arbetsallians där kurator och patient tillsammans utreder vilka som kan ha blivit smittade. Kuratorerna poängterar att ett mål med samtalen även syftar till är att patienten skall känna sig sedd och minska personens känsla av skuld och skam. Kuratorerna förmedlar att det är viktigt att de finns till för patienten och lyssnar på dennes livssituation. Studien syftar till att vara en kvalitetssäkring och möjlighet till utvärdering och utveckling av kuratorernas arbetsmetod i smittspårningssamtalet

O valor democrático da participação na política cultural sueca

Através da exploração da política cultural sueca, este artigo analisa o modo como a política legítima o apoio às artes e à cultura e a “participação” é importante para este processo, discutindo a forma como diferentes entendimentos da cultura e a participação se relacionam com as noções variáveis da governação democrática na cultura. O artigo discute de que modo um discurso abrangente de cultura considerado positivo e, por conseguinte, de interesse e responsabilidade para a política, pode ser entendido como dois discursos: 1) a cultura é positiva, pois promove coisas boas e 2) a cultura é positiva, pois evita coisas más. Estes dois discursos estão assentes em lógicas diferentes e determinam o conceito de participação de diferentes formas, contudo são construídos como se fossem compatíveis. O significado de governação democrática na cultura é também interpretado de forma diferente nos dois discursos – a proteção da autonomia, igualdade no acesso à cultura e participação como parte integrante são classificadas como democracia corporativista, ao passo que a garantia de sociedades sustentáveis em risco e a participação como igual possibilidade de influência são classificadas como democracia populista. Esta quebra no discurso é interpretada como sinal de redução da legitimidade de um discurso corporativista da democracia, no qual especialistas tiveram o poder de decidir o conteúdo da política cultural. Este artigo integra a discussão sobre o papel da participação e da democracia na política cultural.Through an exploration of Swedish cultural policy, this article analyses how policy legitimates its support for the arts and culture, and how “participation” is made meaningful in this process, to discuss how different understandings of culture and participation relate to changing notions of democratic governance in culture. The article discusses how an overarching discourse of culture as good, and therefore an interest in and responsibility for policy, can be understood as two discourses: 1) culture is good as it enables good things and 2) culture is good as it prevents bad things. These two discourses rest on different logics and “fixate” the concept of participation in different ways but are constructed as if they were compatible. The meaning of democratic governance in culture is also differently interpreted in the two discourses – as either protection of autonomy, equality in access to culture, and participation as taking part, labelled a corporatist democracy, or as guaranteeing sustainable societies at risk, and participation as an equal possibility to influence, labelled populist democracy. This break in discourse is interpreted as a sign of diminishing legitimacy of a corporatist discourse of democracy where experts have had the power to decide the content of cultural policy. The article partakes in a discussion on the role of participation and democracy in cultural policy

The democratic value of participation in Swedish cultural policy

Através da exploração da política cultural sueca, este artigo analisa o modo como a política legítima o apoio às artes e à cultura e a “participação” é importante para este processo, discutindo a forma como diferentes entendimentos da cultura e a participação se relacionam com as noções variáveis da governação democrática na cultura. O artigo discute de que modo um discurso abrangente de cultura considerado positivo e, por conseguinte, de interesse e responsabilidade para a política, pode ser entendido como dois discursos: 1) a cultura é positiva, pois promove coisas boas e 2) a cultura é positiva, pois evita coisas más. Estes dois discursos estão assentes em lógicas diferentes e determinam o conceito de participação de diferentes formas, contudo são construídos como se fossem compatíveis. O significado de governação democrática na cultura é também interpretado de forma diferente nos dois discursos – a proteção da autonomia, igualdade no acesso à cultura e participação como parte integrante são classificadas como democracia corporativista, ao passo que a garantia de sociedades sustentáveis em risco e a participação como igual possibilidade de influência são classificadas como democracia populista. Esta quebra no discurso é interpretada como sinal de redução da legitimidade de um discurso corporativista da democracia, no qual especialistas tiveram o poder de decidir o conteúdo da política cultural. Este artigo integra a discussão sobre o papel da participação e da democracia na política cultural.Through an exploration of Swedish cultural policy, this article analyses how policy legitimates its support for the arts and culture, and how “participation” is made meaningful in this process, to discuss how different understandings of culture and participation relate to changing notions of democratic governance in culture. The article discusses how an overarching discourse of culture as good, and therefore an interest in and responsibility for policy, can be understood as two discourses: 1) culture is good as it enables good things and 2) culture is good as it prevents bad things. These two discourses rest on different logics and “fixate” the concept of participation in different ways but are constructed as if they were compatible. The meaning of democratic governance in culture is also differently interpreted in the two discourses – as either protection of autonomy, equality in access to culture, and participation as taking part, labelled a corporatist democracy, or as guaranteeing sustainable societies at risk, and participation as an equal possibility to influence, labelled populist democracy. This break in discourse is interpreted as a sign of diminishing legitimacy of a corporatist discourse of democracy where experts have had the power to decide the content of cultural policy. The article partakes in a discussion on the role of participation and democracy in cultural policy

Förstärker stadsdelsstyrelser närdemokratin? : en komparativ analys mellan Helsingfors och Oslo

Avhandlingens utgångspunkt är den aktuella närdemokratiska diskussionen om demokratiunderskott och den kommande finska kommunreformen. Med närdemokrati avses aktivt deltagande och uppmuntrande till detta. Helsingfors och Oslo valdes som referenspunkter på grund av deras likheter med ett avgörande undantag: Oslos stadsdelsstyrelser. Syftet är att utreda huruvida Oslos närdemokratiska satsningar förstärker närdemokratin genom deltagande och mobiliserande: och i och med att det inte finns stadsdelsstyrelser i Helsingfors utgör detta den avgörande skillnaden städerna emellan. För att utreda och förklara avhandlingens antagande om att Oslos satsningar bidrar till starkare närdemokrati ska regleringen, den kommunala strukturen och de närdemokratiska mekanismerna i Oslo och Helsingfors jämföras. Det metodologiska tillvägagångssättet är MSSD (Most similar systems design) i vilket det antas att Oslos och Helsingfors närdemokratiska mekanismer är beroende av städernas kommunala system, dess reglering och den närdemokratiska organisationsstrukturen. En demokratiteoretisk tredelning av de närdemokratiska mekanismerna har kategoriserats så att de närdemokratiska mekanismerna delas i valdemokratiska, deltagardemokratiska respektive samtalsdemokratiska mekanismer. Avhandlingens material består av Norges och Finlands kommunallagar, Oslos och Helsingfors organisationskartor och annat relevant material om städernas demokratiska och närdemokratiska organisering. Avhandlingens mest relevanta resultat är att de valdemokratiska och deltagardemokratiska mekanismerna förklarar avhandlingens antagande, men bara delvis. I och med att Oslos stadsdelsstyrelser väljs med direkta val erbjuder de ett valdemokratiskt tillägg i Oslos närdemokratiska organisering. Och i och med att stadsdelsstyrelserna består av stadsdelens egna invånare som fattar beslut i ärenden som berör stadsdelens service och invånare och har dessutom budgeträtt och –makt kan stadsdelsstyrelserna ses som ett deltagardemokratiskt inslag också. Men stadens invånare är inte mer mobiliserade inom de ramar som staden har att erbjuda: besluten fattas av representanter och stadsdelens invånare utnyttjar sin rätt att lämna in invånarinitiativ väldigt sporadiskt. Ett framtida forskningsobjekt kunde vara att utveckla sådana närdemokratiska inslag som mobiliserar gemene man

Sänkta förväntningar- vägen till lycka? - En kvantitativ studie av sambandet mellan förväntningar, subjektivt välbefinnande och Locus of Control.

Den här studien syftar till att undersöka sambandet mellan faktorerna Locus of Control (LOC), förväntningar på framtiden och subjektivt välbefinnande. Tidigare forskning har visat på att intern LOC korrelerar med högt välbefinnande och extern LOC korrelerar med lågt välbefinnande. När det kommer till att säga vilka slags förväntningar, det vill säga höga eller låga, som en person mår bäst av att ha, är forskningen inte helt enig. Vad tidigare forskning ännu inte har undersökt är hur en persons LOC påverkar sambandet mellan förväntningar på framtiden och välbefinnande. För att mäta detta gjordes en surveyundersökning som bestod av tre delar, en till respektive faktor: LOC, förväntningar samt välbefinnande. 301 personer deltog. Det ponerades bland annat att låga förväntningar skulle korrelera med välbefinnande, samt att det skulle finnas en interaktionseffekt mellan LOC och förväntningar på välbefinnande. Resultatet visade istället motsatsen; välbefinnande korrelerade positivt med höga förväntningar och det hittades ingen interaktionseffekt. Faktorerna LOC och förväntningar visade sig även ha en egen korrelation, vilket tyder på att det finns en mening med att mäta de tre faktorerna tillsammans. Vidare forskning kan förslagsvis vara att göra en longitudinell studie för att kunna mäta välbefinnandet hos människor när förväntningarna möts av verkligheten.The purpose of this study is to examine the relationship between the variables Locus of Control (LOC), expectations on the future and subjective well being (SWB). Previous research suggest that internal LOC correlates with high SWB and that external LOC correlates with low SWB. When it comes to the determining if high or low expectations are most profitable for ones SWB, previous research is divided. What has not yet been examined is the impact that a person's LOC might have on the relationship between expectations on the future and SWB. To measure this, an internet survey was conducted. It consisted of three parts, one for each variable: LOC, expectations and SWB. 301 answers were collected. The hypotheses were made that low expectations would correlate with SWB, and that there would be an interaction effect between LOC and expectations on SWB. The results did not support these hypotheses. High SWB correlated with high expectations, and there was no interaction effect found. Although, the variables LOC and expectations showed a correlation of their own, which demonstrates the purpose of measuring these three variables together. To determine the causality between the variables, one would alternatively do a longitudinal study, where the expectations get to coincide with reality

Molecular characterization of highly pathogenic H5N1 avian influenza viruses isolated in Sweden in 2006

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The analysis of the nonstructural (NS) gene of the highly pathogenic (HP) H5N1 avian influenza viruses (AIV) isolated in Sweden early 2006 indicated the co-circulation of two sub-lineages of these viruses at that time. In order to complete the information on their genetic features and relation to other HP H5N1 AIVs the seven additional genes of twelve Swedish isolates were amplified in full length, sequenced, and characterized.</p> <p>Results</p> <p>The presence of two sub-lineages of HP H5N1 AIVs in Sweden in 2006 was further confirmed by the phylogenetic analysis of approximately the 95% of the genome of twelve isolates that were selected on the base of differences in geographic location, timing and animal species of origin. Ten of the analyzed viruses belonged to sub-clade 2.2.2. and grouped together with German and Danish isolates, while two 2.2.1. sub-clade viruses formed a cluster with isolates of Egyptian, Italian, Slovenian, and Nigerian origin. The revealed amino acid differences between the two sub-groups of Swedish viruses affected the predicted antigenicity of the surface glycoproteins, haemagglutinin and neuraminidase, rather than the nucleoprotein, polymerase basic protein 2, and polymerase acidic protein, the main targets of the cellular immune responses. The distinctive characteristics between members of the two subgroups were identified and described.</p> <p>Conclusion</p> <p>The comprehensive genetic characterization of HP H5N1 AIVs isolated in Sweden during the spring of 2006 is reported. Our data support previous findings on the coincidental spread of multiple sub-lineage H5N1 HPAIVs via migrating aquatic birds to large distance from their origin. The detection of 2.2.1. sub-clade viruses in Sweden adds further data regarding their spread in the North of Europe in 2006. The close genetic relationship of Swedish isolates sub-clade 2.2.2. to the contemporary German and Danish isolates supports the proposition of the introduction and spread of a single variant of 2.2.2. sub-clade H5N1 avian influenza viruses in the Baltic region. The presented findings underline the importance of whole genome analysis.</p

Genome sequencing of two Neorhizobium galegae strains reveals a noeT gene responsible for the unusual acetylation of the nodulation factors

Background The species Neorhizobium galegae comprises two symbiovars that induce nodules on Galega plants. Strains of both symbiovars, orientalis and officinalis, induce nodules on the same plant species, but fix nitrogen only in their own host species. The mechanism behind this strict host specificity is not yet known. In this study, genome sequences of representatives of the two symbiovars were produced, providing new material for studying properties of N. galegae, with a special interest in genomic differences that may play a role in host specificity. Results The genome sequences confirmed that the two representative strains are much alike at a whole-genome level. Analysis of orthologous genes showed that N. galegae has a higher number of orthologs shared with Rhizobium than with Agrobacterium. The symbiosis plasmid of strain HAMBI 1141 was shown to transfer by conjugation under optimal conditions. In addition, both sequenced strains have an acetyltransferase gene which was shown to modify the Nod factor on the residue adjacent to the non-reducing-terminal residue. The working hypothesis that this gene is of major importance in directing host specificity of N. galegae could not, however, be confirmed. Conclusions Strains of N. galegae have many genes differentiating them from strains of Agrobacterium, Rhizobium and Sinorhizobium. However, the mechanism behind their ecological difference is not evident. Although the final determinant for the strict host specificity of N. galegae remains to be identified, the gene responsible for the species-specific acetylation of the Nod factors was identified in this study. We propose the name noeT for this gene to reflect its role in symbiosis.Peer reviewe